Vad vi inte längre vet
När jag läste den senaste romanen av Margaryta Yakovenko hade vi precis stängt specialnumret av ABC Cultural tillägnat Odyssey och kanske var det därför jag läste "Occupation" i den där nyckeln till ouppnåeliga Ithaca. Han berättar om kriget i Ukraina och sin farfars död under de omänskliga förhållanden som den ryska invasionen införde, utan medicinering och med den minsta vård han kunde få. Författaren sätter upp en familjeföreställning som omfattar ett sekel på en av de platser som drabbats hårdast av krig under det senaste och ett halvt århundradet.
Och han åberopar sina personliga minnen av Tokmak, hans stad, blandat med hans barndom, som bygger den där Ithaca som nu är borta, omöjlig att återställa. Och det var därför jag mindes när jag läste det vad Gospodinov sa på dessa sidor: idag är Ithacas platser – eller tider – som är ouppnåeliga, eftersom de inte längre existerar. De bildar en tom scen, befolkad endast av suddiga minnen och återkommande mardrömmar. 'Occupation' ställer oss inför en verklighet som är svår att förstå, paradoxen i denna överinformerade tid där tusen nyheter, många av dem oanvändbara, kräver vår uppmärksamhet och där till och med fiktion har blivit misstänksam, billigare som den är av klonserien och de plattformar som styrs av algoritmen.
Vi ber fantasin, fiktionen, än en gång om en sanning, en gammal sanning, hur svårfångad den än må vara, att ställa glömskans obönhörliga push och orsakernas kostymsmycken, ideologierna och de nya årstiderna av det vi inte längre känner till.
Originalkälla
Publicerad av ABC Cultura
5 june 2026, 13:16
Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.
Visa originaltext (spanska)
Rubrik
Lo que ya no sabemos
Beskrivning
Cuando leí la última novela de Margaryta Yakovenko acabábamos de cerrar el número especial de ABC Cultural dedicado a la Odisea y tal vez por ello he leído 'Ocupación' en esa clave de Ítaca inalcanzable. Habla de la guerra de Ucrania y de la muerte de su abuelo en las condiciones inhumanas que impuso la invasión rusa, sin medicamentos y con los mínimos cuidados que pudo recibir. La autora pone en pie una evocación familiar que abraza un siglo en uno de los lugares más castigados por la guerra en el último siglo y medio. E invoca sus recuerdos personales de Tokmak, su pueblo, mezclados con la infancia, que construyen esa Ítaca ya desaparecida, imposible de recuperar. Y por eso recordé leyéndola lo que decía Gospodínov en estas páginas: hoy las Ítacas son lugares -o tiempos- inalcanzables, porque ya no existen. Forman un escenario vacío, poblado solo por borrosos recuerdos y recurrentes pesadillas. 'Ocupación' nos pone delante una realidad difícil de comprender, la paradoja de este tiempo sobreinformado en el que mil noticias, muchas inútiles, requieren nuestra atención y donde hasta la ficción se ha vuelto sospechosa, abaratada como está por las series clónicas y las plataformas que timonea el algoritmo. Pedimos a la imaginación, a la ficción, de nuevo una verdad, una vieja verdad, por inasible que ya sea, con la que contraponer el inexorable empuje del olvido y la bisutería de las causas, las ideologías y las nuevas temporadas de lo que ya no sabemos.
