Hur Netflix och resten av streamingplattformarna uppnådde det som verkade omöjligt: att vi accepterar annonser
Det är inte längre konstigt att kapitlet i en serie avbryts i mitten för att blanda ett meddelande. Det händer på Amazon Prime eller på Netflix- och Disney+ -annonsstödda planer. Samtidigt ackumulerar YouTube reklaminnehåll, vilket också mättar Instagram och TikTok.
Verksamheten med internetreklam är enorm. Så mycket att det kommer att nå 1,34 biljoner dollar 2026 (Spaniens BNP 2025 var 1,69 biljoner euro), 11,9% mer än föregående år, enligt reklambranschanalysföretaget WARC Media. Det är slående att VOD-streamingplattformar kommer att tjäna 15,1% mer per annons, upp till 48,4 miljarder dollar.
Detta hade varit en sektor som lovade att fly reklam i utbyte mot ett månatligt abonnemang. "Efter pandemin började tillväxten av streamingplattformar, som hittills hade varit ganska progressiva, stagnera", säger Elena Neira, professor i kommunikation vid Open University of Catalonia (UOC) och författare till "Streaming Wars: The New Television". Det är den tid då Netflix förlorar prenumeranter. Paniken släpps lös i Hollywood, som såg plattformar som en motor för ostoppbar tillväxt, och även på en annan viktig plats: Wall Street.
I Engage Silently stödjer Disney+ en redan utbredd trend på streamingplattformar: annonser för alla Neira förklarar att investerare drev ett skifte i hur vi mäter framgång. Det slutade importera antalet prenumeranter till förmån för intäkter. "[Prenumerant] tillväxt hade varit ett mycket attraktivt mått eftersom det, även om företagen inte tjänade pengar, fanns utsikter att de skulle göra det i framtiden", säger UOC-professorn. "I det ögonblick då minskningen av abonnenter är en möjlighet börjar Wall Street tappa intresset för denna tillväxt och kräver att de har rena konton." Införandet av reklam berodde på två orsaker: det ökade lönsamheten för varje användare och tjänade till att behålla dem. De som inte ville betala så mycket hade ett billigare alternativ toppat med annonser.
Reklam når varje hörn Vid denna tidpunkt finns det lite kvar av Internets ursprungliga kultur, den som började som en spontan subkultur. Med denna iver att dela kunskap utan att få vinst i gengäld: om någon visste om befästningar i medeltida slott, skrev han om det, han laddade upp sina egna fotografier. Eller med entusiasmen - som nu verkar naiv - att etablera kontakt med någon från Australien, från Singapore, för att kommunicera med människor som bodde på andra sidan världen.
I dessa tider av IRC-chatt och primitiva webbplatser, i bloggosfärens förhistoria, fanns det en genuin optimism. Internet började med en tonårsfascination och en kooperativ idealism innan det blev en ekonomisk ångvals, i det mest kommersialiserade utrymmet i världen. I Xataka har Netflix uppnått vad som verkade galet i första hand: att vi betalar i utbyte mot att titta på annonser Snart bildades två grundläggande sätt att tjäna pengar på nätet: direktbetalning (antingen genom prenumeration eller försäljning av tjänster eller produkter, inklusive e-handel) och reklam.
Du måste bara ta en titt på en graf över utvecklingen av utgifterna för onlineannonsering under åren för att bli medveten om vikten av denna aspekt. Detta återspeglas i denna datainsamling av Statista-portalen, som mäter online-annonsintäkter från 2000 till 2025 i USA. Ett kvarts sekel av skyhög tillväxt: från 8,09 miljarder dollar till 294,59 miljarder dollar.
Först var reklam ett sätt att stödja små onlineinitiativ, som en blogg. Då blev det en miljonär och miljardärsverksamhet som tenderade att koncentreras till några få händer. Idag skär den igenom alla lager och hörn av Internet.
På vissa plattformar är tillströmningen av annonser ökänd. "YouTube utnyttjar det faktum att den har en växande andel av konsumtionen, särskilt i tv-apparater", säger Neira. "Det mättar mer eftersom det har många fler visningar och därför har mycket mer målgrupp, så dess annonsering är effektivare." Som referens har YouTube en skärmandel på 13,8% i USA, medan Netflix har en skärmandel på 8% och traditionella tv-sändningar har en andel på 19,2%. UOC-professorn tror att YouTube introducerar mer reklamtäthet eftersom det har mer kapacitet att göra det. Men han tror inte att detta är en strategi för att driva användare till betalda prenumerationer, som det ibland kan tyckas.
Abonnemang med annonser är mer kostnadseffektiva. Det är precis vad streamingplattformar har insett. Netflix och Disney flörtar återigen med gratispriser för sina plattformar eftersom pengarna inte längre finns i abonnemangen. ”När de kom var det stora löftet att de kom utan reklam”, säger Monica Moro, grundare och CCO på reklambyrån This is Libre, med en lång karriär som kreativ. "Och den stora överraskningen var när Netflix sa att det skulle behöva visa annonser.
Logiskt nog vet annonsörerna att det också finns en stor publik där.” Spetsen var lätt. Planer med annonser från streamingplattformar kommer att fakturera 45 miljarder dollar i Nordamerika i år, enligt analysföretaget Ampere Analysis. Detta kommer att stå för 54% av vad företag tjänar på abonnemang. "Alla plattformar har lanserat planer med annonser och är särskilt aggressiva när det gäller att marknadsföra dessa planer eftersom de är mer intresserade", säger Neira. "Stigande priser för annonsfria prenumerationer är ett sätt att driva oss mot annonsstödda planer, eftersom de gör oss mycket mer lönsamma användare.
Vi har betalningen av avgiften och samtidigt reklamen.” Allt syftar till att introducera reklam på streamingtjänster, som indikeras av Mónica Moro, av This is Libre: "På plattformar som Movistar eller Amazon Prime finns denna möjlighet eftersom de behöver finansiering och de behöver gå till varumärken. Och de har en fångad publik. Dessa är målgrupper av större intresse för vissa varumärken.
Och det är också billigare [än linjär TV] för annonsörer." Antalet annonser är givetvis lägre än på traditionell TV. Även om Neira medger att det är möjligt att reklamtrycket har ökat på VOD-plattformar, trots att marknadsgenomsnittet "är 4 minuter per timmes programmering och det brukar inte fluktuera". UOC-professorn fokuserar på användarens uppfattning: ”Det ger mig en känsla av att användaren har överraskats, just för att premissen med vilken streaming uppstod var i opposition till hur tv fungerar”.
Det var en pakt: ett billigt abonnemang gav tillgång till en katalog utan reklamavbrott.
Detta har ändrats. Och Neira studerade hur denna förändring har fallit med en tredjedel bland spanska användare i tidningen "The rise of AVOD in Spain: The impact of advertising on the streaming user experience". "Användaren har haft svårt att vänja sig vid det, men vad data säger är att det finns en mycket hög andel människor som har tecknat planer med annonser. Och märkligt nog kommer huvuddelen av dessa människor från en plan utan reklam", tillägger han.
Den femtioelfte prisökningen på Netflix illustrerar en verklighet: streaming är redan lika dyrt som vad som kom att förbättras. Detta indikerar något mycket grundläggande: människor accepterar reklam i utbyte mot en billigare tjänst. "Om Netflix-konsumenten inte vill se annonser måste de betala en högre månadsavgift", säger Moro. "I slutändan är allt detta ett företag. Alla medier lever av reklam och varumärkesintäkter." Den kreativa orsaken är att om plattformarna inte erbjuder reklam måste de direkt påverka användaren den summa pengar som de slutar att skriva in.
Med tanke på den växande närvaron av annonser har anpassning införts. "Användare växlar mer mellan betalnings- och annonsplattformar", säger Neira. ”Istället för att kombinera många tjänster har de ett abonnemang utan reklam. Eller de ansluter sig till de konvergerande planerna, till exempel ett erbjudande från en operatör som Movistar, med en telefontjänst som erbjuder tillgång till plattformarna utan annonser. "Sociala medier, en annan nivå av annonsering Situationen är annorlunda på andra områden där annonser redan är vanliga. "Med YouTube tror jag att folk redan antar att reklam är en inneboende del av plattformen", säger Neira. Men den här portalen är inte ensam om att sprida videoreklam.
Instagram och TikTok har sett en meteorisk tillväxt i sina annonsintäkter. Som referens kommer sociala nätverk i USA att fakturera 394,6 miljarder dollar för reklam 2026, 21,3% mer än föregående år, enligt data från WARC Media. Det är den kategori som växer mest i intäkter på detta sätt.
Och en av konsekvenserna är mättnad. ”En annons kan också leva på en mobiltelefon. Du ser det på YouTube eller Instagram och det fungerar för att du gillar det", säger Moro. "Men jag tycker också att det finns en irriterande reklam som har att göra med allt som händer på nätverk, med de snabba formaten som avbryter dig kontinuerligt. Och till detta läggs reklamen för de influencers som rekommenderar".
Annonsutgifterna för sociala medier ökar år för år. Och korta videoplattformar, som har blivit en symbol för uppmärksamhetsekonomin, tar upp mycket av det. Även om framtiden för onlineannonser kanske inte är dömd med TikToks eller Instagrams hastighet.
Jag tror också att det finns en trend mot längre innehåll eftersom det inte ser ut som reklam, säger Moro. Reklamen blir kortare, mer flyktig, mer påträngande. Så om du plötsligt erbjuder tre minuters innehåll som inte ser ut som en annons utan berättar en mycket underhållande historia med otrolig produktion, kan varumärken få kontakt med publiken på ett mycket mer kvalitativt sätt. "Bild | Mahrous Houses, Marques Kaspbrak, appshunter.io I Xataka | Vi trodde att vi hade lämnat de sex minuter långa TV-annonsenheterna bakom oss.
YouTube ger dåliga nyheter om det I Xataka | Det fanns en tid när ChatGPT var ett magiskt och gratis verktyg. Den tiden är på väg att ta slut I Xataka | Google har upprätthållit ett "monopol" på internetannonsering i tjugo år. Meta är nära att bryta det Nyheterna Hur Netflix och resten av streamingplattformarna uppnådde vad som verkade omöjligt: att vi accepterar annonser publicerades ursprungligen på Xataka av Pablo G.
Bejerano .
Originalkälla
Publicerad av Xataka
24 oktober 2026, 13:16
Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.
Visa originaltext (spanska)
Rubrik
Cómo Netflix y el resto de plataformas de streaming consiguieron lo que parecía imposible: que aceptásemos los anuncios
Beskrivning
Ya no es extraño que el capítulo de una serie se interrumpa a la mitad para intercalar un anuncio. Ocurre en Amazon Prime o en los planes con publicidad de Netflix y Disney+. Al mismo tiempo, en YouTube se acumulan los contenidos publicitarios, que también saturan Instagram y TikTok. El negocio de la publicidad en Internet es inmenso. Tanto que alcanzará los 1,34 billones de dólares en 2026 (el PIB de España en 2025 fue de 1,69 billones de euros), un 11,9% más que en el año anterior, según la firma de análisis del sector publicitario WARC Media. Llama la atención que las plataformas de streaming VOD ingresarán un 15,1% más por anuncios, hasta los 48.400 millones de dólares. Este había sido un sector que prometía huir de la publicidad a cambio de una suscripción mensual. “Después de la pandemia, el crecimiento de las plataformas de streaming, que hasta el momento había sido bastante progresivo, se empezó a estancar”, comenta Elena Neira, profesora de Comunicación de la Universitat Oberta de Catalunya (UOC) y autora de ‘Streaming Wars: La nueva televisión’. Es la época en la que Netflix pierde suscriptores. El pánico se desata en Hollywood, que veía a las plataformas como un motor de crecimiento imparable, y también en otro lugar importante: Wall Street. En Xataka En silencio, Disney+ apuntala una tendencia ya generalizada en las plataformas de streaming: anuncios para todos Neira explica que los inversores impulsaron un cambio en la forma de medir el éxito. Dejó de importar el número de suscriptores en favor de los ingresos. “El crecimiento [de suscriptores] había sido una métrica muy atractiva porque, aunque las empresas no ganasen dinero, había una perspectiva de que lo hicieran en el futuro”, cuenta la profesora de la UOC. “En el momento en el que la caída de suscriptores es una posibilidad, Wall Street empieza a perder interés en este crecimiento y exige que tengan las cuentas saneadas”. La introducción de la publicidad obedecía a dos razones: aumentaba la rentabilidad de cada usuario y servía para retenerlos. Aquellos que no querían pagar tanto tenían una opción más barata aderezada con anuncios. La publicidad llega a todos los rincones A estas alturas poco queda de la cultura originaria de Internet, esa que empezó como una subcultura espontánea. Con ese afán por compartir el conocimiento sin obtener rédito a cambio: si alguien sabía de fortificaciones en castillos medievales, escribía sobre ello, subía sus propias fotografías. O con el entusiasmo —que ahora parece ingenuo— por establecer contacto con alguien de Australia, de Singapur, por comunicarse con personas que habitaban al otro lado del mundo. En esos tiempos de chat IRC y de páginas web primitivas, en la prehistoria de la blogosfera, latía un optimismo genuino. Internet arrancó con una fascinación adolescente y un idealismo cooperador antes de convertirse en una apisonadora económica, en el espacio más mercantilizado del mundo. En Xataka Netflix ha conseguido lo que en primer lugar pareció una locura: que paguemos a cambio de ver anuncios Pronto se conformaron dos maneras básicas de ganar dinero online: el pago directo (ya sea mediante suscripción o ventas de servicios o productos, incluido el comercio electrónico) y la publicidad. Solo hay que echar un vistazo a una gráfica de la evolución del gasto publicitario en la Red a lo largo de los años para tomar conciencia de la importancia de esta vertiente. Así se refleja en esta recopilación de datos del portal Statista, que mide los ingresos por anuncios online desde el 2000 al 2025 en Estados Unidos. Un cuarto de siglo de un aumento vertiginoso: de 8.090 millones de dólares a 294.590 millones. Al principio la publicidad era una forma de sustentar pequeñas iniciativas online, como un blog. Después pasó a ser un negocio millonario y milmillonario que tendía a concentrarse en unas pocas manos. Hoy atraviesa todas las capas y rincones de Internet. En algunas plataformas la afluencia de anuncios es notoria. “YouTube está capitalizando el hecho de que tiene una cuota de consumo cada vez mayor, especialmente en televisiones”, apunta Neira. “Está saturando más porque tiene muchas más reproducciones y, por tanto, tiene mucho más público objetivo, con lo que su publicidad es más efectiva”. Como referencia, en los televisores de Estados Unidos YouTube tiene un 13,8% de cuota de pantalla, mientras que Netflix capta un 8% y la emisión tradicional televisiva mantiene un 19,2%. La profesora de la UOC opina que YouTube introduce más densidad publicitaria porque tiene más capacidad para hacerlo. Pero no cree que esto sea una estrategia para empujar a los usuarios a las suscripciones de pago, como a veces puede parecer. Y es que los planes con anuncios son más rentables. De esto precisamente se han dado cuenta las plataformas de streaming. En Xataka Netflix y Disney vuelven a coquetear con tarifas gratuitas para sus plataformas porque el dinero ya no está en las suscripciones “Cuando llegaron, la gran promesa era que venían sin publicidad”, señala Mónica Moro, fundadora y CCO de la agencia de publicidad This is Libre, con una amplia trayectoria como creativa. “Y la gran sorpresa fue cuando Netflix dijo que iba a necesitar poner anuncios. Lógicamente los anunciantes saben que ahí también hay mucha audiencia”. El encaje era fácil. Los planes con anuncios de plataformas de streaming facturarán este año 45.000 millones de dólares en América del Norte, según la firma analista Ampere Analysis. Esto supondrá el 54% de lo que las compañías ingresan por suscripciones. “Todas las plataformas han lanzado planes con anuncios y son particularmente agresivas comercializando esos planes porque les interesa más”, recalca Neira. “La subida de precios de las suscripciones sin anuncios es una manera de empujarnos hacia los planes con anuncios, porque estos hacen que seamos usuarios mucho más rentables. Tenemos el pago de la tarifa y, al mismo tiempo, la publicidad”. Todo se pone de cara para introducir publicidad en los servicios de streaming, como indica Mónica Moro, de This is Libre: “En las plataformas tipo Movistar o Amazon Prime existe esa oportunidad porque necesitan financiación y necesitan acudir a las marcas. Y tienen audiencias cautivas. Son audiencias de mayor interés para determinadas marcas. Y también es más barato [que la televisión lineal] para los anunciantes”. El número de anuncios es menor que en la televisión tradicional, desde luego. Aunque Neira admite que es posible que la presión publicitaria haya aumentado en las plataformas VOD, pese a que el promedio del mercado “son 4 minutos por hora de programación y eso no suele oscilar”. La profesora de la UOC pone el foco en la percepción del usuario: “Me da la sensación de que al usuario le ha pillado por sorpresa, precisamente porque la premisa con la que surgió el streaming fue por oposición a cómo funciona la televisión”. Era un pacto: una suscripción económica daba acceso a un catálogo sin interrupciones publicitarias. Esto se ha modificado. Y Neira estudió cómo ha caído este cambio de tercio entre los usuarios españoles en el paper ‘The rise of AVOD in Spain: The impact of advertising on the streaming user experience’. “Al usuario le ha costado acostumbrarse, pero lo que dicen los datos es que hay una proporción muy elevada de personas que tienen contratados planes con anuncios. Y curiosamente el grueso de esta gente viene de un plan sin publicidad”, añade. En Xataka La enésima subida de precio de Netflix ilustra una realidad: el streaming ya es tan caro como aquello que vino a mejorar Esto indica algo muy básico: la gente acepta la publicidad a cambio de un servicio más barato. “Si el consumidor de Netflix no quiere ver anuncios tiene que pagar una cuota mensual más alta”, destaca Moro. “Al final, todo esto es un negocio. Todos los medios viven de la publicidad y de los ingresos de las marcas”. La creativa razona que si las plataformas no ofrecen publicidad tienen que impactar directamente en el usuario esa cantidad de dinero que dejan de ingresar. Ante la presencia creciente de los anuncios se ha impuesto la adaptación. “Los usuarios están alternando más entre plataformas de pago y de anuncios”, cuenta Neira. “En lugar de simultanear muchos servicios tienen contratada una suscripción sin publicidad. O bien se suman a los planes convergentes, por ejemplo una oferta de una operadora como Movistar, con un servicio de teléfono que ofrezca acceso a las plataformas sin anuncios”. Las redes sociales, otro nivel de publicidad La situación es diferente en otros ámbitos donde los anuncios ya son habituales. “Con YouTube creo que la gente ya asume la publicidad como un elemento consustancial a la plataforma”, afirma Neira. Pero este portal no está solo en la proliferación publicitaria en vídeo. Instagram y TikTok han experimentado un crecimiento meteórico en sus ingresos por anuncios. Como referencia, en Estados Unidos las redes sociales facturarán 394.600 millones de dólares por publicidad en 2026, un 21,3% más que el año anterior, según datos de WARC Media. Es la categoría que más crece en ingresos por esta vía. Y una de las consecuencias es la saturación. “Un anuncio puede vivir también en un móvil. Tú lo ves en YouTube o en Instagram y funciona porque te gusta”, sostiene Moro. “Pero también creo que hay una publicidad molesta que tiene que ver con todo lo que pasa en redes, con esos formatos rápidos que te interrumpen continuamente. Y a esto se suma la publicidad de los influencers recomendando”. La inversión publicitaria en redes sociales aumenta año a año. Y las plataformas de vídeos cortos, que se han convertido en el símbolo de la economía de la atención, acaparan gran parte de ella. Aunque quizá el futuro de los anuncios online no está condenado a la velocidad de TikTok o Instagram. “Creo que también hay una tendencia a contenidos más largos porque no parecen publicidad”, señala Moro. “La publicidad cada vez es más corta, más efímera, más intrusiva. Así que si de repente ofreces un contenido de tres minutos que no parece un anuncio sino que te cuenta una historia muy entretenida y con una producción increíble, las marcas pueden conectar con las audiencias de una forma mucho más cualitativa”. Imagen | Mahrous Houses, Marques Kaspbrak, appshunter.io En Xataka | Creíamos haber dejado atrás los bloques de anuncios de seis minutos de la tele. YouTube trae malas noticias al respecto En Xataka | Hubo un tiempo en el que ChatGPT era una herramienta mágica y gratuita. Ese tiempo está a punto de acabar En Xataka | Google ha mantenido durante veinte años un “monopolio” sobre la publicidad de internet. Meta está cerca de romperlo - La noticia Cómo Netflix y el resto de plataformas de streaming consiguieron lo que parecía imposible: que aceptásemos los anuncios fue publicada originalmente en Xataka por Pablo G. Bejerano .
