Teknik • 16 aug 2026

Rocío Guerra, forskare vid SMILE-uppdraget (ESA): "Tack vare samarbetet med Kina har vi det bästa uppdraget vi kan ha"

En av de stora rymdmilstolparna 2026 har varit lanseringen av SMILE, det första uppdraget som Europeiska rymdorganisationen (ESA) och den kinesiska vetenskapsakademin designar, lanserar och verkar tillsammans från början till slut. Med den är syftet att studera, som inte har gjorts tidigare, samspelet mellan solvindar och magnetosfären, skölden som skyddar jorden från dess värsta effekter. Nyligen, vid evenemanget som hölls av ESA i León med anledning av solförmörkelsen, kunde vi prata med Rocío Guerra, en av forskarna som är en del av detta projekt.

Han har berättat mycket intressant information, både om uppdragets syften och hur det har varit att samarbeta med den kinesiska rymdjätten, inklusive en trevlig information om uppdragets namn. Ur allt detta kan ett mycket viktigt faktum utvinnas: vikten av internationellt samarbete för att uppnå stora framsteg i rymdfrågor, samt samarbete mellan olika uppdrag som använder olika tillvägagångssätt för att studera samma mål. Magnetosfären som den aldrig har setts tidigare I stort sett kommer SMILE att vara ansvarig för att ge den mest kompletta visionen hittills av hur magnetosfären interagerar med materialet som sänts av solen.

Det är inte första gången som något sådant har studerats. ESA själv hade redan fördjupat sig i detta ämne tidigare, med lanseringen av Cluster. Detta uppdrag började fungera 2001, med en svärm av fyra identiska sonder: Rumba, Salsa, Samba och Tango.

Med sin samordnade dans runt vår planet fick de mycket användbar data om magnetosfären. SMILE använder dock ett helt annat tillvägagångssätt, så det kan ge helt ny information. "SMILE fungerar på ett annat sätt än de uppdrag vi har haft tidigare, eftersom dessa använde instrument på plats", förklarar Guerra. "De tittade på solvindsförhållandena runt dem." Till exempel, i fallet med Cluster, studerades vad som händer runt satelliter. Dessa flög i formation för att få så mycket information som möjligt; men trots det kunde vi inte ha en global vision av systemet. "Systemet med solvinden, magnetosfären och jonosfären är ett mycket komplext system, där det finns orsaker och effekter", förtydligar ESA-forskaren. "Orsakerna är hur solvinden kommer, hur den påverkar magnetosfären, medan effekterna hänvisar till hur magnetosfären deformeras." De magnetiska linjerna "blir förvrängda, frigörs och återansluts, och det genererar en enorm mängd energi." I Xataka 348 satelliter och 15,6 miljarder euro: Europa har redan en plan att vara mindre beroende av SpaceX.

Spanien kommer ut väldigt bra Även om allt detta kan låta väldigt främmande för allt vi känner till, är det anledningen till att ett så välkänt fenomen som norrsken uppstår. Dessa laddade partiklar från solvinden exciterar de gasmolekyler som finns i luften och orsakar frigöring av energi, med åtföljande utsläpp av strålning i de olika färgerna i det synliga spektrumet. Detta är ett mycket vackert och ofarligt fenomen.

Problemet är att solvinden också kan vara ansvarig för elektromagnetiska stormar, som kan skada markbunden infrastruktur. Detta är redan ett problem. "Att förstå hela det här systemet globalt och på ett enhetligt sätt är mycket viktigt och i SMILE, med en enda satellit, har vi instrument som kan hantera det på olika sätt." Detta inkluderar "det ultravioletta instrumentet är också närvarande, vars uppdrag är "att se hur den norra delen beter sig, där norrskenet uppstår." Genom att också studera "hur förhållandena för solvinden är med de andra två instrumenten, en magnetometer och en jonanalysator, kommer vi att kunna förstå detta system på ett gemensamt och globalt sätt." Sammanfattningsvis är en av de största fördelarna med SMILE framför andra uppdrag att det tar ett globalt förhållningssätt till interaktionen mellan magnetosfären och solvinden. Men dess styrkor slutar inte där. "Den andra egenskapen som kommer att göra den unik är att dess bana är väldigt elliptisk, så att den del som är närmast jorden, det vi kallar perigeum, är 5 000 kilometer och den del som är längst bort från jorden, apogeum, är cirka 121 000 kilometer." Följaktligen "SMILE-instrument kommer att kunna observera samma fenomen i cirka 45 timmar i rad, något som inte var möjligt i andra uppdrag." Och vad är allt detta till för?

Nåväl, SMILE kommer att studera magnetosfärens interaktion med solvinden på ett mer globalt sätt och längre än någonsin. Det är klart för oss, men vad är allt detta till för? Vi har redan sett att solvindar kan släppa lös elektromagnetiska stormar, så det är klart att fördelarna ligger där.

Det måste dock stå klart att det inte är ett verktyg för att förutse dessa stormar. Det skulle vara målet för andra uppdrag, som Vigil. Vad SMILE kommer att göra är annorlunda, eftersom det kompletterar de andra uppdragen. "SMILE är en vetenskaplig satellit, det vill säga den kommer inte att varna för att en solstorm kommer, utan snarare kommer den att ansvara för att förstå vetenskapen som finns i det systemet som jag har nämnt", säger Guerra. "När vi vet hur solen fungerar kommer vi att kunna säga: ja, om den här typen av solstormar kommer, reagerar vårt system på detta sätt, med vilket vi kommer att kunna förbättra förutsägelsemodellerna på ett mycket stort sätt så att när nya solstormar kommer kan vi vara mycket mer skyddade." Intervju med Rocío Guerra under ESA-evenemanget i León Att samarbeta gör oss fantastiska.

SMILE-projektet började rulla 2015, med studiefasen. Detta är en första fas som är gemensam för alla ESA-uppdrag, där det kontrolleras om det är lönsamt ur vetenskaplig, teknisk, teknisk och finansiell synvinkel. I grunden analyseras om förslagen är genomförbara under myndighetens budgetar och om det är tekniskt genomförbart att bygga instrumenten.

Om denna första fas går igenom går vi vidare till antagandet av uppdraget. I fallet SMILE hände det 2019. Därför talar vi om att detta internationella samarbete har överlevt tusentals kilometer bort och en pandemi.

Trots det har banden mellan Europa och Kina inte försvagats, tack vare det goda arbetet från medlemmarna i båda byråerna. "Att arbeta med en extern partner är något mycket berikande, oavsett om det är med JAXA, NASA eller Kina", förklarar Guerra. "Självklart får vi inte lämna det faktum att vi har till exempel personliga möten, eftersom de är mycket mer berikande och möjliggör ett mycket mer effektivt utbyte av idéer." Detta gynnar uppdraget, men även forskarna själva, eftersom de ger varandra näring. "Erfarenheten, från min synvinkel, har varit fantastisk, eftersom den har inneburit gemensamt lärande för att göra det bästa uppdraget vi har nu." Det har kort sagt varit ett samarbete som bär mycket frukt, men det är långt kvar. "Vi kan säga att samarbetet med Kina har gett det bästa uppdraget vi kan ha, och det fortsätter fortfarande eftersom vi är i driftsättningsfasen." Detta är den fas i vilken alla instrument valideras. Färdigställande beräknas i mitten av slutet av september. "Därifrån kommer den nominella fasen att börja, där alla instrument redan har visat att deras kapacitet är som förväntat." Sammantaget kan du nu börja ta och analysera signaler. Samarbetet med Kina kommer att fortsätta i tre år till, där de enligt Guerra säkert kommer att få underbara resultat.

SMILEs sanna leende Namnet SMILE kommer från en akronym: Solar wind Magnetosphere Ionosphere Link Explorer. Det finns dock en annan mycket trevligare anledning till att de valde att ge den detta namn. Rocío Guerra har också berättat om det. "Om du roterar bilden av magnetosfären som ses i röntgenstrålar är det ett leende som det är." Vår naturliga sköld ler mot röntgenkameran när den skyddar oss från solstormar.

Det leendet har länge varit nästan lika gåtfullt som Mona Lisas; men till skillnad från da Vincis kommer den här snart att upphöra att vara ett mysterium. Allt tack vare samarbetet mellan Kina och ESA. Bilder | ESA | Alberto Prieto i Xataka | Astronauternas mat är inte aptitretande till en början, särskilt inte i Kina

Rocío Guerra, forskare vid SMILE-uppdraget (ESA): "Tack vare samarbetet med Kina har vi det bästa uppdraget vi kan ha"

Originalkälla

Publicerad av Xataka

16 august 2026, 16:16

Läs original

Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.

Visa originaltext (spanska)

Rubrik

Rocío Guerra, científica de la misión SMILE (ESA): “Gracias a la colaboración con China tenemos la mejor misión que podríamos tener”

Beskrivning

Uno de los grandes hitos espaciales de 2026 ha sido el lanzamiento de SMILE, la primera misión que la Agencia Espacial Europea (ESA) y la Academia China de Ciencias diseñan, lanzan y operan juntas de principio a fin. Con ella, se pretende estudiar como no se ha hecho antes la interacción entre los vientos solares y la magnetosfera, el escudo que protege a la Tierra de sus peores efectos. Recientemente, en el evento realizado por la ESA en León con motivo del eclipse solar hemos podido hablar con Rocío Guerra, una de las científicas que forman parte de este proyecto. Nos ha contado información muy interesante, tanto sobre los objetivos de la misión como sobre cómo ha sido colaborar con el gigante espacial chino, pasando también por un simpático dato sobre el nombre de la misión. De todo ello, se extrae un dato muy importante: la importancia de la colaboración internacional para conseguir grandes avances en materia espacial, así como la colaboración entre distintas misiones que empleen enfoques variados para estudiar un mismo fin.  La magnetosfera como no se había visto nunca antes A grandes rasgos, SMILE se encargará de dar la visión más completa hasta el momento de cómo interacciona la magnetosfera con el material que envía el Sol. No es la primera vez que se estudia algo así. La propia ESA ya se había adentrado en este tema antes, con el lanzamiento de Cluster. Dicha misión comenzó a operar en 2001, empleando un enjambre de cuatro sondas idénticas: Rumba, Salsa, Samba y Tango. Con su baile coordinado alrededor de nuestro planeta, obtuvieron datos muy útiles sobre la magnetosfera. Sin embargo, SMILE usa un enfoque muy distinto, por lo que puede aportar información totalmente novedosa. “SMILE opera de una forma distinta a las misiones que hemos tenido antes, pues estas utilizaban instrumentos in situ”, explica Guerra. “Se miraban las condiciones del viento solar alrededor de ellos”. Por ejemplo, en el caso de Cluster, se estudiaba lo que ocurre en torno a los satélites. Estos volaban en formación para alcanzar la mayor información posible; pero, aun así, no podíamos tener una visión global del sistema. “El sistema del viento solar, la magnetosfera y la ionosfera es un sistema muy complejo, en el que hay unas causas y unos efectos”, aclara la científica de la ESA. “Las causas son las de cómo viene el viento solar, cómo impacta en la magnetosfera, mientras que los efectos hacen referencia a cómo la magnetosfera se deforma”.  Las líneas magnéticas “se distorsionan, se liberan y se reconectan, y eso genera una gran cantidad de energía”. En Xataka 348 satélites y 15.600 millones de euros: Europa ya tiene un plan para depender menos de SpaceX. España sale muy bien parada Aunque todo esto nos pueda sonar muy ajeno a cualquier cosa que nos conozcamos, es la razón por la que se produce un fenómeno tan conocido como el de las auroras. Esas partículas cargadas del viento solar excitan las moléculas de gases presentes en el aire y provocan la liberación de energía, con la consiguiente emisión de radiación en los distintos colores del espectro visible. Este es un fenómeno muy bonito e inocuo. El problema es que el viento solar también puede ser responsable de las tormentas electromagnéticas, capaces de dañar infraestructuras terrestres. Esto ya sí que es un problema.  “Entender todo ese sistema globalmente y de una manera unificada es muy importante y en SMILE, con un solo satélite, tenemos instrumentos que pueden abordarlo de distintas formas”. Esto incluye “el instrumento de rayos X, que mira cómo llega el viento solar y perturba y empuja la parte de la magnetosfera que está enfrente del Sol”. También está presente el instrumento de ultravioleta, cuya misión es “ver cómo se comporta la parte norte, donde se producen las auroras boreales”. Estudiando, además, “cómo son las condiciones del viento solar con los otros dos instrumentos, un magnetómetro y un analizador de iones, vamos a poder entender ese sistema de una manera conjunta y global”. En resumen, una de las mayores ventajas de SMILE frente a otras misiones es que hace un abordaje global sobre las interacciones entre la magnetosfera y el viento solar. Pero sus puntos fuertes no terminan ahí. “La otra característica que la va a hacer única es que su órbita es muy elíptica, de manera que la parte más cercana a la Tierra, lo que llamamos el perigeo, está a 5.000 kilómetros y la parte más alejada de la Tierra, el apogeo, a unos 121.000 kilómetros”. Con consecuencia, “los instrumentos de SMILE van a poder observar los mismos fenómenos alrededor de 45 horas seguidas, algo que en otras misiones no era posible”.  ¿Y todo esto para qué sirve? Bien, SMILE va a estudiar la interacción de la magnetosfera con el viento solar de una forma más global y durante más tiempo que nunca. Nos queda claro, ¿pero para qué sirve todo esto?  Ya hemos visto que dicha que los vientos solares pueden desatar tormentas electromagnéticas, por lo que está claro que por ahí andan las ventajas. Sin embargo, se debe tener claro que no es una herramienta para predecir dichas tormentas. Ese sería el objetivo de otras misiones, como Vigil. Lo que hará SMILE es distinto, ya que complementa esas otras misiones. “SMILE es un satélite científico, es decir, no va a avisar de que viene una tormenta solar, sino que se va a encargar de entender la ciencia que hay en ese sistema que he comentado”, relata Guerra. “Conociendo cómo funciona el Sol, vamos a poder decir: bueno, si viene este tipo de tormenta solar, nuestro sistema responde de esta manera, con lo cual vamos a poder mejorar los modelos de predicción de una manera muy grande para que cuando lleguen nuevas tormentas solares podamos estar mucho más protegidos”.  Entrevista con Rocío Guerra durante el evento de la ESA en León Colaborar nos hace grandes El proyecto SMILE comenzó a rodar en 2015, con la fase de estudio. Esta es una primera fase común a todas las misiones de la ESA, en la que se comprueba si es viable desde el punto de vista científico, tecnológico, técnico y financiero. Básicamente, se analiza si las propuestas son viables bajo los presupuestos de la agencia y si es técnicamente factible construir los instrumentos. Si esta primera fase se supera, se pasa a la adopción de la misión. En el caso de SMILE, ocurrió en 2019. Por lo tanto, estamos hablando de que esta colaboración internacional ha sobrevivido a miles de kilómetros de distancia y una pandemia. Aun así, los lazos entre Europa y China no se han debilitado, gracias al buen hacer de los miembros de ambas agencias.  “Trabajar con un partner externo es algo muy enriquecedor, sea con JAXA, con la NASA o con China”, explica Guerra. “Evidentemente, no hay que dejar de lado el hecho de tener, por ejemplo, reuniones en persona, porque son mucho más enriquecedoras, se permite un intercambio de ideas mucho más eficiente”. Esto beneficia a la misión, pero también a los propios científicos, ya que se nutren unos a otros. “La experiencia, desde mi punto de vista, ha sido magnífica, porque ha conllevado un aprendizaje común para hacer la mejor misión que tenemos ahora”. En definitiva, ha sido una colaboración que está dando muchísimos frutos, pero aún queda mucho camino por delante. “Podemos decir que la colaboración con China ha dado la mejor misión que podemos tener, y además sigue todavía porque estamos en fase de commissioning”. Esta es la fase en la que se validan todos los instrumentos. Se espera que termine a mediados-finales de septiembre. “A partir de ahí empezará la fase nominal, en la cual ya todos los instrumentos han demostrado que sus capacidades son las esperadas”. Con todo, ya podrán empezar a tomar y analizar señales. La colaboración con China seguirá durante tres años más, en los que, según Guerra, seguro que obtendrán resultados maravillosos.  La verdadera sonrisa de SMILE El nombre de SMILE procede de unas siglas: Solar wind Magnetosphere Ionosphere Link Explorer. Sin embargo, hay otra razón mucho más simpática por la que se optó por ponerle este nombre. Nos lo ha contado también Rocío Guerra. “Si giras la imagen de la magnetosfera vista en rayos X, es una sonrisa tal cual”.  Nuestro escudo natural sonríe a la cámara de rayos X mientras nos protege de las tormentas solares. Esa sonrisa ha sido durante mucho tiempo casi tan enigmática como la de la Mona Lisa; pero, al contrario que la de da Vinci, esta dejará pronto de ser un misterio. Todo gracias a la colaboración entre China y la ESA.  Imágenes | ESA | Alberto Prieto En Xataka | La comida de los astronautas no resulta apetecible de primeras, menos en China (function() { window._JS_MODULES = window._JS_MODULES || {}; var headElement = document.getElementsByTagName('head')[0]; if (_JS_MODULES.instagram) { var instagramScript = document.createElement('script'); instagramScript.src = 'https://platform.instagram.com/en_US/embeds.js'; instagramScript.async = true; instagramScript.defer = true; headElement.appendChild(instagramScript); } })(); - La noticia Rocío Guerra, científica de la misión SMILE (ESA): “Gracias a la colaboración con China tenemos la mejor misión que podríamos tener” fue publicada originalmente en Xataka por Azucena Martín .

59 visningar
Dela:

Svep för att byta artikel

Tryck Enter för att söka ESC

Vi använder cookies

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse på vår webbplats. Genom att klicka "Acceptera alla" samtycker du till användningen av alla cookies. Läs mer i vår cookiepolicy och integritetspolicy.