Teknik • 21 aug 2026

Anil Monnier, mannen som fotograferade förmörkelsen med en stratosfärisk ballong: "Astronomi är fascinerande, det får dig att känna dig oändligt liten inför universums skönhet."

En solförmörkelse kan ses på många sätt. Du kan njuta av den ensam eller med dina nära och kära på en avlägsen plats, gå till en speciell händelse för att dela upplevelsen med många människor, se den i bilder utan att lämna hemmet, på människor från marken eller till och med från luften. Det är fortfarande en smaksak, även om upplevelsen av att se den personligen, vad den än må vara, är oöverträffad.

Den franska ingenjören och astrofotografen Anil Monnier ville resa till Spanien för att njuta av den underbara händelsen den 12 augusti med sina vänner; men samtidigt ville jag fånga förmörkelsen på ett mycket mer speciellt sätt: med en 3D-printad stratosfärisk glob. Strategin ligger inte långt ifrån vad NASA själva har använt för att studera solförmörkelsen från luften. En ballong laddad med instrument riktade mot ett specifikt syfte reser sig.

Den amerikanska rymdorganisationen lanserade 80 ballonger på Island och 6 i Spanien, alla laddade med sensorer för att analysera möjliga förändringar i atmosfären som svar på detta fenomen. Även om några av dessa ballonger också hade en 360º kamera, som syftar till att ta bilder av showen. Det är just det som Monnier har fokuserat på, även om han i hans fall har använt en ballong designad av honom och tryckt i 3D med helt andra material än de som vanligtvis används i den här typen av instrument.

Förfarandet har varit en fullständig framgång. Medan han och hans vänner var förvånade på marken och såg den imponerande svarta bollen som solen blev, tog hans stratosfäriska ballong några av de mest fascinerande bilderna som den franska astrofotografen har fångat hittills. En livstid av fascination för astronomi Anil började intressera sig för himlen när han fortfarande var mycket ung. "Så länge jag kan minnas har jag alltid varit väldigt nyfiken på astronomi", säger ingenjören i uttalanden till Xataka. "Det roliga är att ingen förmedlade den här hobbyn till mig.

När mina föräldrar såg att jag verkligen gillade den prenumererade de på flera vetenskapliga tidningar och gav mig mitt första teleskop i julklapp." Det var där allt började. För varje blick han tog genom teleskopet växte hans kärlek till astronomi mer och mer. "Astronomi är fascinerande eftersom det tar dig till de mest pittoreska platserna, vilket får dig att känna dig oändligt liten inför universums skönhet." Under sin universitetskarriär, när han uppmanades att tillbringa en termin utomlands, hade han inte det minsta tvivel när han valde resmål. Under dessa månader flyttade han till Chile, där han hoppades kunna ta bilder av en himmel omöjlig att fånga i Frankrike.

Men det fanns ett problem. "All utrustning fick plats i en 60-liters ryggsäck, väldigt liten för det jag ville göra." @xataka 🌖 Anil Monnier (@astronophilos), fransk ingenjör och astrofotograf, reste till Spanien för att se förmörkelsen den 12 augusti med sina vänner, men han ville fånga den på ett speciellt sätt: med en stratosfärisk ballong designad och tryckt i 3D av honom själv. 📍 Ballongen sköts upp från La Nava-flygfältet, i Corral de Ayllón (Segovia), inom hela remsan. Han valde den platsen på grund av dess läge, men också för att den, eftersom den är avlägsen, underlättade tillstånden: en stratosfärisk ballong behöver tillstånd om dess bana korsar ett begränsat luftrum. 🎈 Använde nästan 8 kubikmeter helium. På marken mätte ballongen cirka 2,5 meter i diameter; På sin maximala höjd, cirka 38 km, nådde den 15 meter, tills den till slut exploderade och föll tillbaka, bromsades av en fallskärm och lokaliserades tack vare en GPS. 🖨️ Använda 3D-utskriftsmaterial som aldrig tidigare testats under sådana extrema stratosfäriska förhållanden, istället för den dyra PEEK-plasten som vanligtvis används av flygföretag.

Och det fungerade: idén kom från Bambu Lab (@bambulab_official), tillverkaren av skrivaren som användes för att designa ballongen. ♬ originalljud Xataka Xataka Efter många tester lyckades han hitta rätt utrustning och tekniker, vilket till slut gjorde det möjligt för honom att bygga ett lika användbart system som det han har hemma. Detta var ett resultat av hans andra stora passion: att bygga sina egna himmelobservationssystem. Under covid-19-pandemin tillverkade den faktiskt sitt första automatiserade astronomiska bildsystem. "I grund och botten är det här flera utrustningar kopplade till ett teleskop och en kamera för att ta bilder av rymden", förklarar Monnier. "Jag hade ingen aning om hur det hela fungerade, men från början bestämde jag mig för att ta det svårare alternativet för att snabbt förstå och lära mig alla aspekter av astrofotografi." Idag är han en erfaren astrofotograf som har tagit sin förmåga att bygga sina egna instrument till en annan nivå.

Solförmörkelsen: en unik möjlighet Fram till den 12:e hade Monnier aldrig sett en solförmörkelse. Som en stor fan av astronomi såg han ett gyllene tillfälle i den första av den iberiska trion av förmörkelser. För att observera förmörkelsen och skjuta upp sin stratosfäriska ballong, valde han Navas flygfält, i Corral de Ayllón.

Logiskt sett valde han denna plats för att den ligger inom totalitetens zon, men också för att den är tillräckligt avlägsen så att det inte finns för många byråkratiska hinder. "Vi kan inte skjuta upp en stratosfärisk ballong från någonstans, eftersom om ballongens bana korsar speciellt eller begränsat luftrum krävs ytterligare tillstånd." Dessutom, eftersom flygningen bar en kamera, "kan den inte flyga över ett område begränsat till flygfotografering." Å andra sidan har "uppskjutning från en flygplats fördelen att vara en plats känd av de spanska myndigheterna och ha bra infrastruktur, såsom en hangar, vilket gör det lättare att blåsa upp ballongen, tack vare skydd mot vinden." En mycket speciell stratosfärisk ballong Stratosfärballonger fungerar tack vare att de innehåller en gas som är lättare än luft, vilket gör att de kan stiga till stora höjder. I fallet Monnier använde han nästan 8 kubikmeter helium för att fotografera solförmörkelsen. Inuti dessa ballonger finns gondolen, dit nyttolasten går, som vanligtvis innehåller kameror, sensorer och ett GPS-system.

Dessutom läggs en fallskärm till, eftersom återkomsten till jorden inte är lika elegant som uppstigningen. "Ju högre ballongen stiger, desto lägre täthet har luften runt den, vilket innebär att det utövas mindre atmosfärstryck på den", konstaterar astrofotografen. "Detta får heliumet inuti att expandera, vilket gör att ballongen gradvis ökar i storlek när den stiger." I hans specifika fall hade hans ballong en diameter på cirka 2,5 meter på marknivå, men på sin maximala höjd nådde den 15 meter i diameter. "På cirka 38 km höjd växer den så stor att den så småningom exploderar och faller tillbaka till jorden." Därför ingår fallskärm och GPS. Den första jämnar ut fallet och den andra hjälper till att lokalisera ballongen för att återställa kameran och mätningar från sensorerna, om några. Monnier designade ballongen och gondolen själv och tryckte dem med innovativa material. "3D-utskriftsmaterialet jag använde för den här flygningen kanske aldrig har testats under så extrema stratosfäriska förhållanden, så jag tog risken att uppdraget kunde misslyckas." Detta har inte hänt, så förutom att få mycket intressanta bilder har något avgörande påvisats. "Detta visar att de material och verktyg som är tillgängliga för nästan alla kan användas i flygtillämpningar.

För närvarande, när 3D-utskrift krävs, använder flygföretag ofta en avancerad plast som kallas PEEK, som är extremt dyr och svår att skriva ut." I Xataka Fallet mot heliumballonger: ett miljöproblem förklädd till ljus och färg som Europa vill ta itu med Närmare bestämt kostar ett tryckförsök med dessa material cirka 200 euro. Men med provtryck och omtryck blir det mycket dyrare. I fallet Monnier har han haft sponsring av 3D-skrivartillverkaren Bambu Lab.

Faktum är att fransmannen säger att det var just detta företag som hade idén som han entusiastiskt välkomnade. Med allt detta var flygningen en succé. Anil njöt av sin första totala solförmörkelse med sina vänner, medan den stratosfäriska ballongen gjorde sitt jobb, för att få några unika bilder; som naturligtvis gör rättvisa åt det speciella i stunden.

Bilder | Anil Monnier i Xataka | Bästa bärbara fotoskrivare för din mobil. Vilken man ska köpa och sex rekommenderade mini fickskrivare

Anil Monnier, mannen som fotograferade förmörkelsen med en stratosfärisk ballong: "Astronomi är fascinerande, det får dig att känna dig oändligt liten inför universums skönhet."

Originalkälla

Publicerad av Xataka

21 august 2026, 20:31

Läs original

Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.

Visa originaltext (spanska)

Rubrik

Anil Monnier, el hombre que fotografió el eclipse con un globo estratosférico: “La astronomía es fascinante, te hace sentir infinitamente pequeño ante la belleza del universo”.

Beskrivning

Un eclipse solar se puede ver de muchas formas. Puedes disfrutarlo en soledad o con tus seres queridos en algún lugar recóndito, acudir a un evento especial para compartir la experiencia con muchas personas, verlo en imágenes sin salir de casa, en personas desde tierra o incluso desde el aire. No deja de ser cuestión de gustos, aunque la experiencia de verlo en persona, sea como sea, es inigualable. El ingeniero y astrofotógrafo francés Anil Monnier quería viajar a España para disfrutar del maravilloso evento del pasado 12 de agosto con sus amigos; pero, a la vez, quería captar el eclipse de una forma mucho más especial: con un globo estratosférico impreso en 3D. La estrategia no dista mucho de la que ha empleado la mismísima NASA para estudiar el eclipse solar desde el aire. Se eleva un globo cargado con instrumentos dirigidos a un fin concreto. La agencia espacial estadounidense lanzó 80 globos en Islandia y 6 en España, todos ellos cargados con sensores para analizar posibles cambios en la atmósfera como respuesta a este fenómeno. Aunque algunos de estos globos también contaban con una cámara 360º, dirigida a tomar fotografías del espectáculo. Justamente en eso es en lo que se ha centrado Monnier, aunque en su caso ha recurrido a un globo diseñado por él e impreso en 3D con materiales muy distintos a los que se suelen usar en este tipo de instrumentos. El procedimiento ha sido todo un éxito. Mientras él y sus amigos flipaban en tierra viendo la imponente bola negra en la que se convirtió el Sol, su globo estratosférico estaba tomando algunas de las imágenes más fascinantes que ha captado hasta ahora el astrofotógrafo francés.  Una vida de fascinación por la astronomía Anil comenzó a interesarse por el cielo siendo aún muy pequeño. “Desde que tengo memoria, siempre he sentido mucha curiosidad por la astronomía”, cuenta el ingeniero en declaraciones a Xataka. “Lo curioso es que nadie me transmitió esta afición. Cuando mis padres vieron que me gustaba mucho, me suscribieron a varias revistas científicas y me regalaron mi primer telescopio por Navidad”. Ahí empezó todo. Con cada vistazo que echaba a través del telescopio, su amor por la astronomía crecía más y más. “La astronomía es fascinante porque te lleva a los lugares más pintorescos, haciéndote sentir infinitamente pequeño ante la belleza del universo”. Durante su carrera universitaria, cuando se le instó a pasar un semestre en el extranjero, no tuvo ni la más mínima duda a la hora de elegir el destino. Se mudó durante esos meses a Chile, donde esperaba poder tomar imágenes de un cielo imposible de captar en Francia. Pero había un problema. “Todo el equipo debía caber en una mochila de 60 litros, muy pequeña para lo que quería hacer”. @xataka 🌖 Anil Monnier (@astronophilos), ingeniero y astrofotógrafo francés, viajó a España para ver el eclipse del 12 de agosto con sus amigos, pero quiso captarlo de una forma especial: con un globo estratosférico diseñado e impreso en 3D por él mismo. 📍 Lanzó el globo desde el aeródromo de La Nava, en Corral de Ayllón (Segovia), dentro de la franja de totalidad. Eligió ese lugar por su ubicación, pero también porque, al ser recóndito, facilitaba los permisos: un globo estratosférico necesita autorización si su trayectoria cruza espacio aéreo restringido. 🎈 Usó casi 8 metros cúbicos de helio. En tierra, el globo medía unos 2,5 metros de diámetro; a su altitud máxima, unos 38 km, llegó a los 15 metros, hasta que finalmente explotó y cayó de vuelta, frenado por un paracaídas y localizado gracias a un GPS. 🖨️ Usó materiales de impresión 3D nunca antes probados en condiciones estratosféricas tan extremas, en vez del costoso plástico PEEK que suelen usar las empresas aeroespaciales. Y funcionó: la idea partió de Bambu Lab (@bambulab_official) , fabricante de la impresora que usó para diseñar el globo. ♬ sonido original - Xataka - Xataka Tras muchas pruebas, logró encontrar el equipo y las técnicas adecuadas, lo que finalmente le permitió construir un sistema tan útil como el que tiene en casa. Esto fue resultado de su segunda gran pasión: construir sus propios sistemas de observación del cielo. Durante la pandemia de COVID-19, de hecho, fabricó su primer sistema automatizado de imágenes astronómicas. “Básicamente, se trata de varios equipos conectados a un telescopio y una cámara para tomar imágenes del espacio profundo”, explica Monnier. “No tenía ni idea de cómo funcionaba todo aquello, pero desde el principio decidí optar por la opción más difícil para comprender y aprender rápidamente todos los aspectos de la astrofotografía”. Hoy en día, es un experimentado astrofotógrafo que ha llevado su capacidad para construir su propio instrumental a otro nivel. El eclipse solar: una oportunidad única Hasta el pasado día 12, Monnier nunca había visto un eclipse solar. Como gran aficionado a la astronomía, vio en el primero del trío ibérico de eclipses una oportunidad de oro.  Para observar el eclipse y lanzar su globo estratosférico eligió el aeródromo de la Nava, en Corral de Ayllón. Lógicamente, optó por este lugar por estar dentro de la franja de totalidad, pero también porque es lo suficientemente recóndito para que no haya demasiadas trabas burocráticas. “No podemos lanzar un globo estratosférico desde cualquier lugar, ya que si la trayectoria del globo cruza espacio aéreo especial o restringido, se requiere autorización adicional”. Además, como el vuelo llevaba una cámara, “no podía sobrevolar una zona restringida a la fotografía aérea”. Por otro lado, “lanzar desde un aeródromo tiene la ventaja de ser un lugar conocido por las autoridades españolas y contar con buena infraestructura, como un hangar, lo cual facilita el inflado del globo, gracias a la protección del viento”. Un globo estratosférico muy especial Los globos estratosféricos funcionan gracias a su contenido en un gas más ligero que el aire, que les permite elevarse a gran altura. En el caso de Monnier, para fotografiar el eclipse solar utilizó casi 8 metros cúbicos de helio. En el interior de estos globos se encuentra la góndola, donde va la carga útil, que suele incluir cámaras fotográficas, sensores y un sistema de GPS. Además, se añade un paracaídas, ya que la vuelta a la Tierra no es tan elegante como el ascenso.  “Cuanto más alto asciende el globo, menor es la densidad del aire a su alrededor, lo que significa que se ejerce menos presión atmosférica sobre él”, señala el astrofotógrafo. “Esto provoca que el helio en su interior se expanda, haciendo que el globo aumente gradualmente de tamaño a medida que asciende”. En su caso concreto, a nivel del suelo su globo tenía un diámetro de aproximadamente 2,5 metros, pero a su máxima altitud alcanzó los 15 metros de diámetro. “A unos 38 km de altitud, crece tanto que finalmente explota y cae de nuevo a la Tierra”. Por eso se incluyen el paracaídas y el GPS. El primero suaviza la caída y el segundo ayuda a localizar el globo para recuperar la cámara y las medidas de los sensores, si los hay.  Monnier diseñó él mismo el globo y la góndola y los imprimió con materiales novedosos. “Los materiales de impresión 3D que usé para este vuelo es posible que nunca se hubiesen probado en condiciones estratosféricas tan extremas, por lo que asumí el riesgo de que la misión podría fracasar”. Esto no ha ocurrido, por lo que, además de obtener imágenes muy interesantes, se ha demostrado algo crucial. “Con esto se demuestra que los materiales y herramientas disponibles para casi cualquier persona pueden utilizarse en aplicaciones aeroespaciales. Actualmente, cuando se requiere impresión 3D, las empresas aeroespaciales suelen usar un plástico de alta gama llamado PEEK, que es extremadamente costoso y difícil de imprimir”. En Xataka El caso contra los globos de helio: un problema medioambiental disfrazado de luz y color que Europa quiere atajar Concretamente, un intento de impresión con estos materiales cuesta unos 200 euros. No obstante, con las pruebas y reimpresiones se encarece mucho más. En el caso de Monnier, ha contado con el patrocinio del fabricante de impresoras en 3D Bambu Lab. De hecho, el francés cuenta que fue precisamente esta empresa la que tuvo la idea que él acogió con entusiasmo. Con todo esto, el vuelo fue un éxito. Anil disfrutó de su primer eclipse solar total con sus amigos, mientras que el globo estratosférico hacía su trabajo, para obtener unas imágenes únicas; que, desde luego, hacen justicia a lo especial del momento.  Imágenes | Anil Monnier En Xataka | Mejores impresoras fotográficas portátiles para tu móvil. Cuál comprar y seis mini impresoras de bolsillo recomendadas (function() { window._JS_MODULES = window._JS_MODULES || {}; var headElement = document.getElementsByTagName('head')[0]; if (_JS_MODULES.instagram) { var instagramScript = document.createElement('script'); instagramScript.src = 'https://platform.instagram.com/en_US/embeds.js'; instagramScript.async = true; instagramScript.defer = true; headElement.appendChild(instagramScript); } })(); - La noticia Anil Monnier, el hombre que fotografió el eclipse con un globo estratosférico: “La astronomía es fascinante, te hace sentir infinitamente pequeño ante la belleza del universo”. fue publicada originalmente en Xataka por Azucena Martín .

78 visningar
Dela:

Svep för att byta artikel

Tryck Enter för att söka ESC

Vi använder cookies

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse på vår webbplats. Genom att klicka "Acceptera alla" samtycker du till användningen av alla cookies. Läs mer i vår cookiepolicy och integritetspolicy.