Du kan inte längre höra rodd genom "Jot Down"
Dessa tider med 15-M var så konstiga att det till och med dök upp en tidning representerad av en svart boll som strävade efter att bli den spanska "New Yorker".
Så oskyldiga vi alla var. Millennials var tjugo-något med drömmar och såg fortfarande kultur som en genväg för att positionera sig i världen. Och det fanns en tidning som publicerade långa, väldigt långa texter, ännu längre intervjuer och svartvita bilder, som alltid gör ett statement.
Tidningen hette 'Jot Down', och på mycket kort tid blev det ett fenomen. Publiceringen där gav ett slags journalistkort, på den tiden av progressiv Twitter, och alla – skådespelare, författare, fotbollsspelare, olika narcissister – längtade efter att bli intervjuade. Charmen...
Se mer
Originalkälla
Publicerad av ABC Cultura
12 july 2026, 00:29
Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.
Visa originaltext (spanska)
Rubrik
Ya no se oye remar por 'Jot Down'
Beskrivning
Aquellos tiempos del 15-M fueron tan extraños que hasta surgió una revista representada por una bola negra que aspiraba a ser el 'New Yorker' español . Qué inocentes éramos todos. Los millennials eran veinteañeros con ilusiones y aún veían la cultura como un atajo para situarse en el mundo. Y ahí se coló una revista que publicaba textos largos, larguísimos, entrevistas aún más largas y fotos en blanco y negro, que siempre da prestancia. La revista se llamaba 'Jot Down' , y en muy poco tiempo se convirtió en todo un fenómeno. Publicar allí otorgaba una suerte de carné de periodista, en esos tiempos del Twitter progre, y todos –actores, escritores, futbolistas, narcisistas varios– suspiraban por ser entrevistados. El encanto... Ver Más
