Sergio Ramírez, brott och korruption
Under andra hälften av 1900-talet accentuerades ett mycket anmärkningsvärt skifte i vad som idag kallas en kriminalserie eller kriminalroman. Större vikt började tillmätas bakgrunden av korruption och samhällskritik som gett upphov till den kriminella handlingen än till själva mordfallet som handlingen ville belysa. Bakgrund och social kontext har alltid funnits i genren sedan det var svårt, även för de bästa föräldrarna, som Conan Doyle, Agatha Christie eller George Simenon, att undvika att det bakom ett brott fanns ambitioner eller korruptioner som fungerade som kontext och klimat för mordet eller rånet.
Det var senare den svarta serien av Raymond Chandler och Dashiel Hammet som accentuerade detta förhållande. I spansk litteratur minns vi den användning och tydliga sociologiska kritik som Vázquez Montalbán framförde i sin serie med polismannen Pepe Carvalho i huvudrollen, följt och hedrad av Camilleri i hans Montalbano-serie. Kubanen Leonardo Padura gör samma sak i serien med före detta polisen Mario Conde i huvudrollen.
Det finns ett annat faktum som fungerar som ett sammanhang för Sergio Ramírez roman och som väl förklarar hängivenheten hos en kultförfattare som John Banville. En roman, låt oss säga, av serie A skulle följas av andra i serie B. Banville ville särskilja dem så mycket att han tänkte signera den senare med pseudonymen Benjamin Black.
I hans fall vacklade inte den litterära kvaliteten i dessa B-serier. I Sergio Ramírez omfattande karriär växlar även de två serierna. Han hade gett oss, i den där accenten av en kriminalroman eller kriminalserie, "Himlen gråter för mig", "Ingen gråter för mig längre" och "Tongolele visste inte hur man dansar". 'The Curse of Ramfis' kan också betraktas som en B-serie i den uppnådda ambitionen och kvaliteten, mycket mindre än de av hans stora verk.
I romanen finns två plan så att säga. En närbild som verkar vilja imitera de som Agatha Christie känner när den utreder ett mord som inträffade på en segelyacht, Sea Cloud, enormt och välrenommerat, på vilket en rik affärsman som hade bjudit in ett dussin trogna tjänare och släktingar dog på Costa Ricas västkust. Ett dussin personer som var närvarande på den båten natten till skottlossningen blir misstänkta för att ha utrustat den.
Inspektör Dolores Morales och hennes assistent Sofía förbereder sig för att utreda brottet, tillsammans med kaptenen på den stora segelbåten. Liksom i det mest kända fallet med en sådan struktur, 'Mord på Orientexpressen', var utrymmet stängt, ingen hade lämnat fartyget, och därför minskar de möjligheter som förhören, som jag anser vara överdrivet långa, vill klarlägga, om var varje person befann sig och vilka motiv de kunde ha för att begå brottet. Undersökningen, i successiva omgångar av dialogisk utredning, avslöjar de skumma romantiska, romantiska och familjeförhållandena, och bakgrunden av korruption som översvämmer de möjliga motiven för brottet.
Tills förpackningen av lådor som innehöll miljontals dollar i sedlar upptäcktes, visste vi inte att resan inte hade något av en trevlig kryssning, och mycket av tvätt av smutsiga pengar som erhållits från exploateringen av emigrationen till USA via Honduras och Nicaragua. Ett sista överraskningsmoment som har att göra med försvinnandet av portföljen som affärsmannen bar på tillför extra intriger och fräschar upp romanen något i dess sista avsnitt. Det finns inget rent som kommer från denna bakgrund i nästan allas beteende.
På så sätt blir romanen ett fördömande av den undre världen att narkotika-, människo- och kapitalhandel är kopplat till korrupta regimer som Daniel Ortegas i Nicaragua. Sergio Ramírez kommer att gå till litteraturhistorien för sina andra välkända verk.
Originalkälla
Publicerad av ABC Cultura
8 june 2026, 11:57
Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.
Visa originaltext (spanska)
Rubrik
Sergio Ramírez, crímenes y corrupciones
Beskrivning
En la segunda mitad del siglo XX se acentuó un giro muy notable de la que hoy se conoce como serie negra, o novela de crímenes. Se comenzó a dar mayor importancia al trasfondo de corrupciones y crítica social que había dado lugar al hecho criminal que al caso mismo de asesinato que la trama quería dilucidar. Fondo y contexto social siempre hubo en el género pues resultaba difícil, incluso para los mejores padres, como Conan Doyle, Agatha Christie o George Simenon , eludir que tras un delito había ambiciones o corrupciones que actuaban como contexto y clima del asesinato o robo. Fue luego la serie propiamente negra de Raymond Chandler y Dashiel Hammet la que acentuó tal relación. En la literatura en español se recuerda el uso y clara crítica sociológica que hiciera Vázquez Montalbán en su serie protagonizada por el policía Pepe Carvalho , seguido y homenajeado por Camilleri en su serie de Montalbano. Igual hace el cubano Leonardo Padura en la serie protagonizada por el expolicía Mario Conde. Hay otro hecho que actúa de contexto a la novela de Sergio Ramírez y que explica bien la dedicación de un autor de culto como John Banville . Una novela digamos que de serie A sería seguida por otras de serie B. Banville quiso distinguirlas tanto que ideó firmar las segundas con el seudónimo de Benjamin Black. En su caso, la calidad literaria no desfallecía en estas de serie B. En la trayectoria amplia de Sergio Ramírez alternan también las dos series. Nos había dado, en ese acento de novela criminal o serie negra, 'El cielo llora por mí', 'Ya nadie llora por mí' y 'Tongolele no sabía bailar' . 'La maldición de Ramfis' puede considerarse serie B también en la ambición y calidad conseguida, bastante más reducida que las de sus obras mayores. En la novela hay dos planos, por así decirlo. Un primer plano que parece querer imitar a las conocidas de Agatha Christie pues se investiga un asesinato ocurrido en un yate de vela, el Sea Cloud, enorme y muy reputado, en el cual muere, en la costa occidental de Costa Rica, un rico empresario que había invitado a una docena de fieles servidores y familiares. Una docena de personas presentes en ese barco en la noche del disparo pasan a ser sospechosas de haberlo pertrechado. El inspector Dolores Morales y su ayudante Sofía se aprestan a investigar el crimen, junto al capitán del gran velero. Como ocurre en el caso más famoso de tal estructura, 'Asesinato en el Orient Expres' , el espacio era cerrado, nadie había abandonado el barco, y por tanto se reducen mucho las posibilidades que los interrogatorios, considero que en exceso prolijos, quieren dilucidar, sobre dónde estaba cada uno y que móviles podía tener para perpetrar el crimen. La investigación va, en sucesivas tandas de pesquisa dialógica, revelando las turbias relaciones sentimentales, amorosas y familiares, y el fondo de corrupción que inunda los móviles posibles del crimen. Hasta que se descubre el embalaje de cajas de millones de dólares en billetes, no sabíamos que el viaje nada tenía de placentero crucero, y mucho de blanqueo de dinero sucio conseguido por la explotación de la emigración hacia Estados Unidos vía Honduras y Nicaragua. Un elemento sorpresa último que tiene que ver con la desaparición del maletín que portaba el empresario añade un plus de intriga y refresca algo la novela en su tramo final. No hay en ese fondo que va emergiendo nada limpio en las conductas de casi todos. De tal modo, la novela se convierte en denuncia de los bajos fondos que la droga, el tráfico de personas y capitales se liga a regímenes corruptos como el de Daniel Ortega en Nicaragua . Pasará Sergio Ramírez a la historia de la Literatura por otras obras conocidas suyas.