Nyheter • 6 aug 2026

Tatueringar, ärr och DNA: inne på kontoret som letar efter de saknade från Ceuta-tragedin

Kontoret som inrättats av civilgardet vid Tarajal-gränsen har tagit emot dussintals klagomål under sina första timmar och arbetar med att bekräfta 29 fall där det finns indikationer på korrespondens mellan kroppar som tagits upp ur havet och släktingar som har kontaktat kontoret. Hundratals minderåriga migranter är fortfarande på gatorna i Príncipe utan skydd: "De sover utomhus" Omar Bourras, en 17-årig pojke från Beni Melal – nära Marrakech – var en av de tusentals migranter och flyktingar som försökte ta sig över gränsen till Ceuta i slutet av juli. Han korsade med fyra arbetskamrater från Tetuán och nu har hans bror varit desperat efter honom i en vecka.

Hans far försökte hitta Mohamed Bouzalmet, 24 år gammal och från Tanger, i Ceuta dagen efter tiotusentals människors ankomst till staden. Ett misslyckat försök, enligt vad familjen säger till elDiario.es. Sedan i torsdags har ett kontor med ansvar för att ta hand om de saknades familjer varit verksamt i den självstyrande staden.

Den har redan tagit emot 32 klagomål med tillräckligt med information att arbeta på och som upprätthåller 29 möjliga korrespondenser mellan släktingar och kroppar som återvunnits från havet, förklarar civilgardet för elDiario.es. Under de senaste timmarna har forskare också uppnått ett första positivt resultat med hjälp av DNA, även om rapporten ännu inte har slutförts och officiellt validerats. Minst 141 människor har dött när de försökte ta sig in i Ceuta mellan Marocko och Spanien, enligt den icke-statliga organisationen Caminando Fronteras, medan den spanska regeringen har uppskattat antalet dödade på Ceuta-kusten till 75.

Caminando Fronteras förklarar för elDiario.es att de avlidna inte bara är av marockansk nationalitet, utan det finns också de från Sudan, Guinea och I-kusten. NGO arbetar också med att lokalisera och identifiera de avlidna. "Vi samarbetar med familjerna i identifikationerna", säger Helena Maleno, chef för organisationen, till elDiario.es. Verksamheten för civilgardets kontor, beläget i den övre delen av det spanska området vid Tarajal-gränsen, har tre rum: ett för klagomål, ett annat för arbetare från Institute of Legal Medicine och ett tredje med ett stort bord där civilgardets agenter, vetenskapsmän och tekniker går vidare med jämförelsearbetet.

Som befälhavare Mungía från det väpnade institutet beskrev under ett besök i rymden, är det en enhet öppen för familj, vänner eller alla som kan ge information om någon vars vistelseort är okänd och som kan ha tagit sig över till Ceuta i torsdags. Processen är dock komplicerad för familjemedlemmar på andra sidan gränsen, eftersom myndigheterna, om de inte har ett visum, inte tillåter dem tillträde till Ceuta och därför till kontoret. I det här fallet rapporterar de försvinnandet i Marocko och skickar bilderna via post eller DNA, fingeravtryck och annan relevant information till det marockanska gendarmeriet, som i sin tur tillhandahåller det till civilgardet. "De har aktiverat protokollet för händelser med flera offer och det är första gången det har gjorts vid gränsen.

Detta protokoll kräver att kontoret skapas", förklarar Maleno. "Frågan är om det finns offer från andra länder eller om det finns marockanska personer som inte kan komma till kontoret. Vi delar med familjerna e-postmeddelandet som aktiverats av civilgardets kontor, men vi skickar också kompletta underlag där vi samlar in dokumentation, data och bilder", tillägger han. "För personer som inte kan komma till kontoret för att lämna in ett klagomål eller som behöver tillhandahålla DNA-bevis, bör konsulat aktiveras, vilket perfekt kan upprätthålla vårdnaden", säger Maleno. "När det gäller [avliden eller saknad] på den marockanska sidan är det lättare för familjer att gå till bårhusen, men det finns också en kriminalisering av det som hänt och av familjerna. Å andra sidan finns det på den marockanska sidan även medborgare från tredjeländer och det kommer att bli mycket komplicerat för familjerna från Sudan, Eritrea och andra länder som vi har kontakt med", förklarar han.

På kontoret begär spanska agenter alla de uppgifter som kan hjälpa till att känna igen en person bland de återvunna kropparna: fotografier, fysiska egenskaper, tatueringar, operationer, kläder, ringar eller något annat utmärkande element. Även yrkesverksamma från Rättsmedicinska institutet är inblandade, samt psykologer och socialsekreterare, så att personer som kommer kan få stöd utöver att ge information för legitimation. Kontoret som ansvarar för att hjälpa familjerna till de saknade som redan har tagit emot 32 klagomål.

Civilgardets agent förklarar att fram till tidpunkten för detta medias besök har 32 klagomål inkommit som har tillräcklig grund för att påbörja verifieringar. Alla släktingar eller nära vänner som har närmat sig har inte uppgifter som möjliggör omedelbara framsteg, så arbetet består även i att bygga om länkar och att lokalisera personer nära den saknade som kan ge ytterligare information. Ur dessa klagomål har det uppstått 29 fall där det finns möjlighet att koppla en familjemedlem till någon av de återvunna kropparna.

Det betyder inte att det finns 29 bekräftade identifieringar. Det är, enligt Mungía, fall där det finns en hypotes om korrespondens som måste verifieras genom biologiska tester. För att göra detta kan anhöriga donera DNA-prover som senare jämförs med de som erhållits från kropparna.

Denna procedur har redan gett sitt första positiva resultat: under besöket får befälhavaren informationen om att den första DNA-identifieringen har skett, motsvarande en familjemedlem som lämnat ett prov. Resultatet är ännu inte officiellt, eftersom motsvarande rapport först måste utarbetas och ha rättslig validering, men det representerar det första framsteg av denna typ sedan starten av kontoret. Uppgifterna läggs till de identifieringar som görs genom fingeravtryck.

Institutet för rättsmedicin i Ceuta har rapporterat att två av de återvunna kropparna har identifierats på detta sätt eftersom de avlidna tidigare var registrerade i Spanien. Parallellt skickas utskrifterna av resten till Marocko för att försöka få tag i tändstickor. Familjer som fortsätter leta på andra sidan gränsen.

Bland dem som väntat på nyheter i flera dagar finns Omar Bourras bror. Den unge mannen hade rest till Tetuán av arbetsskäl och åkte till Castillejos med fyra kollegor. Två av dem, enligt deras familj, blev avlyssnade av de marockanska myndigheterna och återvände, medan resten inte har fått några nyheter sedan de hoppade i havet.

Familjen gick till och med så långt som till Ceuta på jakt efter information, men fann de första timmarnas kaos och frånvaron av ett register som kunde matcha uppgifterna från de som letade efter sina släktingar med kropparna som dök upp. Bourras bror säger genom tårar att de har gått till polisen och försökt hitta nyheter i den självstyrande staden utan framgång. Familjen till Mohamed Bouzalmet, som fortfarande är försvunnen, upplevde en liknande situation.

En familjevän förklarar att Mohamed hade åkt till Castillejos för att försöka nå den autonoma staden och att de, efter att ha separerat från sin följeslagare till sjöss, inte hade hört av sig igen. Hans pappa åkte till Ceuta på fredagen för att försöka hitta honom utan framgång. Ett arbetsbord för att rekonstruera vilka de är.

Mycket av det arbetet är koncentrerat till ett av kontorsrummen. Agenter från civilgardets rättspolis, specialiserad personal och tekniker korshänvisar fotografier, fysiska egenskaper och andra uppgifter med tillgänglig information om den avlidne. Uppgiften avslutas med de biologiska prover som samlats in från kropparna och de som deras anhöriga kan tillhandahålla.

Mungía betonar att all data är användbar för att starta en sökning, även de som vid första anblicken kan verka mindre och kan förbises. Ett färskt fotografi, ett klädesplagg som personen bar innan de försvann, en tatuering eller ett kirurgiskt ingrepp kan bli element för att etablera en första korrespondens och avgöra om det är nödvändigt att gå mot genetisk identifiering. Civilgardet håller ett mejl öppet för att få information från anhöriga som inte kan resa till Ceuta.

Regeringsdelegaten, Miguel Ángel Pérez Triano, förklarar för elDiario.es att denna väg gör att uppgifterna kan behandlas på ett "agilt och konfidentiellt" sätt och att målet är att kunna ge information till dem som kan bevisa familjeband med de eftersökta personerna. Om de inte har visum tillåter inte myndigheterna familjemedlemmar på andra sidan gränsen att komma in på kontoret. Svårigheten ökar när familjemedlemmar är i Marocko.

Vissa släktingar kan inte komma åt Tarajal-kontoret och andra fall kommer via vänner eller bekanta som försöker sätta utredare i kontakt med människor som är kvar på andra sidan gränsen. – Det är ett jobb att leta för att se om någon familjemedlem är hemma, förklarar befälhavaren, som påpekar att civilgardet försöker hitta anhöriga som kan ge prover eller information per telefon. Kontoret beläget på gränsen till Tarajal de Ceuta hade för avsikt att samla in information och data om personer som saknas efter inresan av invandrare den 30 juli i den autonoma staden. Identifiering har blivit en av de mest komplexa uppgifterna efter att tiotusentals människor försökt nå Ceuta från Marocko.

Många av de som åkte över gjorde det utan dokumentation och några hade ingen mobiltelefon med sig, vilket har gjort det svårt för familjer att veta om deras nära och kära lyckades ta sig till staden, återvände till Marocko eller förbli försvunna. Situationen har förvärrats av antalet kroppar som återfanns till havs. Institutet för rättsmedicin rapporterade på onsdagen att man redan hade tagit emot 80 kroppar, varav 79 obduktioner hade utförts.

Två personer identifierades genom fingeravtryck och ytterligare sex väntade på bekräftelse genom biologiska metoder, vilket leder till åtta möjliga identifieringar som Civilgardets Criminalistics Service arbetade med, alltid i väntan på validering av domstolen.

Tatueringar, ärr och DNA: inne på kontoret som letar efter de saknade från Ceuta-tragedin

Originalkälla

Publicerad av elDiario.es

6 august 2026, 21:18

Läs original

Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.

Visa originaltext (spanska)

Rubrik

Tatuajes, cicatrices y ADN: dentro de la oficina que busca a los desaparecidos de la tragedia de Ceuta

Beskrivning

La oficina habilitada por la Guardia Civil en la frontera del Tarajal ha recibido en sus primeras horas decenas de denuncias y trabaja por confirmar 29 casos en los que existen indicios de correspondencia entre cuerpos recuperados del mar y familiares que han contactado con la oficinaCientos de menores migrantes siguen por las calles del Príncipe sin acogida: “Están durmiendo a la intemperie” Omar Bourras, un joven de 17 años de Beni Melal –cerca de Marrakech– fue uno de los miles de migrantes y refugiados que trataron de cruzar la frontera con Ceuta a finales de julio. Cruzó con cuatro compañeros de trabajo de Tetuán y ahora su hermano lo busca desesperado desde hace una semana. A Mohamed Bouzalmet, de 24 años y procedente de Tánger, intentó encontrarle su padre en Ceuta al día siguiente de la llegada de decenas de miles de personas a la localidad. Un intento infructuoso, según relata la familia a elDiario.es. Desde este jueves opera en la ciudad autónoma una oficina encargada de atender a las familias de los desaparecidos que ya ha recibido 32 denuncias con información suficiente para trabajar y que mantiene 29 posibles correspondencias entre familiares y cadáveres recuperados del mar, explica a elDiario.es la Guardia Civil. En las últimas horas, además, los investigadores han logrado un primer resultado positivo mediante ADN, aunque todavía debe completarse el informe y ser validado oficialmente. Al menos 141 personas han muerto en el intento de entrar a Ceuta entre Marruecos y España, según la ONG Caminando Fronteras, mientras que el Gobierno español ha cifrado en 75 las personas muertas en la costa ceutí. Caminando Fronteras explica a elDiario.es que las personas fallecidas no solo son de nacionalidad marroquí, sino que también las hay procedentes de Sudán, Eritrea, Guinea y Costa de Marfil. La ONG también está trabajando en la localización e identificación de fallecidos. “Estamos colaborando con las familias en las identificaciones”, señala a elDiario.es Helena Maleno, directora de la organización. El funcionamiento de la oficina de la Guardia Civil, ubicada en la parte alta del área española de la frontera del Tarajal, cuenta con tres salas: una para las denuncias, otra para trabajadores del Instituto de Medicina Legal y una tercera con una amplia mesa donde agentes de la Guardia Civil, científicos y técnicos van avanzando con el trabajo de cotejo. Según detalla el comandante Mungía del Instituto Armado durante una visita al espacio, se trata de un dispositivo abierto a familiares, amigos o cualquier persona que pueda aportar información sobre alguien cuyo paradero se desconoce y que pueda haber cruzado a Ceuta el pasado jueves. Sin embargo, el proceso se complica para los familiares al otro lado de la frontera, ya que, si no tienen visado, las autoridades no les permiten el acceso a Ceuta y, por tanto, a la oficina. En este caso, denuncian en Marruecos la desaparición y hacen llegar las fotos por correo o el ADN, huellas y otras informaciones relevantes a la gendarmería marroquí, que a su vez se la facilita a la Guardia Civil. “Han activado el protocolo de sucesos con víctimas múltiples y es la primera vez que se hace en frontera. Este protocolo obliga a crear la oficina”, explica Maleno. “El tema es si hay víctimas de otros países o si hay personas marroquíes que no se pueden acercar hasta la oficina. Nosotros compartimos con las familias el mail habilitado por la oficina de la Guardia Civil, pero también enviamos dosieres completos en los que recogemos la documentación, datos e imágenes”, añade. “Para las personas que no se pueden acercar a la oficina para hacer denuncia o que necesitan entregar pruebas de ADN, se deberían habilitar los consulados, los cuales pueden guardar perfectamente la cadena de custodia”, sostiene Maleno. “En el caso de [fallecidos o desaparcidos] del lado marroquí, las familias tienen más fácil podr ir a las morgues, pero también se está produciendo una criminalización de lo ocurrido y de las familias. Por otro lado, del lado marroquí también hay nacionales de países terceros y será muy complicado para las familias de Sudán, Eritrea y otros países con las que estamos en contacto”, explica. En la oficina, los agentes españoles solicitan todos aquellos detalles que puedan ayudar a reconocer a una persona entre los cuerpos recuperados: fotografías, características físicas, tatuajes, operaciones, ropa, anillos o cualquier otro elemento distintivo. También intervienen profesionales del Instituto de Medicina Legal, así como psicólogos y trabajadores sociales, de modo que las personas que acuden puedan recibir apoyo además de aportar información para la identificación. Oficina encargada de atender a las familias de los desaparecidos que ya ha recibido 32 denuncias. El agente de la Guardia Civil explica que, hasta el momento de la visita de este medio, se han recibido 32 denuncias que cuentan con una base suficiente para iniciar las comprobaciones. No todos los familiares o allegados que se han acercado disponen de datos que permitan avanzar de inmediato, por lo que el trabajo consiste también en reconstruir los vínculos y localizar a personas próximas a los desaparecidos que puedan aportar información adicional. De esas denuncias han surgido 29 casos en los que existe una posibilidad de relacionar a un familiar con alguno de los cadáveres recuperados. No significa que haya 29 identificaciones confirmadas. Se trata, según precisa Mungía, de casos en los que existe una hipótesis de correspondencia que debe comprobarse mediante pruebas biológicas. Para ello, los familiares pueden donar muestras de ADN que posteriormente se cotejan con las obtenidas de los cuerpos. Ese procedimiento ya ha dado su primer resultado positivo: durante la visita, el comandante recibe la información de que se ha producido la primera identificación mediante ADN, correspondiente a un familiar que había aportado una muestra. El resultado todavía no es oficial, ya que antes debe elaborarse el informe correspondiente y contar con la validación judicial, pero supone el primer avance de este tipo desde la puesta en marcha de la oficina. El dato se suma a las identificaciones realizadas mediante huellas dactilares. El Instituto de Medicina Legal de Ceuta ha informado que dos de los cuerpos recuperados se han identificado por esta vía porque las personas fallecidas figuraban previamente registradas en España. En paralelo, las huellas del resto se están enviando a Marruecos para intentar obtener coincidencias. Familias que siguen buscando al otro lado de la frontera Entre quienes llevan días esperando noticias está el hermano de Omar Bourras. El joven había viajado hasta Tetuán por motivos laborales y acudió a Castillejos junto a cuatro compañeros. Dos de ellos, según cuenta su familia, fueron interceptados por las autoridades marroquíes y devueltos, mientras que del resto no han tenido noticias desde que se lanzaron al mar. La familia llegó incluso hasta Ceuta en busca de información, pero se encontró con el caos de las primeras horas y con la ausencia de un registro capaz de cruzar los datos de quienes buscaban a sus familiares con los cuerpos que iban apareciendo. El hermano de Bourras cuenta entre lágrimas que han acudido a la Policía y han tratado de encontrar noticias en la ciudad autónoma sin conseguirlo. Una situación similar vivió la familia de Mohamed Bouzalmet, aún desaparecido. Un amigo de la familia explica que Mohamed había acudido a Castillejos para intentar llegar a la ciudad autónoma y que, después de separarse de su acompañante en el mar, no habían vuelto a saber de él. Su padre cruzó a Ceuta el viernes para intentar localizarlo sin éxito. Una mesa de trabajo para reconstruir quiénes son En una de las salas de la oficina se concentra buena parte de ese trabajo. Agentes de la Policía Judicial de la Guardia Civil, personal especializado y técnicos van cruzando fotografías, características físicas y otros datos con la información disponible sobre los fallecidos. La tarea se completa con las muestras biológicas recogidas a los cuerpos y las que pueden proporcionar sus familiares. Mungía subraya que todos los datos son útiles para iniciar una búsqueda, incluso aquellos que a primera vista puedan parecer menores y podrían pasar por alto. Una fotografía reciente, una prenda que llevaba la persona antes de desaparecer, un tatuaje o una intervención quirúrgica pueden convertirse en elementos para establecer una primera correspondencia y decidir si es necesario avanzar hacia una identificación genética. La Guardia Civil mantiene abierto un correo electrónico para recibir información de familiares que no pueden desplazarse hasta Ceuta. El delegado del Gobierno, Miguel Ángel Pérez Triano, explica a elDiario.es que esta vía permite tramitar los datos de una manera “ágil y confidencial” y que el objetivo es poder facilitar información a quienes acrediten vínculos familiares con las personas buscadas. Si no tienen visado, las autoridades no pemiten la entrada a la oficina de los familiares que están al otro lado de la frontera. La dificultad aumenta cuando los familiares se encuentran en Marruecos. Algunos allegados no pueden acceder a la oficina del Tarajal y otros casos llegan a través de amigos o conocidos que intentan poner en contacto a los investigadores con personas que permanecen al otro lado de la frontera. “Es un trabajo de ir rebuscando a ver si algún familiar casa”, explica el comandante, que señala que la Guardia Civil trata de localizar por teléfono a los parientes que puedan aportar muestras o información. Oficina situada en la frontera del Tarajal de Ceuta destinada a recoger información y datos sobre las personas desaparecidas tras la entrada de inmigrantes del pasado 30 de julio en la Ciudad Autonóma. La identificación se ha convertido en una de las tareas más complejas después de que decenas de miles de personas intentaran llegar a Ceuta desde Marruecos. Muchos de quienes cruzaron lo hicieron sin documentación y algunos tampoco portaban consigo un teléfono móvil, lo que ha dificultado que las familias puedan saber si sus allegados lograron acceder a la ciudad, regresaron a Marruecos o permanecen desaparecidos. La situación se ha agravado por el número de cuerpos recuperados en el mar. El Instituto de Medicina Legal informó el miércoles de que ya había recibido 80 cadáveres, de los cuales se habían practicado 79 autopsias. Dos personas fueron identificadas mediante huellas dactilares y otras seis se encontraban pendientes de confirmación mediante métodos biológicos, lo que eleva a ocho las posibles identificaciones en las que trabajaba el Servicio de Criminalística de la Guardia Civil, siempre pendientes de la validación del juzgado.

66 visningar
Dela:

Svep för att byta artikel

Tryck Enter för att söka ESC

Vi använder cookies

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse på vår webbplats. Genom att klicka "Acceptera alla" samtycker du till användningen av alla cookies. Läs mer i vår cookiepolicy och integritetspolicy.