Adrián Olmedo och Care Santos: "Vi väntar alltid på att något ska hända, när det du förväntar dig redan händer"

Barnlitteratur är barns första kontakt med nya, okända världar som kan bli den första biten av deras nästa stora besatthet. Att leva dessa berättelser som en familj utgör en oöverträffad upplevelse, mödrar, fäder och barn kommer att dela minnen som inte kommer att raderas. På denna idé uppfostrade Care Santos sina tre barn, med vilka hon delade sin kärlek till läsning; och hans förstfödde, Adrián Olmedo, omfamnade kärleken att berätta sina egna och andras historier. "När jag kom hem på natten för att berätta historien för honom berättade han den för mig", minns Santos med ett stort leende, "han höll inte med om historien jag berättade för honom och antingen modifierade den eller hade en bättre." Den här lilla pojken växte upp och blev en professionell berättare, även om han fokuserade på den audiovisuella världen, men det lilla fröet fanns redan där.

Ur det fröet föddes en vacker växt, eller en sten i det här fallet, med fyra händer skrev de 'Kö: The greatest story ever told', vinnare av Anaya-priset för barnlitteratur 2026. Tillsammans har de kunnat dela den nya författarens första bokmässa i Madrid, tillsammans med en stolt mamma som har lång erfarenhet inom detta område. —Hur kom idén att sätta sig ner för att skapa Kö? —Adrián Santos: Det föddes från något så intimt som vårt. Allt kommer från en sten som jag tog med honom och som legat i flera år på en hylla bredvid där min mamma skriver.

Och en dag bestämde vi oss för att skriva en roman åt honom. —Care Santos: Det verkar nästan som om det är det mest naturliga som kan hända oss, en dag när vi tittade på stenen sa vi: 'Hej, varför skriver vi inte en historia till den här stenen?'. Han har varit en av mina första läsare sedan jag var väldigt liten, vi hade inte skrivit något tillsammans, men vi har pratat mycket om hans manus, mina romaner... —Och det namnet, Kö... —A.O.: Vi övervägde många möjligheter, de finns alla inom romanen. Till slut kommer vi till Kő, som kommer från ungerska och hela ordet är 'kőszikla'.

Det är den äldsta kända formen av ordet sten, och vi kände att det hade precis rätt balans mellan att vara imponerande och att vara söt. —För att huvudpersonen är en sten från sitt ursprung fram till idag. —C.S.: Vi började prata och vi såg att det kunde komma från vulkanerna som fanns i Girona-området. Därifrån började vi plotta, det var fantastiskt eftersom du sa: 'Vilken historia vill vi ha? Det kan vara så invecklat, urgammalt, fritt...' Och därifrån började allt falla oss in.

Sedan, för att ge det lite mer substans, baserade vi det på 'The Hero's Journey' av Joseph Campbell. Resan att lämna hemmet [föddes i en vulkan], jag ställde mig en utmaning [vill leva äventyr], jag letar efter den vise mannen som driver mig [en mycket nyfiken groda], jag korsar tröskeln [en frossande dinosaurie] och till slut återvänder han med visdomen från en lång resa. Det gjorde vi och vi dekorerade den med den där blinkningen som modern tid har, vi väntar alltid på att något ska hända, när det redan händer hela tiden.

Kö är hela tiden 'Jag vill leva ett äventyr', men äventyret är redan mer än halvvägs gjort. — Allt detta smyckat med en djup beundran och respekt för naturen. —C.S.: Det var inte vår första avsikt, men det kom ut för att man i slutändan skriver med vad man känner, och jag tror att vi båda känner det, men vi har aldrig pratat om det. —Namnen på många djur och växter som inte längre finns kommer upp, hur dokumenterades de? —A.O.: Vi började med att undersöka faserna av markutveckling. För det fanns ett ögonblick då min mamma ordnade om två djur och jag sa: 'Mamma, du satte ett djur som dog ut 300 miljoner år före det andra.' —C.S.: Han är supersystematisk.

Den upptäcker allt. Så dokumentationen var mer på hans bekostnad än min. —A.O.: Jo, säger hon systematiskt, ibland tycker jag att jag är lite petig, men i det här fallet hade jag en väldigt stark besatthet av dinosaurier som barn, och det kom också fram lite i den här romanen. —'Kö' är en barn- och ungdomsbok, från 10 år och uppåt, men även vuxna kan läsa den. Är det en läsning som föräldrar och barn kan dela med sig av? —A.O.: Jag är en ivrig försvarare av att ett barnverk som bara kan njutas av barn är ett dåligt verk.

En stor del av upplevelsen inom barnlitteratur är att som barn dela upplevelsen med dina föräldrar, låta dem läsa berättelsen för dig eller diskutera den med dem, ett barnverk ska vara tillgängligt för alla. —C.S.: Det har också att göra med vår historia, eftersom vi har delat många historier. Sedan de var små läste jag för dem först, sedan läste vi högt allihop och det var väldigt trevligt, ibland gjorde vi mer teateruppläsningar.

Vi turades bara om. Även som tonåringar. Av en eller annan anledning var de alltid inblandade i läsleken och vi har delat många historier under uppväxten.

Och nu är det trevligt att vi delar på att skriva också. —För några dagar sedan var du på bokmässan i Madrid, hur var upplevelsen? —A.O.: Min första bokmässa har varit en väldigt cool upplevelse. Att se barnens ögon lysa upp när de stannar ett ögonblick för att titta på boken och säger: 'Åh, jag vill ha den här! Jag vill ha den här!

Jag vill ha den här! Sanningen är att det har varit väldigt förtjusande och roligt. —C.S.: Dessutom är bokmässan i Madrid underbar. Jag har kommit i årtionden, men det är det bästa i Spanien, överlägset. – Vad skiljer den från andra? —C.S.: Sant Jordi är en otrolig dag eftersom det inte finns något annat liknande det i Spanien, men det gränsar till galenskap.

För oss är det väldigt intensivt och väldigt trevligt eftersom det är mötet med er läsare, men det är för trångt. Jag lever hela året på vad de säger till mig på bokmässan i Madrid och på Sant Jordi. Men bokmässan i Madrid har fler saker.

Det är en mässa med väldigt varierande montrar, det finns de små förlagen, och så sajten. Snälla, låt dem inte ta bort Retiro Bokmässan. Det är underbart, att köpa böcker och gå i gräset för att läsa, det kan bara göras här.

Och varaktigheten är tre helger. På Bokmässan har du något för alla, kommer du på onsdag eftermiddag är allt för dig.