Vargens lagliga sköld har spruckit i flera år. Nu har majoriteten av samhällen i Spanien öppnat dörren för att jaga dem

Kanske inte på bostads- eller korruptionsnivå, men i de senaste årens politiska krönika har det funnits ett debattämne som har förvärrat humöret: vargen. Sedan 2022 har de europeiska och spanska institutionerna varit nedsänkta i en törstig debatt om graden av skydd för Canis lupus, om den ska tillåtas jagas eller om den förblir sårbar. Resultatet av denna dragkamp har inte varit direkt positivt för arten, vars rättsskydd har urholkas lite i taget.

Nu har den precis fått ett nytt bakslag i Spanien, där majoriteten av samhällen har gjort klart att de inte ser svagt på jakten. Vad har hänt? Att vargens rättsliga status just har fått ett nytt slag i Spanien, där det har blivit klart (för femttonde gången) att allt som rör förvaltningen av flockarna är en politisk tvist.

För att förstå det måste vi gå tillbaka till förra måndagen, när majoriteten av samhällena och ministeriet för ekologisk övergång (Miteco) iscensatte sina åsiktsskillnader kring en rapport som i praktiken kommer att påverka den verkligt relevanta frågan: huruvida jakt på varg är tillåten i Spanien eller inte. Exakt vad diskuterades? Sexårsrapporten om vargens situation i Spanien.

I grund och botten är det en studie som visar hur landets besättningar utvecklades mellan 2019 och 2024 och (viktigt) drar slutsatsen om artens nuvarande bevarandestatus kan anses vara "gynnsam". Sagt så här kanske det inte verkar vara en stor grej, men den märkningen ('gynnsam' eller 'ogynnsam') påverkar i sin tur om jakt ska tillåtas. Dessutom är det en rapport som krävs av EU-kommissionen (EC) och som redan är ett år försenad: Spanien borde ha skickat den före den 31 juli 2025.

Varför har det tagit så lång tid? För i förväg var rapporten tvungen att gå igenom den sektoriella miljökonferensen, ett organ där två partier med helt motsatta ståndpunkter sitter: ministeriet, för att betrakta vargens situation i Spanien som "ogynnsam", och därför i behov av högt skydd; och majoriteten av autonoma samhällen, som tror att arten efter år av bevarande redan befinner sig i en "gynnsam" situation. Och vad kom de överens om?

Båda parters ståndpunkter är så långt ifrån varandra att vid måndagens möte lades två rapporter på bordet, båda fokuserade på vargen men med olika slutsatser. En gjordes av Miteco och förespråkade skydd av besättningarna. Den andra presenterades av Xunta de Galicia och drog i princip slutsatsen att besättningarna har ökat så mycket sedan 2019 att vi nu kan tala om en acceptabel nivå av bevarande i Atlanten och Medelhavet.

Den sista var (överlägset) den position som fick flest rekommendationer under mötet. De autonoma regeringarna i Galicien, Andalusien, Kantabrien, La Rioja, regionen Murcia, Valencia, Aragon, Kanarieöarna, Extremadura, Balearerna, Madrid, Castilla y León och de autonoma städerna Ceuta och Melilla stödde rapporten som drar slutsatsen att vargens situation i Spanien är "gynnsam". De enda rösterna emot var de från regeringen och Katalonien, som delegerade till Miteco.

Baskien och Castilla-La Mancha avstod från att rösta. Vad säger regeringen? Minister för ekologisk omställning, Sara Aagesen, krävde på tisdagen att "teknisk och vetenskaplig rigor råder" och erinrade om att syftet med rapporten borde vara att visa artens bevarandeläge under de senaste sex åren.

På liknande sätt bedömde Jordi Sargatal, från regeringen, rapporten från de samhällen som leds av PP vara "utan vetenskaplig grund eller värde." Miteco har faktiskt meddelat att man kommer att skicka "all information" till EU-kommissionen i frågan, vilket skulle omfatta båda studierna. För bara ett år sedan publicerade ministeriet en folkräkning som drog slutsatsen att det finns 333 besättningar i Spanien, 12 % fler än i den tidigare folkräkningen, som genomfördes mellan 2012 och 2014. Även om dessa uppgifter är positiva, åtföljde regeringen själv den med en fotnot: att 12 % fortfarande är otillräckligt. "Forskare anser att 500 besättningar måste nås för att säkerställa långsiktig genetisk livskraft." Vad säger kommunerna?

De hävdar att arten har återhämtat sig mark, vilket skulle motivera att öppna dörren för jägare. "Bokens nuvarande status är gynnsam och det finns ingen vetenskaplig grund för att motivera att den har en speciell skyddsordning", hävdar Xunta. På spel står inte besättningarna, utan deras inverkan, som Joaquín A. Pino, rådman i Castilla y León, påminde om att ranchägare "återkommande utsätts för" attacker från vargar. "Hanteringen av arten måste baseras på den verklighet som ackrediterats av sexårsrapporten för att också skydda omfattande boskapsuppfödning och landsbygdsområden", insisterar den regionala regeringen innan de påminner om att skadorna på primärsektorn har ökat med mer än 10 % årligen och, bara i Castilla y León, registrerades 4 474 vargattacker på boskapsgårdar förra året.

Ersättningen för dessa skador (6 294 döda nötkreatur) översteg fyra miljoner. Bilder | Arturo de Frias Marques (Wikipeda) och AR ® Escuela Superior de Medio Ambiente (Flickr) och Miteco En Xataka | Mexiko behövde desperat mexikaner för att bry sig om axolotler. Så jag satte dem i biljetterna