Barcelona släcker ljuset för campare på Plaza Catalunya på grund av en påstådd "olaglig dragkrok" som utsätter dem för "överhängande risk"
Från och med tisdag eftermiddag är en del av Barcelonas Plaça de Catalunya i mörker. Det är inte ett haveri: kommunfullmäktige har minskat elförsörjningen där tälten på campingen för huset, som föddes några dagar efter den som fortfarande är aktiv i Sol, har varit i tre veckor. Han motiverar det med en rapport från brandmännen: camparna skulle ha varit oregelbundet anslutna till torgets nätverk, och det, säger konsistoriet, utgjorde en överhängande fara för människor (en dålig koppling kan till exempel producera en brand).
Camparna tror att ljuset har tagits ifrån dem så att de kan gå.
Vad som är känt. Stadsfullmäktige, där socialisten Jaume Collboni för närvarande styr, talar om att skydda den fysiska integriteten hos dem som sover där. Men rapporten är inte offentlig: vi vet det från kommunala källor.
Omfattningen är också oklar. Betevé berättar om en del av gatubelysningen, medan camparna säger att de har slut på belysning på torget.
I regnet. För att förstå vad det innebär att släcka ljuset måste du titta på vad det lägret är idag. Enligt EFE har den mer än 600 butiker och har stått emot regnen som översvämmade flera och vindarna som skadade en bra handfull presenningar.
Det finns regler för samexistens, med tystnad från 00:30, och en matlagningskommission som förbereder mellan 300 och 400 rätter om dagen. I centrum finns ett utrymme för hemlösa i området, mellan femton och tjugo varje dag enligt deras beräkningar, som får mattor, sovsäckar och mat. León, en av talesmännen, är skolinstruktör, bor i Nou Barris och kombinerar sitt arbete med torget. ”Vi är tillsammans, vi är organiserade och vi kommer att fortsätta campa”, sa han till EFE.
Det är inget helgläger. Även om de saknar stadsplaneringsråd, är det en organiserad stadsdel där det finns de som arbetar, studerar och sover ute i oktober, trots att temperaturen i natt var 14ºC. I Xataka avslöjar Endesa elbedrägerier på 16 restauranger i Barcelona tack vare en AI och främjandet av influencers Vad de bad om den 7 oktober.
Den dagen registrerade lägret en formell begäran till kommunfullmäktige, som EFE hade tillgång till, om att definiera protokoll och garantera ett minimum av dricksvatten, el och belysning. Två dagar tidigare avslutades en demonstration för rätten till bostad med åtal från Mossos d'Esquadra, bränning av containrar och att kasta föremål mot polisen. Polisbalansen var 13 häktade och 28 lätt skadade poliser.
Incidenterna nådde Plaça de Catalunya, där några av camparna förebrådde upprorsmakarna för att de tog sin tillflykt bland butikerna och kastade föremål från monumentet till Francesc Macià. Tretton dagar senare är det offentliga svaret som vi vet är snittet. Taleskvinna Kiara Monrroy berättar att det har varit ett möte med kommunala representanter och ett besök på ett medborgarservicekontor, utan avtal. "De svarar oss inte", säger han.
Han försäkrar också att ingen varnade dem för någon elektrisk risk. Säkerhet eller slitage? Kommunfullmäktige hävdar att hundratals butiker, kraftigt regn och en osäker anslutning till gatumöbler är en dålig kombination, och det skulle vara svårt att förklara varför inga åtgärder vidtogs om något hände.
Camparna har en annan version: enligt nämnda rapport existerade dragkroken från början, tolererades i tre veckor och klipptes direkt efter att ha bett om garantier, utan något alternativ. De varnar för att varje incident kommer att vara borgmästarens ansvar och fruktar att nästa sak kommer att vara vattnet från fontänerna. I tisdags bad enligt Leon två kommunanställda att få komma in för att fixa något som rörde vatten och de fick inte passera, just på grund av den misstanken.
I Xataka hade Maricarmen varit i sitt hus i 71 år och en dag gick hans hyra från 500 till 2 650 euro. Det underliggande problemet: den gamla hyran och i Madrid, andra sätt. Monrroy har jämfört det med Madrid: inte ens där, ”styrt av högern”, har en sådan nedskärning setts.
I sol har trycket kommit från andra sätt, såsom stängning i timmar av en tunnelbanestation för rengöring, som öppnades senare (även om de inte utesluter stängning igen om ammoniaknivåerna är högre än tillåtna). Eller folkräkningen av butiker som Almeida beställde, som vi räknade igår. I båda städerna spelas pulsen i det administrativa fältet: rapporter, förnödenheter, mätningar.
Vad kommer. Camparna säger att de kommer att fortsätta åtminstone fram till generalstrejken den 11 november och vid behov fram till valet den 29 november. Kommunfullmäktige har inte klargjort, såvitt vi vet, om ljuset kommer tillbaka eller om snittet är tillfälligt.
I går kväll var det ockuperade området fortfarande mörkt och avspärrat med staket, enligt CatalunyaPress. Å sin sida ser Albert Batlle, löjtnant på Security, inte en vräkning som relevant, eftersom han anser att den är ”olämplig och totalt oansvarig”. Det finns lite déjà vu.
Samma torg var ett av epicentrumen i 15-M 2011, och femton år senare är huset återigen flaggan. Sedan slutade ett försök att "städa" torget med att tusentals människor tog det i besittning igen. Nu är verktyget annat, tystare och har lämnat torget mörkare än för en vecka sedan.
Och att släcka ljuset löser bara en fysisk fråga om ledningar, men inte den mänskliga frågan om vilka åtgärder som vidtas med detta torg som redan fungerar som ett litet grannskap, med ett kök, regler och hemlösa som sover inne. Bild | Rekonstruktion från ett original av elDiario, redigerad endast för illustrativa ändamål I Xataka | Vad är "Maricarmen-dekretet" och varför det hotar att förvandla huset till motorn i en ny 15-M Barcelona-nyheterna skär ljuset till camparna på Plaza Catalunya för en påstådd "olaglig hitch" som satte dem i "överhängande risk" publicerades ursprungligen i Xataka av Isra Fdez .
Originalkälla
Publicerad av Xataka
21 oktober 2026, 13:59
Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.
Visa originaltext (spanska)
Rubrik
Barcelona corta la luz a los acampados en plaza Catalunya por un supuesto "enganche ilegal" que les ponía en "riesgo inminente"
Beskrivning
Desde la tarde del martes, una parte de la plaza de Cataluña de Barcelona está a oscuras. No es una avería: el Ayuntamiento ha cortado el suministro eléctrico donde llevan tres semanas las tiendas de la acampada por la vivienda, nacida pocos días después de la que sigue activa en Sol. Lo justifica con un informe de los Bomberos: los acampados se habrían conectado de forma irregular a la red de la plaza, y eso, dice el consistorio, suponía un peligro inminente para las personas (un mal enganche podría producir un incendio, por ejemplo). Los acampados creen que les han quitado la luz para que se marchen. Qué se sabe. El Ayuntamiento, en el cual actualmente gobierna el socialista Jaume Collboni, habla de proteger la integridad física de quienes duermen allí. Pero el informe no es público: lo conocemos por fuentes municipales. Tampoco está claro el alcance. Betevé habla de una parte de las farolas, mientras los acampados dicen que se han quedado sin iluminación en la plaza. Bajo la lluvia. Para entender qué supone apagar la luz hay que mirar qué es hoy ese campamento. Según EFE, supera las 600 tiendas y ha aguantado las lluvias que inundaron varias y los vientos que dañaron un buen puñado de lonas. Hay normas de convivencia, con silencio a partir de las 00:30, y una comisión de cocina que prepara entre 300 y 400 platos al día. En el centro hay un espacio para personas sin hogar de la zona, entre quince y veinte cada día según sus cálculos, que reciben esterillas, sacos de dormir y comida. León, uno de los portavoces, es monitor de escuela, vive en Nou Barris y compagina su trabajo con la plaza. "Estamos juntas, estamos organizadas, y seguiremos acampando", resumió a EFE. No es un campamento de fin de semana. Si bien les falta un concejal de urbanismo, sí es un barrio organizado donde hay quien trabaja, estudia y duerme fuera en octubre, pese a que las temperaturas anoche eran de 14ºC. En Xataka Endesa destapa fraude eléctrico en 16 restaurantes de Barcelona gracias a una IA y a la promoción de unos influencers Qué pidieron el 7 de octubre. Ese día la acampada registró una solicitud formal al Ayuntamiento, a la que tuvo acceso EFE, para que se definieran protocolos y se garantizaran unos mínimos de agua potable, electricidad y alumbrado. Dos días antes, una manifestación por el derecho a la vivienda terminó con cargas de los Mossos d'Esquadra, contenedores incendiados y lanzamiento de objetos contra la policía. El balance policial fue de 13 detenidos y 28 agentes heridos leves. Los incidentes alcanzaron la plaza de Catalunya, donde algunos de los acampados reprocharon a los alborotadores que se refugiaran entre las tiendas y lanzaran objetos desde el monumento a Francesc Macià. Trece días después, la respuesta pública que conocemos es el corte. La portavoz, Kiara Monrroy, cuenta que ha habido una reunión con representantes municipales y una visita a una oficina de atención ciudadana, sin acuerdos. "No nos responden", dice. Asegura además que nadie les advirtió de ningún riesgo eléctrico. ¿Seguridad o desgaste? El Ayuntamiento sostiene que cientos de tiendas, lluvia fuerte y una conexión precaria a mobiliario urbano son una mala combinación, y costaría explicar por qué no se actuó si ocurría algo. Los acampados tienen otra versión: según dicho informe, el enganche existía desde el principio, se toleró tres semanas y se cortó justo después de pedir garantías, sin alternativa. Advierten de que cualquier incidente será responsabilidad del alcalde y temen que lo siguiente sea el agua de las fuentes. Este martes, según León, dos trabajadores municipales pidieron entrar para arreglar algo relacionado con el agua y no les dejaron pasar, precisamente por esa sospecha. En Xataka Maricarmen llevaba 71 años en su casa y un día su alquiler pasó de 500 a 2.650 euros. El problema de fondo: la renta antigua Y en Madrid, otras vías. Monrroy ha comparado con Madrid: ni siquiera allí, “gobernada por la derecha”, se ha visto un recorte así. En Sol la presión ha llegado por otros caminos, como el cierre durante horas de una estación de Metro por limpieza, que abrió después (si bien no descartan volver a cerrar si los análisis de niveles de amoniaco son superiores a los permitidos). O el censo de tiendas que pidió Almeida, como contamos ayer. En ambas ciudades el pulso se juega en el terreno administrativo: informes, suministros, mediciones. Lo que viene. Los acampados dicen que seguirán al menos hasta la huelga general del 11 de noviembre y, si hace falta, hasta las elecciones del 29. El Ayuntamiento no ha aclarado, que sepamos, si la luz volverá ni si el corte es temporal. Anoche la zona ocupada continuaba a oscuras y acordonada con vallas, según CatalunyaPress. Por su parte, Albert Batlle, teniente de Seguridad, no ve pertinente un desalojo, ya que lo considera "desaconsejable y totalmente irresponsable". Hay algo de déjà vu. Esta misma plaza fue en 2011 uno de los epicentros del 15-M, y quince años después la vivienda vuelve a ser la bandera. Entonces, un intento de “limpiar” la plaza acabó con miles de personas volviendo a ocuparla. Ahora la herramienta es otra, más silenciosa, y ha dejado la plaza más oscura que hace una semana. Y apagar la luz solo resuelve una cuestión física de cableados, pero no la cuestión humana de qué medidas se toman con esta plaza que ya funciona como un pequeño barrio, con cocina, normas y personas sin hogar durmiendo dentro. Imagen | Reconstrucción a partir de un original de elDiario, editada solo con fines ilustrativos En Xataka | Qué es el “decreto Maricarmen” y por qué amenaza con convertir la vivienda en el motor de un nuevo 15-M - La noticia Barcelona corta la luz a los acampados en plaza Catalunya por un supuesto "enganche ilegal" que les ponía en "riesgo inminente" fue publicada originalmente en Xataka por Isra Fdez .