Varken elektrisk, bensin eller hybrid: nästa Mercedes-Benz-modell siktar som en missil för att gå in i kriget fullt ut
I mitten av andra världskriget, medan de allierade bombningarna förstörde tyska fabriker och förbrukade resurser i en omöjlig takt, började många fabriker som fram till dess tillverkat bilar, motorer eller civila maskiner hastigt förvandlas till att producera militära fordon, flygdelar och vapen. Några av de mest kända märkena i den europeiska bilindustrin upptäckte sedan något som ger stark resonans igen decennier senare: i tider av geopolitisk spänning kan ett löpande band byta syfte mycket snabbare än det verkar. Den oväntade vändningen, eller nästan.
I decennier verkade framtiden för den europeiska bilen komma ner på en enda diskussion: el, hybrid eller bensin. Den tyska industrikrisen och den påskyndade upprustningen av Europa öppnar dock för en helt annan möjlighet. Mercedes-Benz har precis som Volkswagen tidigare gjort det klart att man är villig att gå in i försvarsindustrin om verksamheten är ekonomiskt vettig.
Detta har bekräftats genom en intervju i Wall Street Journal av dess vd, Ola Källenius, och är mycket viktigare än det verkar eftersom det speglar en djupgående förändring inom den tyska bilindustrin: de stora märkena tittar inte längre bara på framtidens bil, de börjar också se på krig som en ny industriell möjlighet. I ett Europa som blir allt mer besatt av drönare, missiler, luftförsvar och militär produktion börjar bilfabriker ses inte bara som bilfabriker, utan som möjliga strategiska tillverkningscentra.
Den perfekta stormen. Sammanhanget förklarar varför denna idé börjar verka rimlig även för företag som är historiskt långt borta från den militära verksamheten. Den tyska bilindustrin går igenom ett av sina ömtåligaste ögonblick på decennier: fallande vinster, press från kinesiska tillverkare, höga energikostnader, lägre europeisk efterfrågan och tullhot från USA.
Mercedes-Benz, till exempel, drabbades av en kraftig vinstminskning 2025, medan praktiskt taget alla stora tyska tillverkare har aviserat nedskärningar eller justeringar. Samtidigt upplever försvarsindustrin precis den motsatta situationen. Europeisk upprustning efter kriget i Ukraina har skjutit i höjden order, investeringar och militära kontrakt till historiska nivåer.
För många tyska industriföretag börjar militärsektorn representera något helt annat än en marginell verksamhet: stabilitet, tillväxt och garanterad offentlig finansiering i åratal.
Från bilar till artilleri. Mercedes fall är inte isolerat och vi har pratat om det. Volkswagen undersöker också möjliga militära samarbeten när försvarsföretag som Rheinmetall studerar återanvändning av bilfabriker eller absorberar delar av deras industriella infrastruktur.
Budskapet är tydligt: Europa börjar upptäcka att många kapaciteter som krävs för att producera moderna bilar (avancerad metallurgi, elektronik, robotteknik, komplexa logistikkedjor eller högutbildade arbetare) också är extremt användbara för tillverkning av militära system. Gränsen mellan de båda branscherna börjar suddas ut så smått. Det handlar inte längre bara om att tillverka stridsvagnar eller ammunition, vi pratar om radarer, drönare, autonoma fordon, elektroniska system och luftförsvarsplattformar som kräver teknologier som är mycket likna de i den moderna bilen.
Den nya europeiska krigsekonomin.
Som vi sa har kriget i Ukraina orsakat en enorm psykologisk förändring inom Europa. I flera år antog en stor del av den kontinentala industrin att globalisering och stabilitet gjorde en egen stor militär kapacitet onödig. Nu händer det motsatta: Europeiska regeringar ökar försvarsbudgetarna i hastigheter som inte skådats sedan det kalla kriget.
Denna omvandling driver traditionellt civila företag att ompröva sin roll inom det nya geopolitiska sammanhanget. Mercedes vd själv insisterar på att all militär verksamhet skulle förbli liten jämfört med dess huvudverksamhet, men samtidigt inser han något avslöjande: det kan bli en växande och lönsam nisch. Det vill säga, den tyska bilindustrin börjar anta att en del av den framtida europeiska tillväxten kan komma direkt från upprustning.
Framtidens bil kanske inte är en bil. Om du vill är det mest slående av allt förändringens symbolik. Länge kretsade fordonsdebatten kring batterier, autonom körning och hållbarhet.
Nu börjar några av de mest emblematiska företagen i Europa prata öppet om anti-drönarförsvar, militär produktion eller samarbete med vapentillverkare. Tanken att nästa stora europeiska industriföretag skulle kunna vara närmare krig än hållbar mobilitet skulle ha verkat absurd för bara några år sedan. Kombinationen av ekonomisk kris, kinesisk konkurrens och kontinental upprustning pressar dock långsamt jättar som Mercedes-Benz själv in i helt ny och oväntad terräng.
Och det avslöjar i vilken utsträckning Europa går in i ett stadium där ekonomi, industri och säkerhet börjar blandas mer och mer. Bild | Nara, RawPixel, Julian Herzog I Xataka | Europa vill tillverka fler vapen och snabbare. Ditt största hinder är inte pengar: det är att hitta kvalificerade svetsare och tekniker i Xataka | Mitt under upprustningen har Spanien precis överraskat Europa: 5 miljarder för 34 örlogsfartyg och fyra ubåtar
Originalkälla
Publicerad av Xataka
23 maj 2026, 17:01
Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.
Visa originaltext (spanska)
Rubrik
Ni eléctrico ni gasolina ni híbrido: el próximo modelo de Mercedes-Benz apunta como un misil para entrar de lleno en la guerra
Beskrivning
En plena Segunda Guerra Mundial, mientras los bombardeos aliados destruían fábricas alemanas y se consumían recursos a un ritmo imposible, muchas plantas que hasta entonces fabricaban coches, motores o maquinaria civil comenzaron a transformarse apresuradamente para producir vehículos militares, piezas de aviación y armamento. Algunas de las marcas más reconocibles de la industria automovilística europea descubrieron entonces algo que décadas después vuelve a resonar con fuerza: en tiempos de tensión geopolítica, una cadena de montaje puede cambiar de propósito mucho más rápido de lo que parece. El giro inesperado, o casi. Durante décadas, el futuro del automóvil europeo parecía reducirse a una sola discusión: eléctrico, híbrido o gasolina. Sin embargo, la crisis industrial alemana y el rearme acelerado de Europa están abriendo una posibilidad completamente distinta. Mercedes-Benz, como antes Volkswagen, acaba de dejar claro que está dispuesta a entrar en la industria de defensa si el negocio tiene sentido económico. Eso se ha confirmado a través de una entrevista en el Wall Street Journal de su CEO, Ola Källenius, y es mucho más importante de lo que parece porque refleja un cambio profundo dentro de la industria automovilística alemana: las grandes marcas ya no solo miran al coche del futuro, también empiezan a mirar a la guerra como una nueva oportunidad industrial. En una Europa cada vez más obsesionada con drones, misiles, defensa aérea y producción militar, las fábricas de automóviles empiezan a verse no solo como plantas de coches, sino como posibles centros de fabricación estratégica. La tormenta perfecta. El contexto explica por qué esta idea empieza a parecer razonable incluso para empresas históricamente alejadas del negocio militar. La industria automovilística alemana atraviesa uno de sus momentos más delicados en décadas: caída de beneficios, presión de los fabricantes chinos, costes energéticos elevados, menor demanda europea y amenazas arancelarias desde Estados Unidos. Mercedes-Benz, por ejemplo, sufrió una fuerte caída de beneficios en 2025, mientras prácticamente todos los grandes fabricantes alemanes han anunciado recortes o ajustes laborales. Al mismo tiempo, la industria de defensa vive exactamente la situación opuesta. El rearme europeo tras la guerra de Ucrania ha disparado pedidos, inversiones y contratos militares hasta niveles históricos. Para muchas empresas industriales alemanas, el sector militar empieza a representar algo muy distinto a un negocio marginal: estabilidad, crecimiento y financiación pública garantizada durante años. De coches a artillería. El caso de Mercedes no es aislado y lo hemos ido contando. Volkswagen también explora posibles colaboraciones militares mientras empresas de defensa como Rheinmetall estudian reutilizar fábricas de automóviles o absorber parte de su infraestructura industrial. El mensaje es claro: Europa está empezando a descubrir que muchas capacidades necesarias para producir coches modernos (metalurgia avanzada, electrónica, robótica, cadenas logísticas complejas o trabajadores altamente cualificados) son también extremadamente útiles para fabricar sistemas militares. La frontera entre ambas industrias empieza a difuminarse poco a poco. Ya no se trata únicamente de producir tanques o munición, hablamos de radares, drones, vehículos autónomos, sistemas electrónicos y plataformas de defensa aérea que requieren tecnologías muy similares a las del automóvil moderno. {"videoId":"x9j3tr8","autoplay":false,"title":"Nuevo Buque China Zorrilla", "tag":"", "duration":"111"} La nueva economía de guerra europea. Como decíamos, la guerra de Ucrania ha provocado un cambio psicológico enorme dentro de Europa. Durante años, gran parte de la industria continental asumió que la globalización y la estabilidad hacían innecesaria una gran capacidad militar propia. Ahora ocurre lo contrario: gobiernos europeos están aumentando presupuestos de defensa a velocidades no vistas desde la Guerra Fría. Esa transformación está empujando a empresas tradicionalmente civiles a reconsiderar su papel dentro del nuevo contexto geopolítico. El propio CEO de Mercedes insiste en que cualquier actividad militar seguiría siendo pequeña frente a su negocio principal, pero al mismo tiempo reconoce algo revelador: puede convertirse en un nicho creciente y rentable. Es decir, la industria automovilística alemana empieza a asumir que parte del crecimiento futuro europeo podría venir directamente del rearme. El coche del futuro quizá no sea un coche. Si se quiere también, lo más llamativo de todo es el simbolismo del cambio. Durante mucho tiempo, el debate sobre el automóvil giró alrededor de baterías, conducción autónoma y sostenibilidad. Ahora, algunas de las compañías más emblemáticas de Europa empiezan a hablar abiertamente sobre defensa antidrón, producción militar o colaboración con fabricantes de armamento. La idea de que el próximo gran negocio industrial europeo pueda estar más cerca de la guerra que de la movilidad sostenible habría parecido absurda hace apenas unos años. Sin embargo, la combinación entre crisis económica, competencia china y rearme continental está empujando lentamente a gigantes como la propia Mercedes-Benz hacia un terreno completamente nuevo e inesperado. Y eso revela hasta qué punto Europa está entrando en una etapa donde la economía, la industria y la seguridad empiezan a mezclarse cada vez más. Imagen | Nara, RawPixel, Julian Herzog En Xataka | Europa quiere fabricar más armas y más rápido. Su mayor obstáculo no es el dinero: es encontrar soldadores y técnicos cualificados En Xataka | En pleno rearme, España acaba de sorprender a Europa: 5.000 millones para 34 buques de guerra y cuatro submarinos (function() { window._JS_MODULES = window._JS_MODULES || {}; var headElement = document.getElementsByTagName('head')[0]; if (_JS_MODULES.instagram) { var instagramScript = document.createElement('script'); instagramScript.src = 'https://platform.instagram.com/en_US/embeds.js'; instagramScript.async = true; instagramScript.defer = true; headElement.appendChild(instagramScript); } })(); - La noticia Ni eléctrico ni gasolina ni híbrido: el próximo modelo de Mercedes-Benz apunta como un misil para entrar de lleno en la guerra fue publicada originalmente en Xataka por Miguel Jorge .
