Airbus och Boeing har fulländat samma typ av flygplan i årtionden. JetZero vill bryta den formen med en "stingrocka"
Om vi tänker på ett modernt flygplan spelar det ingen roll om vi tittar på en Airbus A350 eller en Boeing 787: grundsiluetten är fortfarande förvånansvärt bekant. Industrin har ägnat decennier åt att förbättra motorer, material, aerodynamik och system utan att helt överge systemet med bevingade rör. JetZero vill utforska en annan väg.
Dess Z4 är baserad på en blandad vingkroppskonfiguration, där vingarna och flygkroppen är mycket mer integrerade med varandra, med syftet att få effektivitet och tänka om allt från den yttre formen till hur det inre utrymmet fördelas. Bakom den satsningen står JetZero, ett amerikanskt flygbolag grundat 2021 som utvecklar Z4, ett framtida medelstort kommersiellt flygplan designat för cirka 250 passagerare och upp till 5 000 sjömils räckvidd, cirka 9 260 kilometer. Kalendern kräver dock att man särskiljer två flygplan: JetZero förutser att Jet1, den fullskaliga demonstratorn med vilken man vill validera arkitekturen och dess system, kommer att göra sin första flygning 2027.
Z4:an avsedd för flygbolag skulle anlända senare, efter att ha genomfört den nödvändiga utvecklingen och certifieringen. Ett flygplan som vill lämna bakom sig "röret med vingar" Nyckeln till att förstå vad som förändras är i dessa tre ord: blandad vingkropp. I ett konventionellt flygplan bär flygkroppen passagerare och last medan vingarna ger det mesta av lyftet; I denna konfiguration integreras den centrala kroppen gradvis med vingarna och bidrar också väsentligt till att generera den.
Resultatet är ett flygplan med mindre aerodynamiskt motstånd och ett potentiellt gynnsammare lyft-mot-drag-förhållande. Med andra ord, den säregna silhuetten av Z4:an försöker inte dra till sig uppmärksamhet: JetZero har för avsikt att dra nytta av en större del av själva strukturen för att hålla planet i luften.
På den aerodynamiska fördelen har JetZero byggt upp några ambitiösa förväntningar. Z4 är designad för att ta 250 passagerare och resa upp till 5 000 nautiska mil, cirka 9 260 kilometer, medan företaget siktar på en 30-50% förbättring av bränsleeffektiviteten jämfört med jämförbara konventionella flygplan.
Japan Airlines inkluderar samma siffror när de förklarar sitt intresse för programmet och lägger till ett annat viktigt krav: det framtida flygplanet är designat för att använda den befintliga flygplatsinfrastrukturen utan specialiserade eller kostsamma modifieringar. Jet1 kommer att vara den fullskaliga demonstratorn med vilken JetZero vill validera sin nya arkitektur. Förvandlingen skulle också nå kabinen, eftersom fördelningen av 250 passagerare i en mycket bredare kropp tvingar oss att tänka om en interiör designad i decennier runt en rörformad flygkropp.
JetZero har visat kabinkoncept med flera gångar, områden som är tillbakadragna från omkretsen och lösningar för att få ljus och yttre vyer inuti, inklusive skärmar och takfönster. Den layouten öppnar för möjligheter för av- och påstigning på ett annat sätt, men det introducerar också frågor som programmet måste lösa under utvecklingen, från erfarenheten av de som reser långt från ett fönster till evakuering och markoperationer. JetZero har byggt fem generationer av flygplan i Pathfinder-skala.
JetZero börjar inte heller från ett tomt blad. NASA och Boeing har forskat på blandade vingkroppskonfigurationer i decennier, och Airbus utforskade också denna väg med MAVERIC, en skalademonstrator som presenterades 2020 som hade gjort sin första flygning ett år tidigare. Den europeiska tillverkaren inkluderade också en liknande arkitektur bland sina vätgasdrivna ZEROe-koncept.
Skillnaden ligger i ambitionen för det nuvarande programmet: dessa initiativ förblev i den experimentella eller konceptuella sfären, medan JetZero försöker omvandla denna konfiguration till ett certifierbart, skalproducerat kommersiellt flygplan. Testerna med Pathfinders gör att JetZero successivt kan validera beteendet hos dess design innan den tar den till ett fullskaligt flygplan. Det är där jämförelsen med Airbus och Boeing är vettig, även om vi ännu inte kan tala om en rivalitet mellan jämlikar.
De två ledande kommersiella tillverkarna har ägnat decennier åt att förfina en välbekant arkitektur, med stöd av väletablerade leveranskedjor, underhållsnätverk och produktions- och certifieringsprocesser. JetZero försöker få ett språng i effektivitet genom att ändra den arkitekturen, men i gengäld antar det en mycket större utmaning: man måste certifiera Z4, tillverka den på ett repeterbart sätt och visa för flygbolagen att den kan integreras i deras verksamhet utan att de utlovade fördelarna försvinner mellan kostnader, underhåll och komplexitet. Företaget har redan fått flera viktiga aktörer att vilja gå den vägen, även om deras åtaganden inte är likvärdiga.
United upprätthåller ett villkorligt avtal som överväger köp av 100 Z4:or, med optioner på ytterligare 100; Gulf Air har undertecknat en avsiktsförklaring för ett ej avslöjat belopp; Alaska Airlines har investerat i JetZero och har optioner för framtida köp; Delta deltar som utvecklingspartner och Japan Airlines har uttryckt stöd och intresse samtidigt som de samarbetar kring aspekter av design, drift och underhåll. Till detta kommer det amerikanska flygvapnet, som tecknade ett kontrakt på upp till 235 miljoner dollar för att utveckla och flyga den fullskaliga demonstratorn. I Xataka Det största elplanet i världen har redan gjort sin första flygning: det har bara spenderat fem dollar på el.
JetZero började bygga i Greensboro, North Carolina, i juni, av sin första fabrik och slutmonteringscenter. Kort därefter undertecknade man ett icke-bindande intressebrev med den amerikanska banken EXIM för att utforska upp till 3 miljarder dollar i potentiell finansiering, vilket ännu inte utgör ett godkänt lån. De första enheterna som produceras skulle vara avsedda för testning och certifiering, medan nästa stora test kommer 2027 med den första planerade flygningen av Jet1.
Om utvecklingen fortskrider som förväntat placerar företaget Z4:ans inträde i kommersiell tjänst i början av 2030-talet. Bilder | JetZero i Xataka | Kina har byggt ett flygplan i flera år för att stå emot Airbus och Boeing. C919 har precis lanserat sin första internationella rutt
Originalkälla
Publicerad av Xataka
21 august 2026, 09:01
Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.
Visa originaltext (spanska)
Rubrik
Airbus y Boeing llevan décadas perfeccionando el mismo tipo de avión. JetZero quiere romper ese molde con una “mantarraya”
Beskrivning
Si pensamos en un avión comercial moderno, da igual que miremos un Airbus A350 o un Boeing 787: la silueta básica sigue siendo sorprendentemente familiar. La industria ha pasado décadas mejorando motores, materiales, aerodinámica y sistemas sin abandonar del todo el esquema del tubo con alas. JetZero quiere explorar otra vía. Su Z4 parte de una configuración blended wing body, en la que alas y fuselaje se integran mucho más entre sí, con el objetivo de ganar eficiencia y replantear desde la forma exterior hasta la manera en que se distribuye el espacio interior. Detrás de esa apuesta está JetZero, una compañía aeroespacial estadounidense fundada en 2021 que desarrolla el Z4, un futuro avión comercial de tamaño medio pensado para unos 250 pasajeros y hasta 5.000 millas náuticas de alcance, unos 9.260 kilómetros. El calendario, eso sí, exige distinguir dos aeronaves: JetZero prevé que Jet1, el demostrador a escala real con el que quiere validar la arquitectura y sus sistemas, realice su primer vuelo en 2027. El Z4 destinado a las aerolíneas llegaría después, tras completar el desarrollo y la certificación necesarios. Un avión que quiere dejar atrás el “tubo con alas” La clave para entender qué cambia está en esas tres palabras: blended wing body. En un avión convencional, el fuselaje transporta pasajeros y carga mientras las alas proporcionan la mayor parte de la sustentación; en esta configuración, el cuerpo central se integra progresivamente con las alas y también contribuye de forma significativa a generarla. El resultado es una aeronave con menos resistencia aerodinámica y una relación entre sustentación y resistencia potencialmente más favorable. Dicho de otra forma, la peculiar silueta del Z4 no busca llamar la atención: JetZero pretende aprovechar una mayor parte de la propia estructura para mantener el avión en el aire. {"videoId":"x8df5c6","autoplay":false,"title":"The 'Incredible' Story of the 747", "tag":"Boeing", "duration":"155"} Sobre esa ventaja aerodinámica, JetZero ha construido unas expectativas ambiciosas. El Z4 está diseñado para transportar 250 pasajeros y recorrer hasta 5.000 millas náuticas, unos 9.260 kilómetros, mientras la compañía apunta a una mejora de entre el 30% y el 50% en eficiencia de combustible frente a aeronaves convencionales comparables. Japan Airlines recoge esas mismas cifras al explicar su interés en el programa y añade otro requisito importante: el futuro avión está pensado para utilizar la infraestructura aeroportuaria existente sin modificaciones especializadas o costosas. El Jet1 será el demostrador a escala real con el que JetZero quiere validar su nueva arquitectura La transformación también llegaría a la cabina, porque repartir a 250 pasajeros dentro de un cuerpo mucho más ancho obliga a replantear un interior pensado durante décadas alrededor de un fuselaje tubular. JetZero ha mostrado conceptos de cabina con varios pasillos, zonas alejadas del perímetro y soluciones para llevar luz y vistas exteriores hacia el interior, incluidas pantallas y claraboyas. Esa distribución abre posibilidades para embarcar y desembarcar de otra manera, pero también introduce cuestiones que el programa tendrá que resolver durante su desarrollo, desde la experiencia de quienes viajen lejos de una ventana hasta la evacuación y las operaciones en tierra. JetZero ha construido cinco generaciones de aeronaves Pathfinder a escala JetZero tampoco parte de una hoja en blanco. NASA y Boeing llevan décadas investigando configuraciones blended wing body, y Airbus también exploró esta vía con MAVERIC, un demostrador a escala presentado en 2020 que había realizado su primer vuelo un año antes. El fabricante europeo llegó además a incluir una arquitectura similar entre sus conceptos ZEROe propulsados por hidrógeno. La diferencia está en la ambición del programa actual: aquellas iniciativas permanecieron en el terreno experimental o conceptual, mientras JetZero intenta convertir esta configuración en un avión comercial certificable y producido a escala. Las pruebas con los Pathfinder permiten a JetZero validar progresivamente el comportamiento de su diseño antes de llevarlo a una aeronave a escala real Ahí es donde la comparación con Airbus y Boeing cobra sentido, aunque todavía no podamos hablar de una rivalidad entre iguales. Los dos principales fabricantes comerciales llevan décadas refinando una arquitectura conocida, respaldada por cadenas de suministro, redes de mantenimiento y procesos de producción y certificación consolidados. JetZero busca obtener un salto de eficiencia cambiando esa arquitectura, pero asume a cambio un desafío mucho mayor: tendrá que certificar el Z4, fabricarlo de forma repetible y demostrar a las aerolíneas que puede integrarse en sus operaciones sin que las ventajas prometidas desaparezcan entre costes, mantenimiento y complejidad. La compañía ya ha conseguido que varios actores importantes quieran acompañar ese camino, aunque sus compromisos no son equivalentes. United mantiene un acuerdo condicional que contempla la compra de 100 Z4, con opciones sobre otros 100; Gulf Air ha firmado una carta de intención por una cantidad no revelada; Alaska Airlines ha invertido en JetZero y dispone de opciones para futuras compras; Delta participa como socio de desarrollo, y Japan Airlines ha expresado su apoyo e interés mientras colabora en aspectos de diseño, operaciones y mantenimiento. A ello se suma la Fuerza Aérea estadounidense, que firmó un contrato de hasta 235 millones de dólares para desarrollar y volar el demostrador a escala real. En Xataka El avión eléctrico más grande del mundo ya ha realizado su primer vuelo: solo ha gastado cinco dólares en electricidad JetZero inició en junio la construcción en Greensboro, Carolina del Norte, de su primera fábrica y centro de ensamblaje final. Poco después firmó con el banco estadounidense EXIM una carta de interés no vinculante para explorar hasta 3.000 millones de dólares de financiación potencial, que todavía no constituye un préstamo aprobado. Las primeras unidades producidas estarían destinadas a pruebas y certificación, mientras el siguiente gran examen llegará en 2027 con el primer vuelo previsto de Jet1. Si el desarrollo avanza según lo esperado, la compañía sitúa la entrada en servicio comercial del Z4 a comienzos de la década de 2030. Imágenes | JetZero En Xataka | China lleva años construyendo un avión para plantar cara a Airbus y Boeing. El C919 acaba de estrenar su primera ruta internacional (function() { window._JS_MODULES = window._JS_MODULES || {}; var headElement = document.getElementsByTagName('head')[0]; if (_JS_MODULES.instagram) { var instagramScript = document.createElement('script'); instagramScript.src = 'https://platform.instagram.com/en_US/embeds.js'; instagramScript.async = true; instagramScript.defer = true; headElement.appendChild(instagramScript); } })(); - La noticia Airbus y Boeing llevan décadas perfeccionando el mismo tipo de avión. JetZero quiere romper ese molde con una “mantarraya” fue publicada originalmente en Xataka por Javier Marquez .