Civilgardet i Córdoba demonterar den mest typiska spanska tomten: sparar miljoner i moms på drycker
I lördags skakade en jordbävning med magnituden 5,2 Granada. Det kändes så långt bort som Madrid, med epicentrum i Alhendín och dussintals efterskalv i hela Andalusien. Men en annan jordbävning, en laglig sådan, har skakat den ekonomiska grunden för halva regionen i veckor utan att synas på någon seismograf.
Tretton personer har fallit för att klämma ihop det mest lönsamma skattegapet i Spanien. Vi pratar om alkohol och drycker som inte betalar moms förrän i sista delen av kedjan.
WHO. Rikspolisen, Skatteverket och tullövervakningstjänsten avvecklade Drink/Alambique-verksamheten den 14 juli, med nio sökningar i företag i La Puebla de Cazalla (Sevilla), Córdoba, Badajoz och Valencia, och en privat adress i staden Sevilla. Resultat: tretton gripna, ytterligare fyra utredda, 66 000 euro i kontanter, lyxklockor, 35 spärrade konton och elva fastigheter beslagtagna.
Hur mycket. Beloppet som lurades mellan 2018 och 2025 uppgår till 11,9 miljoner euro. Finansministeriet medger att det kan växa allt eftersom analysen av bevis fortskrider.
Bakom det är mer än trettio företag och 173 bankkonton under granskning, med massiv import av alkohol från skattelager i Nederländerna och Portugal till liknande anläggningar i Spanien, enligt AionSur. I Córdoba kom utredningen genom registrering av ett kommersiellt företag.
Tricket. Det döljer inget tekniskt mysterium, bara användningen av ett skattelager: ett lager där alkohol cirkulerar utan att betala moms eller särskilda skatter medan det förblir inom suspensivsystemet. Skatten periodiseras först när varan släpps ut på marknaden.
Det är där "truchas" eller spökföretagen kommer in: de köper, tar på sig skyldigheten att betala den utgående momsen, säljer vidare till rabatt tack vare den besparingen och försvinner innan statskassan knackar på dörren. Samtidigt drar resten av kedjan av moms som ingen någonsin betalat. Orättvis konkurrens finansierad med offentliga medel som inte går någonstans.
I Spanien omvandlar överstigande 120 000 euro i bedragen avgift det administrativa brottet till ett brott mot statskassan, enligt artikel 305 i strafflagen, med ett grundstraff på ett till fem års fängelse. Om avgiften överstiger 600 000 euro eller om tomten agerar som en kriminell organisation, vilket är fallet, ökar den förvärrade satsen enligt artikel 305b intervallet till 2-6 år. Ledarna för Drink/Alambique överträffar det nästan hundra gånger.
Karusellbedrägeriets magi. Eller missing trader-bedrägeri, den gemenskapsinterna varianten av momsbedrägeri som Bryssel har drivit i mer än ett decennium utan definitiva resultat. Drink/Alembic är varken ett isolerat eller det största fallet.
I mars 2026 avvecklade en annan finansförvaltning ett nätverk med arton fångar och ett hål på 32,8 miljoner i Barcelona, Tarragona och Valencia: fyrtio beslagtagna fastigheter, mer än 430 000 euro i kontanter. Och i juli 2025 undersökte civilgardets UCO, denna gång, 93 företag genom samma mekanism, under ledning av den europeiska åklagarmyndigheten. Sektorn för lyxbilar drabbades av något liknande: Europeiska åklagarmyndigheten beräknade ytterligare ett bedrägeri på 12 miljoner vid återförsäljning av begagnade bilar i Valencia, med en Rolls Royce som beslagtogs bland fjorton fordon.
Vad de slutar komma in. År 2023 slutade de tjugosju att betala 128 miljarder euro i moms på grund av bristande efterlevnad, enligt EU-kommissionens momsgaprapport: 9,5 % av vad de borde samla in. Frankrike, Tyskland, Italien, Polen, Rumänien och Spanien står för 75 % av det hålet.
Spanien, i motsats till vad mediebruset antyder, sticker inte ut för bristande efterlevnad: dess gap ligger på cirka 7,5 %, långt under det europeiska genomsnittet. Det spanska problemet ligger i "policy gap", de intäkter som går förlorade på grund av undantag och reducerade skattesatser. Där slog vi nästan rekord, enligt Brysselrapporten som uppmanar till att höja hotellmomsen från 10 % till 21 %.
Öringlösningar. I november 2024 godkände rådet momspaketet i den digitala eran, som kommer att kräva elektronisk fakturering av verksamheter inom gemenskapen nästan i realtid. Tanken var att korskolla köp- och försäljningsdata mellan länder innan ett "öring"-företag hinner fakturera, samla in och försvinna.
Men upptäckt beror fortfarande på tillgångsanalys: spårning av bilar, fastigheter eller lyxklockor som inte stämmer överens med vad som deklarerats. Det är redan känt att alkohol, till skillnad från mat, inte åtnjuter en reducerad avgift. Du betalar allmän moms på 21 % och dessutom en särskild skatt som på utvunna drycker når 958,94 euro per hektoliter ren alkohol.
En så hög skattemarginal förvandlar bedrägerier till ett företag med omedelbar avkastning, eftersom varje liter som slipper undan den rättsliga kretsen är värd, i undvikande skatter, mer än själva produkten. Det finns gott om marknad för att upprätthålla tomten. Spanien konsumerar i genomsnitt 11 liter ren alkohol per person och år, över OECD-genomsnittet (8,5 liter) och i motsats till resten av Europa: medan de flesta länder har druckit mindre sedan 2013, har Spanien, tillsammans med Portugal och Rumänien, lagt till mer än två liter per capita under det senaste decenniet, enligt OECD-data.
Det är sant att Gen Z dricker mindre och den allmänna grafen visar en betydande nedgång, men det finns fortfarande en hel del berusningsdrickande och det fortsätter att sälja i massor. Spanien upptar en nionde plats i världen i konsumtion per capita i den senaste WHO-rankingen och försäljningen av alkoholhaltiga drycker nådde sin rekordhögsta 2022, med 5 764 miljoner liter. Bilder | EFE i Xataka | Alkohol måste vinna över en generation som är allt mindre intresserad av alkohol.
Din strategi: erbjuda något annat
Originalkälla
Publicerad av Xataka
17 august 2026, 12:30
Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.
Visa originaltext (spanska)
Rubrik
La Guardia Civil de Córdoba desarticula la trama más típicamente española: ahorrarse millones en el IVA de las bebidas
Beskrivning
El pasado sábado, un terremoto de magnitud 5,2 sacudió Granada. Se sintió hasta Madrid, con epicentro en Alhendín y decenas de réplicas por Andalucía. Pero otro terremoto, uno legal, lleva semanas removiendo los cimientos económicos de media región sin aparecer en ningún sismógrafo. Trece personas han caído por exprimir el hueco fiscal más rentable de España. Hablamos del alcohol y las bebidas que no pagan IVA hasta el último tramo de la cadena. Quién. La Policía Nacional, la Agencia Tributaria y el Servicio de Vigilancia Aduanera desarticularon el 14 de julio la operación Drink/Alambique, con nueve registros en empresas de La Puebla de Cazalla (Sevilla), Córdoba, Badajoz y Valencia, y un domicilio particular en la localidad sevillana. Resultado: trece detenidos, otros 4 investigados, 66.000 euros en efectivo, relojes de lujo, 35 cuentas bloqueadas y once inmuebles embargados. Cuánto. La cuota defraudada entre 2018 y 2025 asciende a 11,9 millones de euros. Hacienda admite que puede crecer conforme avance el análisis de pruebas. Detrás, más de treinta sociedades y 173 cuentas bancarias bajo lupa, con importaciones masivas de alcohol desde depósitos fiscales de Países Bajos y Portugal hacia instalaciones similares en España, según detalla AionSur. En Córdoba, la investigación llegó a través del registro de una empresa mercantil. El truco. No esconde ningún misterio técnico, solo aprovechamiento de un depósito fiscal: almacén donde el alcohol circula sin pagar IVA ni impuestos especiales mientras permanece dentro del régimen suspensivo. El impuesto se devenga solo cuando la mercancía sale al mercado. Ahí entran las "truchas" o empresas fantasma: compran, asumen la obligación de ingresar el IVA repercutido, revenden con descuento gracias a ese ahorro y desaparecen antes de que Hacienda llame a la puerta. El resto de la cadena deduce mientras tanto un IVA que nadie ingresó jamás. Competencia desleal financiada con dinero público que no llega a ningún sitio. En España, superar los 120.000 euros de cuota defraudada convierte la infracción administrativa en delito contra la Hacienda Pública, según el artículo 305 del Código Penal, con pena base de uno a cinco años de cárcel. Si la cuota supera 600.000 euros o la trama actúa como organización criminal, como es el caso, el tipo agravado del artículo 305b eleva la horquilla a 2-6 años. Los cabecillas de Drink/Alambique lo superan casi cien veces. La magia del fraude carrusel. O missing trader fraud, la variante intracomunitaria del fraude de IVA que Bruselas persigue desde hace más de una década sin resultado definitivo. Drink/Alambique no es un caso aislado ni el mayor. En marzo de 2026, otra operación de Hacienda desarticuló una red con dieciocho detenidos y un agujero de 32,8 millones en Barcelona, Tarragona y Valencia: cuarenta inmuebles embargados, más de 430.000 euros en efectivo. Y en julio de 2025, la UCO de la Guardia Civil, esta vez sí, investigó a 93 empresas por el mismo mecanismo, bajo dirección de la Fiscalía Europea. El sector del automóvil de lujo sufrió algo parecido: la Fiscalía Europea calculó otro fraude de 12 millones en la reventa de coches usados en Valencia, con un Rolls Royce incautado entre catorce vehículos. Lo que dejan de ingresar. En 2023, los veintisiete dejaron de ingresar 128.000 millones de euros en IVA por incumplimiento, según el informe VAT gap de la Comisión Europea: un 9,5% de lo que deberían recaudar. Francia, Alemania, Italia, Polonia, Rumanía y España concentran el 75% de ese agujero. España, contra lo que sugiere el ruido mediático, no destaca por incumplimiento: su brecha ronda el 7,5%, bastante por debajo de la media europea. El problema español va por el lado del "policy gap", esa recaudación que se pierde por exenciones y tipos reducidos. Ahí casi batimos récords, según el informe de Bruselas que reclama subir el IVA de la hostelería del 10% al 21%. Soluciones truchas. El Consejo aprobó en noviembre de 2024 el paquete IVA en la era digital, que obligará a facturar electrónicamente las operaciones intracomunitarias casi en tiempo real. La idea era cruzar los datos de compra y venta entre países antes de que una sociedad "trucha" tenga tiempo de facturar, cobrar y desaparecer. Pero la detección sigue dependiendo de análisis patrimoniales: rastrear coches, inmuebles o relojes de lujo que no cuadran con lo declarado. Ya se sabe que el alcohol, a diferencia de los alimentos, no goza de tipo reducido. Paga IVA general del 21% y, además, un impuesto especial que en las bebidas derivadas alcanza 958,94 euros por hectolitro de alcohol puro. Ese margen fiscal tan alto convierte el fraude en un negocio con retorno inmediato, porque cada litro que escapa del circuito legal vale, en impuestos evitados, más que el propio producto. Sobra mercado para sostener la trama. España consume una media de 11 litros de alcohol puro por persona al año, por encima de la media de la OCDE (8,5 litros) y en tendencia contraria al resto de Europa: mientras la mayoría de países bebe menos desde 2013, España, junto con Portugal y Rumanía, sumó más de dos litros por cabeza en la última década, según datos de la OCDE. Es verdad que la gen Z bebe menos y la gráfica general muestra una importante caída, pero siguen dándose muchos atracones (binge drinking) y se sigue vendiendo a espuertas. España ocupa el noveno puesto mundial en consumo per cápita del último ranking de la OMS y las ventas de bebidas alcohólicas tocaron máximo histórico en 2022, con 5.764 millones de litros. Imágenes | EFE En Xataka | El alcohol necesita ganarse a una generación cada vez menos interesada en el alcohol. Su estrategia: ofrecerle otra cosa (function() { window._JS_MODULES = window._JS_MODULES || {}; var headElement = document.getElementsByTagName('head')[0]; if (_JS_MODULES.instagram) { var instagramScript = document.createElement('script'); instagramScript.src = 'https://platform.instagram.com/en_US/embeds.js'; instagramScript.async = true; instagramScript.defer = true; headElement.appendChild(instagramScript); } })(); - La noticia La Guardia Civil de Córdoba desarticula la trama más típicamente española: ahorrarse millones en el IVA de las bebidas fue publicada originalmente en Xataka por Isra Fdez .
