Japan har sett över sin folkräkning efter fem år och har precis upptäckt något alarmerande: tre miljoner människor har försvunnit
Tre miljoner människor är (mer eller mindre) befolkningen i Armenien, Puerto Rico eller Mongoliet. Också hålet som de japanska myndigheterna just har hittat när de granskar sin nationella folkräkning, en uppgift de utför vart femte år för att få en exakt uppfattning om deras demografi. Förra gången de gjorde denna uppgift, 2020, fanns det 126,1 miljoner invånare, inklusive den infödda och utländska befolkningen.
Nu överstiger siffran knappt 123 miljoner, vilket representerar en minskning med 2,45 % på fem år och (ännu värre) tar den japanska folkräkningen tillbaka till den storlek den hade ungefär 1989. Frågan som fler och fler människor ställer sig är: Har denna nedgång en grund eller kommer prognoserna som förutspår att folkräkningen kommer att falla till 87 miljoner invånare uppfyllas? Blir djupare (och mörkare).
Det är det enklaste och mest grafiska sättet att beskriva det demografiska hål som Japan har hanterat i decennier. Trots alla sina ansträngningar att vända befolkningsminskningen (och det har varit många), fortsätter den japanska folkräkningen att gå ner i vikt. Den senaste larmsignalen lämnas av den femåriga rapporten om befolkning och hushåll från Japans statistikbyrå (SBJ), som visar att 2025 bodde 123 049 524 personer i landet, inklusive både infödda och bosatta utlänningar.
I Xataka Efter år av katastrof ökar Sydkorea sin födelsetal. Frågan är om det bara är ett "demografiskt eko". Är det dålig data?
Värre.
Det är hemskt. Till att börja med finns det 3 096 575 färre personer än de som räknades i den senaste folkräkningen, 2020. Om denna nedgång på 2,45 % inte var tillräckligt, lämnar granskningen av SBJ-filerna en ännu mer katastrofal läsning: den representerar den tredje minskningen i rad och förvärrar nedgången som registrerades mellan 2025 % och när 2025 % hade, och då redan spelats in.
Sedan japanska tjänstemän började genomföra folkräkningen 1920 har de aldrig dokumenterat en kollaps så uttalad som den 2025. 45 av 47. Problemet sträcker sig också till den stora majoriteten av territoriet. SBJ-folkräkningen visar att av Japans 47 prefekturer förlorade 45 invånare under de senaste fem åren.
I vissa fall med fall lika uttalade som de i Hokkaido, som är värd för 239 000 färre invånare än 2020, Shizuoka (164 000) eller Hyogo (141 000). Andra territorier som hade fått befolkning 2020 har nu anslutit sig till rödlistan. På den motsatta polen ligger Tokyo och Okinawa, som fick 199 000 respektive 1 000 invånare.
Går bort från 2008.
SBJ-siffrorna lämnar få positiva värden. Inte nog med att de flyttar Japan längre och längre bort från uppgifterna från 2008, då det nådde sin befolkningstopp med 128 miljoner invånare. De senaste folkräkningarna (och särskilt deras trend) visar att landet successivt följer de sämsta prognoserna från National Population Research Institute (IPSS), som uppskattar att 2070 kommer antalet invånare att ha sjunkit till 87 miljoner och befolkningen över 65 år kommer att representera nästan 40 % av folkräkningen.
Problemet är inte förlusten av invånare eller åldrandet i sig, utan konsekvenserna som detta har för ekonomin, hälsan, försvaret och (i allmänhet) den japanska välfärdsstaten. Det finns de som varnar för att förlusten av invånare redan tar ut sin rätt på landets ekonomi, som bland annat har hamnat i miljontals tomma hus, skolor utan aktivitet som tvingats omvandlas till fabriker eller nedläggning (och konkurs) av vårdcentraler. "Det ligger i framkant." Det allvarligaste är inte att Japan tappar befolkning, det är att man gör det trots alla regeringens ansträngningar att ta itu med landets verkliga problem: den alarmerande kollapsen av dess födelsetal. De senaste officiella uppgifterna i ämnet, från bara några månader sedan, visar att antalet födslar har sjunkit för att nå miniminivåer som myndigheterna inte förväntade sig att se förrän 2042.
Mot denna bakgrund verkar Japan bara ha resursen med invandring kvar, vilket krockar med framväxten av politiska grupper som förespråkar motsatsen. Trots ökningen de senaste åren uppskattas utlänningar utgöra mindre än 3 % av befolkningen. "Japan har nått en punkt där den här typen av nedgång inte är reversibel på kort eller medellång sikt", varnar James Raymo vid Princeton University i The New York Times. "Vi kommer helt enkelt inte att se massinvandring." Det japanska fallet är intressant eftersom, kom ihåg, det inte speglar en trend som är exklusiv för landet. "Fler och fler nationer i Asien och andra delar av världen kommer att uppleva liknande nivåer av demografisk nedgång. Japan ligger helt enkelt före kurvan och har varit i den här situationen mycket längre."
Undantaget: Tokyo.
Det mest märkliga (eller inte) är att medan större delen av landet är avfolkat och åldras, i Tokyo-området är trenden diametralt motsatt. SBJ-folkräkningen visar också att i Tokyos storstadsområde har den invånare befolkningen ökat till cirka 37 miljoner människor, 30 % av hela landet. Faktum är att i huvudstaden mer än flerdubblar befolkningstätheten det japanska genomsnittet: cirka 6 400 personer per kvadratkilometer, medan den i Japan som helhet knappt överstiger 300.
Bilder | Jezael Mendoza (Unsplash) 1 och 2 i Xataka | Japan vet inte längre vad de ska göra för att få japaner att skaffa barn. Så du lägger gratis dagis i hela landet
Originalkälla
Publicerad av Xataka
1 june 2026, 13:00
Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.
Visa originaltext (spanska)
Rubrik
Japón ha revisado su censo tras cinco años y acaba de descubrir algo alarmante: se han esfumado tres millones de personas
Beskrivning
Tres millones de personas son (más o menos) la población de Armenia, Puerto Rico o Mongolia. También el agujero que acaban de encontrarse las autoridades japonesas al repasar su censo nacional, una tarea que realizan cada cinco años para tener una idea precisa de su demografía. La última vez que habían hecho esa tarea, en 2020, sumaron 126,1 millones de residentes, entre población autóctona y extranjera. Ahora la cifra apenas pasa de 123 millones, lo que representa un descenso del 2,45% en un lustro y (aún peor) retrotrae el censo nipón al tamaño que tenía aproximadamente en 1989. La pregunta que cada vez más gente se hace es: ¿Tiene suelo ese retroceso o se cumplirán las proyecciones que vaticinan que el censo caerá a 87 millones de habitantes en 2070? Cada vez más profundo (y oscuro). Esa es la forma más sencilla y gráfica de describir el agujero demográfico con el que Japón lleva décadas lidiando. A pesar de todos sus esfuerzos por revertir la sangría de población (y no han sido pocos), el censo nipón no para de adelgazar. La última señal de alarma la deja el informe quinquenal sobre población y hogares de la Oficina de Estadística de Japón (SBJ), que muestra que en 2025 residían en el país 123.049.524 personas, incluyendo tanto a autóctonos como extranjeros afincados. En Xataka Tras años de hecatombe Corea del Sur está aumentando su natalidad. La pregunta es si se trata solo de un "eco demográfico" ¿Es un mal dato? Peor. Es pésimo. Para empezar, son 3.096.575 personas menos que las contabilizadas en el último censo, de 2020. Por si esca caída del 2,45% no fuera suficiente, el repaso a los archivos de la SBJ dejan una lectura aún más funesta: supone la tercera caída consecutiva y agrava el retroceso registrado entre 2015 y 2020, cuando ya se había anotado un 'pinchazo' del 0,7%. Desde que los funcionarios nipones empezaron a elaborar el censo, en 1920, nunca habían documentado un desplome tan pronunciado como el de 2025. 45 de 47. El problema se extiende además a la inmensa mayoría del territorio. El censo de la SBJ muestra que, de las 47 prefecturas de Japón, 45 perdieron población en el último lustro. En algunos casos con desplomes tan pronunciados como los de Hokkaido, que acoge a 239.000 residentes menos que en 2020, Shizuoka (164.000) o Hyogo (141.000). Otros territorios que habían ganado población en 2020 han pasado a sumarse ahora a la lista roja. En el polo opuesto se encuentran Tokio y Okinawa, que ganaron respectivamente 199.000 y 1.000 habitantes. Alejándose de 2008. Las cifras de la SBJ dejan pocas lecturas positivas. No solo alejan cada vez más a Japón de los datos e 2008, cuando alcanzó su pico poblacional con 128 millones de habitantes. Los últimos censos (y sobre todo su tendencia) muestran que el país cumple poco a poco con los peores pronósticos del Instituto Nacional de Investigación sobre Población (IPSS), que calcula que en 2070 el número de residentes habrá descendido a 87 millones y la población mayor de 65 años representará casi el 40% del censo. El problema no es la pérdida de habitantes o el envejecimiento en sí, sino las implicaciones que eso acarrea para la economía, la sanidad, la defensa y (en general) el estado de bienestar nipón. Hay quien advierte que la pérdida de residentes ya está pasando factura a la economía del país, que entre otras cosas se ha encontrado con millones de casas vacías, escuelas sin actividad obligadas a reconvertirse en fábricas o el cierre (y quiebra) de centros sanitarios. "Está a la vanguardia". Lo más grave no es que Japón pierda población, es que lo hace pese a todos los esfuerzos del Gobierno por atajar el auténtico problema del país: el alarmante desplome de su tasa de natalidad. Los últimos datos oficiales sobre el tema, de hace solo unos meses, muestran que el número de nacimientos ha descendido hasta alcanzar mínimos que las autoridades no esperaban ver hasta 2042. Con ese telón de fondo, a Japón parece quedarle solo el recurso de la inmigración, que choca con el auge de formaciones política que abogan por lo contrario. A pesar de su aumento en los últimos años, se calcula que los extranjeros representan menos del 3% de la población. "Japón ha alcanzado un punto en el que este tipo de declive no es reversible a corto ni medio plazo", advierte en The New York Times James Raymo, de la Universidad de Princeton. "Sencillamente, no veremos una inmigración masiva". El caso nipón es interesante porque, recuerda, no refleja una tendencia exclusiva del país. "Cada vez más naciones de Asia y otras partes del mundo experimentarán niveles de declive demográfico similares. Japón simplemente está a la vanguardia y lleva mucho más tiempo en esta situación". {"videoId":"x7zyfsf","autoplay":false,"title":"Úteros artificiales: ¿el futuro para los bebés prematuros?", "tag":"bebés", "duration":"188"} La excepción: Tokio. Lo más curioso (o no) es que mientras la mayor parte del país se despuebla y envejece, en el área de Tokio la tendencia es diametralmente opuesta. El censo de la SBJ muestra también que en el área metropolitana de Tokio la población residente ha aumentado hasta rondar los 37 millones de personas, el 30% de todo el país. De hecho, en la capital la densidad de población multiplica con creces a la media nipona: unas 6.400 personas por kilómetros cuadrado, mientras que en el conjunto de Japón apenas pasan de 300. Imágenes | Jezael Mendoza (Unsplash) 1 y 2 En Xataka | Japón ya no sabe qué hacer para que los japoneses tengan hijos. Así que está poniendo guarderías gratis en todo el país (function() { window._JS_MODULES = window._JS_MODULES || {}; var headElement = document.getElementsByTagName('head')[0]; if (_JS_MODULES.instagram) { var instagramScript = document.createElement('script'); instagramScript.src = 'https://platform.instagram.com/en_US/embeds.js'; instagramScript.async = true; instagramScript.defer = true; headElement.appendChild(instagramScript); } })(); - La noticia Japón ha revisado su censo tras cinco años y acaba de descubrir algo alarmante: se han esfumado tres millones de personas fue publicada originalmente en Xataka por Carlos Prego .