Spanien har standardiserat ett litet knep för att undvika olyckor bakifrån. DGT är inte särskilt nöjda
Nödbroms och nödljus är ord som vi av rent sunt förnuft kunde förstå att det ena alltid går ihop med det andra. Så mycket att vi inte bara i Spanien har assimilerat att sättet att agera i en trafikstockning är att aktivera dem nästan omedelbart, tillverkare har också införlivat det i de senaste modellerna. DGT fortsätter dock, genom de allmänna trafikbestämmelserna, att begära att vi ska agera på ett lite annorlunda sätt som direkt har blivit något föråldrat.
Bättre än varningar... med handen? Olyckor bakifrån är en av de vanligaste typerna av krockar på spanska vägar, särskilt nu när sommaren är på intågande och resorna blir fler. Även om det inte finns några officiella data som segmenterar denna typ av olycka, uppskattar skadestånds- och försäkringsexperter att 5 % av alla olyckor inträffar på grund av olyckor bakifrån.
Det rör sig oftast om olyckor med låg dödlighet, men de som drabbas av dem kan skadas av whiplash, vilket vanligtvis orsakar problem med tiden om de inte läker ordentligt. I Xataka Artikel 18.1, eller hur DGT kan bötfälla dig för att du byter radio även om det inte står i Trafiklagen Olyckor bakåt är vanligtvis inte ett stort problem när det gäller dödlighet, men de kan orsaka allvarliga skador på våra bilar. Och även om det utan tillräckligt säkerhetsavstånd är svårt att undvika dem, har förarna tillgodosett sig ett sätt att agera för att minska dem.
Det vanligaste i den här typen av situationer där vi hittar en trafikstockning framför oss är att vi bromsar med en viss kraft och direkt går handen till nödknappen (ett problem i bilar där varningsknappen sitter på taket). Det vill säga att vi aktiverar signalen medan vi bromsar. Emellertid, artikel 109 c) i de allmänna trafikföreskrifterna lyder följande: "Avsikten att stoppa fordonet eller att avsevärt bromsa dess framfart, även när sådana händelser är föranledda av trafikförhållanden, ska varnas, när så är möjligt, genom att bromsljusen används upprepade gånger eller genom att armen växelvis flyttas upp och ner med korta och snabba rörelser." platser eller omständigheter som avsevärt minskar sikten, måste fordonets närvaro signaleras med hjälp av nödljus, om sådant finns, och, i förekommande fall, med positionsljus.
Det vill säga, enligt DGT måste vi utfärda varningar med hjälp av bromsljusen eller genom att sticka ut handen genom fönstret (mindre lämpligt om vi måste göra en oväntad undanflykt). Och vi kommer bara att tända nödljusen om vi är immobiliserade.
Kollegorna till Motorpasión förklarar att vi tekniskt sett inte kan böta oss för att använda ett nödläges- och nödljus. Sanningen är att vi Det är svårt att tro att en trafiktjänsteman skulle bötfälla oss för det under de omständigheterna.
Formuleringen i de allmänna trafikbestämmelserna präglas av vilken typ av fordon som kördes för många år sedan och har varit meningslös sedan ABS (uppfanns 1978 av Mercedes och obligatoriskt i alla europeiska bilar sedan 2004, även om majoriteten redan hade det) blev norm. Om en förare kör en bil utan ABS kommer bilen att låsa hjulen vid kraftig inbromsning och det är lätt att tappa kontrollen. ABS förhindrar detta genom att lätta på bromstrycket något även om vi trycker på det helt för att låta hjulen snurra något och inte låsa.
I Xataka kan DGT bötfälla oss för att vi kör med flip flops eller utan skjorta. Och det är något som överraskar utländska turister. Det enda sättet att agera vid nödbromsning i en bil utan ABS är att göra samma sak.
Du trycker hårt på bromsen och lyfter sedan väldigt lite och trycker på den igen. Åtgärden upprepas så många gånger som nödvändigt, därav ordalydelsen i artikel 109 i de allmänna trafikbestämmelserna. Eftersom bilar har detta system är det här sättet att agera onödigt och till och med farligt eftersom det blir bilen som agerar för oss.
But in addition, many of today's cars already automatically activate the warnings if we apply enough force to the brake pedal. This function is also deactivated if our intervention occurs when the foot is lifted from the brake. Foto | Mark Stuckey och Samuel Girven i Engadget | Det finns ingen ny regel som förhindrar körning i vänster fil: DGT straffar den redan med böter på 200 euro
Originalkälla
Publicerad av Xataka
23 june 2026, 16:31
Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.
Visa originaltext (spanska)
Rubrik
España ha normalizado un pequeño truco para evitar los accidentes por alcance. La DGT no está muy conforme
Beskrivning
Frenada de emergencia y luces de emergencia son palabras que, por puro sentido común, podríamos entender que una siempre va junto a la otra. Tanto es así que no sólo en España hemos asimilado que la forma de actuar ante un atasco es activarlas casi inmediatamente, también los fabricantes lo han ido incorporando a los últimos modelos. Sin embargo, la DGT a través del Reglamento General de Circulación sigue pidiendo que actuemos de una manera ligeramente diferente y que, directamente, se ha quedado algo obsoleta. Mejor que los warning... ¿con la mano? Los accidentes por alcance es uno de los tipos de choque más habituales en las carreteras españolas, especialmente ahora que llega el verano y los desplazamientos se multiplican. Aunque no hay datos oficiales que segmenten por este tipo de accidentes, los expertos en reclamaciones y en seguros cifran en un 5% del total de choques los que se producen por alcance. Suelen ser accidentes con bajas tasas de mortalidad pero quienes lo sufren pueden salir heridos con latigazos cervicales que suelen dar problemas con el tiempo si no se curan bien. En Xataka El artículo 18.1, o cómo la DGT puede multarte por cambiar la radio aunque no aparezca en la Ley de Tráfico Los accidentes por alcance no suelen ser un gran problema en cuanto a tasas de mortalidad pero sí pueden provocar graves daños a nuestros coches. Y aunque sin distancia de seguridad suficiente es complicado poder esquivarlos, los conductores han asimilado una forma de actuar para reducirlos. Lo más habitual en este tipo de situaciones en las que nos encontramos un atasco delante es que frenemos con cierta fuerza y acto seguido la mano se lance al botón de emergencia (un problema en coches donde el botón de warning está en el techo). Es decir, activamos la señal mientras frenamos. Sin embargo, en el Reglamento General de Circulación se lee en su artículo 109 c) lo siguiente: "La intención de inmovilizar el vehículo o de frenar su marcha de modo considerable, aun cuando tales hechos vengan impuestos por las circunstancias del tráfico, deberá advertirse, siempre que sea posible, mediante el empleo reiterado de las luces de frenado o bien moviendo el brazo alternativamente de arriba abajo con movimientos cortos y rápidos" Y, a continuación, se señala que: Cuando la inmovilización tenga lugar en una autopista o autovía, o en lugares o circunstancias que disminuyan sensiblemente la visibilidad, se deberá señalizar la presencia del vehículo mediante la utilización de la luz de emergencia, si se dispone de ella, y, en su caso, con las luces de posición. Es decir, según la DGT deberemos lanzar avisos utilizando las luces freno o sacando la mano por la ventanilla (menos recomendable si tenemos que realizar un movimiento de esquiva inesperado). Y sólo pondremos las luces de emergencia en caso de estar inmovilizados. {"videoId":"x8c80uk","autoplay":false,"title":"¡A 150km/h! La DGT permite circular esa velocidad a estos vehículos (que no son de emergencias)", "tag":"webedia-prod", "duration":"44"} Explican los compañeros de Motorpasión que técnicamente la DGT no puede multarnos por utilizar las luces de emergencia para señalizar un atasco antes de detenernos y, lo cierto, nos cuesta pensar que un agente de tráfico nos fuera a multar por ello en esas circunstancias. La redacción que se hace en el Reglamento General de Circulación viene marcado por el tipo de vehículo que se conducía hace ya muchos años y carece de sentido desde que el ABS (inventado en 1978 por Mercedes y obligatorio en todo coche europeo desde 2004 aunque la mayoría ya lo montaba) sea norma. Si un conductor lleva un coche sin ABS, el coche bloqueará las ruedas ante una frenada fuerte y es fácil perder el control. El ABS evita que esto suceda aliviando la presión del freno ligeramente aunque lo pisemos a tope para dejar que las ruedas giren ligeramente y no se bloqueen. En Xataka La DGT puede multarnos por conducir con chanclas o sin camiseta. Y es algo que sorprende a los turistas extranjeros La única manera de actuar ante una frenada de emergencia en un coche sin ABS es hacer esto mismo. Se pisa fuerte el freno y luego se levanta muy ligeramente y se vuelve a pisar. La acción se repite tantas veces sea necesario, de ahí la redacción del artículo 109 del Reglamento General de Circulación. Desde que los coches montan este sistema, esta forma de actuar es innecesaria y hasta peligrosa porque ya será el coche el que actúe por nosotros. Pero es que, además, muchos de los coches actuales ya activan automáticamente los warning si aplicamos la suficiente fuerza sobre el pedal del freno. Esta función se desactiva también si nuestra intervención cuando se levanta el pie del freno. Foto | Mark Stuckey y Samuel Girven En Xataka | No hay ninguna nueva norma que impida circular por el carril izquierdo: la DGT ya lo castiga con 200 euros de multa (function() { window._JS_MODULES = window._JS_MODULES || {}; var headElement = document.getElementsByTagName('head')[0]; if (_JS_MODULES.instagram) { var instagramScript = document.createElement('script'); instagramScript.src = 'https://platform.instagram.com/en_US/embeds.js'; instagramScript.async = true; instagramScript.defer = true; headElement.appendChild(instagramScript); } })(); - La noticia España ha normalizado un pequeño truco para evitar los accidentes por alcance. La DGT no está muy conforme fue publicada originalmente en Xataka por Alberto de la Torre .