saltvatten
När han bara är ett par sidor i sina memoarer berättar Buster Keaton hur han när han fortfarande var väldigt ung lärde sig att inte gråta och senare att inte skratta inför folk. Först grät han inte när hans pappa manipulerade honom som om han var en kvast, upp och ner och fick honom att sopa scenen med håret, och lite senare insåg han att publiken inte skrattade lika mycket om de misstänkte att barnskådespelaren hade lika roligt som de hade med de olyckor han representerade, och att han tog dem för givna. Han säger: «På grund av mitt framträdande på scenen och på skärmen antog allmänheten utan att tänka på att jag i mitt personliga liv inte...
See More
Originalkälla
Publicerad av ABC Cultura
18 june 2026, 12:32
Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.
Visa originaltext (spanska)
Rubrik
Agua salada
Beskrivning
Cuando lleva apenas un par de páginas de sus memorias, Buster Keaton cuenta cómo siendo aún muy pequeño aprendió a no llorar y más tarde, a no reír delante de la gente. Primero no lloraba cuando su padre lo manipulaba como si fuese una escoba, boca abajo, y hacía que barría el escenario con su pelo, y algo después se dio cuenta de que el público no se reía tanto si sospechaba que el niño actor se lo estaba pasando tan bien como ellos con las desgracias que representaba, y que se las tomaba a chufla. Dice: «Por mi aspecto en el escenario y en la pantalla, el público daba por hecho sin pensarlo que en mi vida personal no... Ver Más