Experter är överens om användningen av AI för att veta om vi är snygga: "De är ett ekosystem av oöverträffat estetiskt tryck"
Tekniken har format hur vi interagerar med världen och, i förlängningen, med oss själva. I decennier har debatten om orealistiska skönhetsstandarder fokuserat på traditionell fotografisk retuschering för att ta bort ålderns rynkor eller stilisera figuren för att passa in i vad som är tänkt som "modellens" kropp. Tillkomsten av artificiell intelligens har dock förändrat spelets regler och vi är inte längre passiva åskådare av ouppnåeliga kroppar, utan nu har vi algoritmer i fickan som i realtid ger oss tillbaka en artificiellt "optimerad" version av vårt eget ansikte.
De studerar det. Empirisk forskning har börjat isolera den specifika effekten av AI-baserade filter kontra enbart exponering för sociala medier. En robust studie publicerad i Journal of Consumer Behavior analyserade nästan 800 användare i två faser och identifierade den exakta mekanismen för den psykologiska skada som genereras av AI och den falska verklighet som den försätter oss i.
I det här fallet genererar användningen av skönhetsfilter som har AI bakom sig ett direkt fall i vår egen självkänsla och ökar förkastandet av vår nuvarande kroppsbild. Anledningen till detta sticker ut i "diskrepansteorin" då AI skapar ett hyperrealistiskt "idealjag", och när kameran stängs av blir det en ångestframkallande krock mellan den algoritmiska versionen och det "riktiga jaget".
Nya villkor. Detta fenomen har fått den medicinska litteraturen att mynta en ny klinisk term: filterdysmorfi. Här, en recension som syntetiserade 18 studier från de senaste två decennierna drog slutsatsen att förstärkningen av orealistiska ideal genom AI och filter i allmänhet utlöser inte bara missnöje i kroppen, utan också ätstörningar och ångest och depression.
Och som väntat är de mest utsatta grupperna ungdomar och unga vuxna.
En ny evolution. Hittills har vi kunnat se hur tekniken erbjöd oss filterverktyg för att förbättra vår skönhet och se vackrare ut i fotografier eller videor. Men nu har AI blivit ett ansiktsutvärderingsverktyg.
Det vill säga, det finns människor som underkastar sig artificiell intelligenss granskning för att veta om de är snygga eller fula och internaliserar maskinens blick ifall många "defekter" börjar dyka upp. Att internalisera detta tal korrelerar direkt med låg självkänsla och en ökning av tvångsmässiga beteenden för att förbättra ditt utseende.
Det finns ingen neutralitet. Här visar en studie från 2025 oss som viktiga data att 82 % av bilderna som genereras av AI saknar kulturell inkludering. Detta innebär att estetiska utvärderingsmodeller som SCUT eller MEBeauty uppvisar betydande skillnader och etiska fördomar, vilket får AI att påtvinga kulturellt restriktiva skönhetsidéer.
Det har inverkan. För att mäta det ger Doves makroskopiska rapport från 2024, utförd på 33 000 människor i 20 länder, siffror som kontextualiserar allvaret av detta estetiska tryck. Till exempel förväntas det att 90 % av onlineinnehållet i framtiden kommer att genereras eller förändras av AI, men det föreslås också att 2 av 5 kvinnor skulle vara villiga att ge upp ett år av sitt liv i utbyte mot att uppnå den "ideala kroppen".
Denna exponering för "digitalt kurerad skönhet", förmedlad av sociala mediers algoritmer, har konsekvenser i den fysiska världen, eftersom en systematisk granskning från 2024 fastställde en tydlig orsakslinje: kroppsmissnöje som härrör från dessa digitala ekosystem tvingar 70 % av unga kvinnor och 60 % av unga män att seriöst överväga att genomgå kosmetisk kirurgi. Experter är överens om det stora problemet med användningen av AI för dessa syften att söka rationell skönhet och fatta beslut baserat på vad maskinen säger. Detta är något vi finner i uttalanden av Nuria Oliver, doktor i artificiell intelligens från MIT, för El País, som påpekar följande: "Dess inverkan på estetiskt våld verkar på minst tre inbördes relaterade nivåer: den aktiva definitionen av skönhetskanoner, moduleringen av innehållets synlighet och inkorporeringen av estetiska fördomar i analys och beslutsfattande system.
Alla tre är oroande; tillsammans utgör de ett ekosystem av ett aldrig tidigare skådat estetiskt tryck.” Bilder | Kev Costello En Xataka | Kosmetikexperter är tydliga med framtiden: "Människor är generellt mycket mottagliga för produkter från Kina"
Originalkälla
Publicerad av Xataka
18 june 2026, 16:00
Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.
Visa originaltext (spanska)
Rubrik
Los expertos coinciden sobre el uso de la IA para saber si somos guapos: "Son un ecosistema de presión estética sin precedentes"
Beskrivning
La tecnología ha moldeado la forma en la que interactuamos con el mundo y, por extensión, con nosotros mismos. Durante décadas, el debate sobre los estándares de belleza irreales se centró en el retoque fotográfico tradicional para poder quitarnos las arrugas de la edad o estilizar la figura para entrar en lo que se concibe como el cuerpo 'modelo'. Sin embargo, la llegada de la inteligencia artificial ha cambiado las reglas del juego y ya no somos espectadores pasivos de cuerpos inalcanzables, sino que ahora tenemos en el bolsillo algoritmos que, en tiempo real, nos devuelven una versión artificialmente "optimizada" de nuestro propio rostro. Lo están estudiando. La investigación empírica ha comenzado a aislar el efecto específico de los filtros basados en IA frente a la mera exposición a redes sociales. Un robusto estudio publicado en el Journal of Consumer Behaviour analizó a casi 800 usuarios en dos fases e identificó el mecanismo exacto del daño psicológico que genera la IA y la falsa realidad en la que nos mete. En este caso, el uso de los filtros de belleza que tienen IA detrás genera una caída directa en nuestra propia autoestima y aumenta el rechazo a nuestra imagen corporal actual. El motivo de esto destaca en la "teoría de la discrepancia" puesto que la IA crea un "yo ideal" hiperrealista, y cuando se apaga la cámara, hay un choque entre la versión algorítmica y el "yo real" que provoca ansiedad. Nuevos términos. Este fenómeno ha llevado a la literatura médica a acuñar un nuevo término clínico: la dismorfia de filtro. Aquí una revisión que sintetizó 18 estudios de las últimas dos décadas, concluyó que la amplificación de ideales irreales por parte de la IA y los filtros en general está disparando no solo la insatisfacción corporal, sino también trastornos alimentarios y cuadros de ansiedad y depresión. Y, como es previsible, los grupos más vulnerables son los adolescentes y jóvenes adultos. Una nueva evolución. Hasta ahora podíamos ver cómo la tecnología nos ofrecía herramientas de filtro para mejorar nuestra belleza y salir más guapos en las fotografías o los vídeos. Pero ahora la IA ha pasado a ser una herramienta de evaluación facial. Es decir, hay gente que se somete al escrutinio de la inteligencia artificial para saber si son guapos o feos, internalizando la mirada de la máquina en el caso de que comiencen a salir muchos 'defectos'. Internalizar este discurso se correlaciona directamente con una baja autoestima y un aumento en los comportamientos compulsivos para mejorar su apariencia. No hay neutralidad. Aquí un estudio de 2025 nos arroja como dato importante que el 82% de las imágenes generadas por IA carecen de inclusividad cultural. Esto quiere decir que los modelos de evaluación estética como SCUT o MEBeauty presentan disparidades y sesgos éticos significativos, haciendo que la IA imponga ideas de belleza culturalmente restrictivas. Tiene impacto. Para dimensionarlo, el informe macroscópico de Dove de 2024, realizado sobre 33.000 personas en 20 países, aporta cifras que contextualizan la gravedad de esta presión estética. Por ejemplo, se proyecta que el 90% del contenido online será en un futuro generado o alterado por IA, pero también se apunta a que 2 de cada 5 mujeres estarían dispuestas a renunciar a un año de su vida a cambio de lograr el "cuerpo ideal". Esta exposición a la "belleza digitalmente curada", mediada por algoritmos de redes sociales, tiene consecuencias en el mundo físico, puesto que una revisión sistemática de 2024 estableció una línea causal clara: la insatisfacción corporal derivada de estos ecosistemas digitales empuja al 70% de las mujeres jóvenes y al 60% de los hombres jóvenes a considerar seriamente someterse a cirugía estética. Los expertos coinciden en el gran problema que implica el uso de la IA con estos fines de buscar la belleza racional y tomar decisiones en base a lo que diga la máquina. Esto es algo que encontramos en declaraciones de Nuria Oliver, doctora en inteligencia artificial por el MIT, para El País, que apunta a lo siguiente: “Su impacto en la violencia estética opera en al menos tres niveles relacionados entre sí: la definición activa de cánones de belleza, la modulación de la visibilidad de los contenidos y la incorporación del sesgo estético en los sistemas de análisis y toma de decisiones. Los tres son preocupantes; juntos, constituyen un ecosistema de presión estética sin precedentes”.Imágenes | Kev Costello En Xataka | Los expertos en cosmética tienen claro el futuro: "La gente es generalmente muy receptiva a los productos de China" (function() { window._JS_MODULES = window._JS_MODULES || {}; var headElement = document.getElementsByTagName('head')[0]; if (_JS_MODULES.instagram) { var instagramScript = document.createElement('script'); instagramScript.src = 'https://platform.instagram.com/en_US/embeds.js'; instagramScript.async = true; instagramScript.defer = true; headElement.appendChild(instagramScript); } })(); - La noticia Los expertos coinciden sobre el uso de la IA para saber si somos guapos: "Son un ecosistema de presión estética sin precedentes" fue publicada originalmente en Xataka por José A. Lizana .