'Riktningslös': Hitta vägbeskrivningar hos Hauser & Wirth

Låt oss komma överens om att Menorca, efter så många olika kulturer, invasioner, erövringar och återerövringar, har hamnat som en unik ö i det nationella sammanhanget. Därför är det inte orimligt att anta att den också ska ha en galleriplats som också är unik.

Det händer redan. Hauser & Wirth Menorca är sedan 2021 öns huvudkontor för det prestigefyllda internationella galleriet. Enklaven den upptar på Isla del Rey, en liten holme i hamnen i Mahón, är unik och rymmer ett rehabiliterat komplex av gamla militärsjukhusbyggnader från 1700-talet, som perfekt integrerar samtida konst, historiskt arv och medelhavslandskap. 'Directionless' är ett projekt kurerat av den afroamerikanske konstnären Rashid Johnson kring ett mycket aktuellt koncept av att leva i en tid av kollektiv och global desorientering där de strukturer som har reglerat vår förståelse av världen nu verkar nästan värdelösa, de berättelser vi har fått är föråldrade och vår identitetskänsla verkar bräckligare och sårad än någonsin.

De är verkliga faktorer som påverkar och ifrågasätter mekanismerna för mänskliga relationer och utbyte och som naturligtvis också i allt högre grad påverkar konstens, kulturens och tänkandets sfär. Det som jag anser är mest intressant och giltigt med detta förslag är att det inte begränsar sig till att bekräfta alla dessa element utan, utifrån den osäkerhet som det utgör, försöker utforska hur, med vilka åsikter och verktyg, konstnärer kan arbeta utifrån det och generera nya former av orientering och meningsmöjligheter. Dess själva titel anspelar redan på det tillstånd av upphängning, drift och förlust av riktning som i sin tur är mottaglig för att omvandlas till bördig energi för den kreativa fantasin.

Den kuratormodell som Johnson valt, som däremot på ett mycket personligt sätt är fast knuten till Menorca och galleriet, där han höll sin utställning 'Sodade' 2022, är ovanlig på så sätt att han inte vill utöva ensamkontroll, utan istället bjöd in tre mycket framstående konstnärer som dominikanen Firelei Báez, den spanska afrikanska Cristina-America och den spanska Charles-American. I sin tur föreslog de andra konstnärer och verk för att bygga en polyfonisk utställning, genom denna delade kuration, som också speglar komplexiteten och fragmenteringen av den nuvarande världen. Det totala antalet deltagande konstnärer är 28, från 10 länder från olika kulturella och geografiska områden, som också använder mycket olika språk och medier.

Bland dem sticker ut namn som Georg Baselitz, Julie Mehretu, Mona Hatoum, Yto Barrada, Teresita Fernández, Ali Cherri, Todd Gray och Sigalit Landau. Utställningen sträcker sig bortom rummen och innehåller en exteriör skulpturväg med författare utvalda av Cristina Iglesias, som visar en effektiv dialog mellan samtidskonst och Menorcas landskap. Som ett viktigt komplement har ett attraktivt utbildningslabb utvecklats med studenter från University of the Balearic Islands och University of Barcelona kring de frågor som evenemanget tog upp.

Jag tror att denna pedagogiska dimension är grundläggande, som gör ett utmärkt projekt till ett nödvändigt utbyte mellan konstens värld och medborgarna. Det behövs verkligen många fler sådana här initiativ...