Veckans album: Arcade Fire, albumet till någon som är väldigt uttråkad
Det här är urvalet som ABC-kritiker har gjort av de album som har getts ut den här veckan. När det fina vädret närmar sig börjar roadtrip-rekord komma för att ge ett soundtrack till roadtrips. 'Middle of Nowhere', det senaste släppet från en av den moderna countrypops mest framstående figurer, Kacey Musgraves, presenterar en återgång till den första halvan av den cocktailen, efter två album ('Deeper Well' och 'Star-crossed', från 2024 och 2021) som drogs mer mot den andra och som, uppriktigt sagt, inte var lika "tillfredsställande" eller "fyndigt" från henne. 2018 och 2015. Nu, med en tjur och en cowboyhatt på omslaget och en skilsmässa bakom sig, sjunger Musgraves mjukt och medryckande om bristen på en älskare, om att övervinna bråk, om ensamma prärievargar och om hur alla vill vara cowboy nu för tiden.
Typiskt, ja, men väl genomfört och njutbart. Lägg den på din nästa bilresa. Gamle gode Richard Starkey fortsätter att omfamna det amerikanska och countrysoundet som om han levde i ett evigt 'Don't Pass Me By'.
På sitt 22:a album fortsätter han med det han gör, korta, raka låtar och texter och melodier utan krusiduller.
Men det fungerar. Det finns fantastiska ögonblick i dess enkelhet, som "Baby Don't Go" eller presentationssingeln som ger sitt namn till albumet och vars video full av nostalgi verkar vara ett farväl. En fröjd för alla Beatles-fans som är förvånad, och inte konstigt, över att den här mannen vid tröskeln till 86 fortsätter att ta sin frid och kärlek (som i grunden är en lärobok 'melasudism') till det yttersta.
Han har alltid hållits i ett hörn och det har också gynnat honom att göra vad han verkligen vill, även om å andra sidan några av hans bästa projekt har gått obemärkt förbi. Det finns mycket som är förbrukat här, men andra lysande ögonblick som förtjänar att lyssnas på. Han sjunger inte, men missa det inte. «Du måste se att du aldrig blir uttråkad, hela dagen här i studion.
Vad är det du har på dig? "En liten sak jag har gjort, jag måste fortfarande ge det ett försök, mer än något annat för att distrahera mig själv." "Saken är att det låter bekant." "Låter det som vad för dig?" "Jag vet inte, vad låter bekant för mig?" "Tja, det kan inte låta som något för dig för det kom inte härifrån." "Tja, vad du än säger." "Låt oss se, jag har tagit saker från förra årets album." "Det kommer att bli det." "Miljö.
Jag har gjort ambient. Det är därför det låter bekant för dig och det är därför det inte kan låta bekant för dig." Så började en kontrovers som varade i timmar och som kan sammanfattas i det fåfänga resultatet av processen att omforma en samling låtar, de från "Pink Elephant" som Win Butler gör fosfatin, men det är varken substratet för ett album, men det är inte ens mindre, inte ett album. ambient Till och med avsikten misslyckas Det återstår distraktionen av dem som, åtminstone sedan 'Reflektor', låten som Bowie sjöng, inte hela albumet, måste vara väldigt uttråkad.
Originalkälla
Publicerad av ABC Cultura
8 maj 2026, 01:15
Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.
Visa originaltext (spanska)
Rubrik
Discos de la semana: Arcade Fire, el disco de alguien que se aburre mucho
Beskrivning
Esta es la selección que han hecho los críticos de ABC de los discos que se han publicado esta semana. A medida que se acerca el buen tiempo, los discos de 'road-trip' empiezan a llegar para ponerle banda sonora a los viajes por carretera. 'Middle of Nowhere' la última entrega de una de las figuras más prominentes del country-pop moderno, Kacey Musgraves, presenta un regreso a la primera mitad de ese cóctel, después de dos discos ('Deeper Well' y 'Star-crossed', de 2024 y 2021) que gravitaban más hacia la segunda y que, francamente, no eran tan satisfactorios como sus 'Golden Hour' o 'Pageant Material', de 2018 y 2015. Ahora, con un toro y un sombrero de vaquero en la portada y un divorcio a las espaldas, Musgraves canta suave y pegadizamente sobre la falta de un amante, sobre superar las rencillas, sobre coyotes solitarios y sobre cómo todo el mundo quiere ser un vaquero hoy en día. Tópicos, sí, pero bien ejecutados y agradables. Póngaselo en su próximo viaje en coche. El bueno de Richard Starkey sigue abrazando el sonido americano y el country como si viviera en un 'Don't Pass Me By' eterno. En su disco número 22 continúa con lo suyo, canciones cortitas y al pie y letras y melodías sin florituras. Pero funciona. Hay grandes momentos en su simpleza, como 'Baby Don't Go' o el single de presentación que da nombre al álbum y cuyo vídeo plagado de nostalgia parece una despedida. Una delicia para cualquier fan de los Beatles que alucina, y no es para menos, con que a las puertas de los 86 este señor siga llevando su peace and love (que en el fondo es un 'melasudismo' de manual) hasta el extremo. Siempre se le ha tenido en una esquina y eso también le ha beneficiado para hacer lo que le dé la real gana, aunque, por contra, hayan pasado desapercibidos algunos de sus mejores proyectos. Aquí hay mucho prescindible, pero otros momentos brillantes que merecen una escucha. No canta, pero no se lo pierdan. «Hay que ver que no te aburres nunca, todo el día aquí metido en el estudio. ¿Qué es eso que tienes puesto?». «Una cosilla que he hecho, todavía tengo que darle una vuelta, más que nada por distraerme». «La cosa es que me suena». «¿Que te suena a qué?». «No sé, que me suena». «Pues no te puede sonar a nada porque de aquí no ha salido». «Pues lo que tú digas». «A ver, he cogido cosas del disco del año pasado». «Eso va a ser». «Ambient. He hecho ambient. Por eso mismo te suena y por eso mismo no te puede sonar». Así empezó una controversia que se prolongó durante horas y que se puede resumir en la resulta, vana, del proceso de remodelado de una colección de canciones, las de 'Pink Elephant' que Win Butler hace fosfatina, sustrato de un álbum que no es A ni B. No es pop, pero aún menos ambient. Incluso la intención falla. Queda la distracción de quien, lo menos desde 'Reflektor', la canción que coreaba Bowie, no el disco entero, debe de aburrirse mucho.