Det fanns en tid då IBM var en oöverträffad jätte. Idag är det det sämsta stora teknikföretaget i världen
Det fanns en tid då IBM var det största företaget i världen, en oöverträffad jätte kallad "Big Blue". Det hade etablerat sig från 1950-talet till 1970-talet som den stora dominatorn på stordatormarknaden, och med uppkomsten av persondatorer på 1980-talet sköt dess värde i höjden ännu mer. Det verkade som att det bästa skulle komma, men strax efter började hans nedgång, och sedan dess har han inte lyckats sticka ut igen.
För närvarande är verkligheten att den i mitten av juli av detta 2026 drabbades av en kollaps på 25,21 % på aktiemarknaden, dess värsta session sedan 1968. Det hände efter att företaget flyttade fram några av siffrorna för andra kvartalet av ett relativt dåligt 2026, med aktier som har fallit 30 % hittills under 2026, så det är sant att det är sant att ja, om vi måste se det noggrant. orolig. Dess inkomst 2025 var +7,6%, och den började i år från historiska toppar på aktiemarknaden.
Men varje gång IBM tycks vackla är det oundvikligt att vi ser tillbaka och minns när det dominerade världen, såväl som de beslut som började dess nedgång. För närvarande är det fortfarande ett stort teknikföretag, även om det fortfarande ligger en eller flera divisioner under de som idag leder branschen. När IBM styrde världen. 1985 hade IBM ett börsvärde på 90 miljarder dollar, vilket skulle vara 270 miljarder dollar om vi justerar för inflationen.
Dessutom hade man vinster på drygt 50 000 miljoner dollar, vilket i dag skulle vara 150 000 miljoner. Dessa siffror kanske inte verkar så spektakulära idag, men då var de oöverträffade. Det var företaget som ledde den tekniska världen, även över de stora oljebolagen.
Under det decenniet av 80-talet var det bara operatören AT&T som kom nära IBM. Men denna stora konkurrent avdunstade när AT&T avvecklades 1984, och sju av dess dotterbolag blev oberoende företag. Det resulterande företaget var mycket mindre och långt ifrån att nå ledande positioner igen.
IBM, å sin sida, hade lyckats undvika att bli styckad genom att överleva flera antitruståtgärder, så det verkade ostoppbart. I Xataka IBMs spöke: Satya Nadellas stora utmaning är att förhindra att Microsoft blir ett tekniskt fossil. Det första misstaget var att underskatta programvaran. 1980 och från en dominerande ställning stod IBM inför branschens nya evolutionära språng: persondatorn.
Efter att utan framgång ha försökt licensiera CP/M-operativsystemet, dåtidens standard, bestämde han sig för att välja en plan B. Den plan B hette Microsoft, ett litet mjukvaruföretag som leddes av en viss Bill Gates, och som aldrig hade skapat ett operativsystem. De nådde en överenskommelse i november 1980, vilket gav det lilla företaget uppdraget att licensiera ett operativsystem som heter QDOS och göra en version för IBM-datorer.
Året därpå gjorde Microsoft ett mästerligt drag. För det första nöjde den sig inte med en icke-exklusiv licens och köpte de fullständiga rättigheterna till operativsystemet. Vid den tiden hade det döpts om till 86-DOS, men efter att ha förvärvat det döpte Microsoft om det till MS-DOS.
Operativsystemet blev deras, och från det utvecklade de PC-DOS men IBM. Men mästerslaget gömdes i hans kontrakt med IBM. Oavsett om teknikjätten var rädd för fler antitrustprocesser eller helt enkelt på grund av förhandlingsförmåga, lyckades Microsoft införa en klausul med vilken man inte bara behöll ägandet av MS-DOS, utan även fick sälja licenser till tredje part under detta namn.
Oavsiktligt hade IBM skapat ett monster. Den öppna naturen hos MS-DOS och det faktum att vilket företag som helst kunde köra det på sina datorer fick Microsofts värde att skjuta i höjden. Det gick från intäkter på 19 miljoner dollar 1981 till 140 miljoner 1985, och just då tog de ett nytt evolutionärt kliv med ett nytt operativsystem baserat på deras MS-DOS.
Dess namn var Windows. Denna rörelse sammanföll med uppkomsten av persondatormarknaden på 1990-talet, och Microsoft blev snabbt en jätte. IBM hade dominerat hårdvaran, men misslyckades med att se vilken betydelse programvara och kontroll över rättigheterna till ett operativsystem skulle ha.
Resultatet: på 90-talet hade Microsoft redan förvandlat Windows till den stora standarden på PC, och 1993 överträffade de en IBM i ständig nedgång i värde. Kung död, kung satte. I Xataka har PC:n fyllt 40: hur en dator som föddes mot strömmen lade den första stenen till historiens mest framgångsrika plattform Fyra decennier av förlorade tåg.
Det normala efter ett bakslag som det de drabbades av med Microsoft är att ett företag av IBMs storlek och betydelse lyckas smyga sig in i någon annan sektor. Men under de följande åren fanns det dåliga rörelser och oförmåga att positionera sig i nya tekniska trender. Till att börja med, efter att Microsoft tog bort operativsystemet MS-DOS 1981, beslutade IBM att välja billigare generiska hårdvarukomponenter för sina datorer.
Men detta gjorde förstås också att andra konkurrenter hade lättare att skapa klondatorer. Det innebar att mer konkurrens började dyka upp i hårdvaruvärlden, särskilt efter att de lyckats replikera sin BIOS med reverse engineering, och IBM var så långt ifrån de nya konkurrenterna att det slutade med att sälja sin PC-division till Lenovo 2005, ett företag som hade tillverkat sin utrustning i några år. Till detta måste vi lägga ytterligare en rad missade möjligheter.
Två av dem misslyckades med att leda onlinesökningar eller positionera sig i det offentliga molnet. Men det mest smärtsamma var artificiell intelligens. IBM hade ett helt decennium av löften med utvecklingen av Watson, som de sa skulle svara på alla frågor, att det skulle bli en revolution.
Men utvecklingen varade så länge att den tillät nya AI:er som kan det och mer, som ChatGPT, Claude eller Gemini. De hade förlorat ännu ett gyllene tillfälle.
Letar du efter en ledande roll. IBM fortsätter att vara ett stort teknikföretag, även om det ännu inte har lyckats bli en protagonist i sektorer som är synliga för konsumenterna.
Men det betyder inte att de inte jobbar för att ta bort den märkningen som det sämsta stora teknikföretaget. För närvarande är hon en av de stora huvudpersonerna inom kvantberäkning, och på Xataka har vi pratat om många framsteg som kommer från henne. De är också väl positionerade inom företagsmjukvara efter köpet av Red Hat 2019, och har samlat på sig miljarder i anställningar relaterade till generativ AI.
Därför fortsätter det att vara ett företag med mycket potential, även om det är obestridligt att dess inverkan bara är en skugga av vad det en gång var, och att det för många nya generationer av användare är ett obetydligt företag trots sitt ärofyllda förflutna. Faktum är att spöket för dess fall ofta används när vi talar om företag som riskerar att förlora en tron och bli irrelevanta. I Xataka | Det första sub-1nm-chippet är här.
Den gjordes av IBM och den är spektakulär (instagramScript)
Originalkälla
Publicerad av Xataka
2 august 2026, 11:01
Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.
Visa originaltext (spanska)
Rubrik
Hubo un tiempo en que IBM era un gigante sin parangón. Hoy es la peor gran empresa tecnológica del mundo
Beskrivning
Hubo un tiempo en el que IBM era la empresa más grande del mundo, un gigante sin parangón a la que se llamaba "Big Blue". Se había consolidado desde los años 50 a los 70 como el gran dominador del mercado de ordenadores centrales, y con la irrupción de los ordenadores personales en la década de 1980 su valor se disparó todavía más. Parecía que lo mejor estaba por venir, pero poco después empezó su declive, y desde entonces no ha conseguido destacar de nuevo. Actualmente, su realidad es que a mediados de julio de este 2026 sufrió un desplome del 25,21% en bolsa, su peor sesión desde 1968. Sucedió después de que la empresa adelantase algunas de las cifras del Q2 de un 2026 relativamente malo, con unas acciones que caen un 30% en lo que llevamos de 2026. Sí, es verdad que si miramos las cifras con detenimiento tampoco hay que alarmarse tanto. Sus ingresos en 2025 fueron del +7,6%, y comenzó este año viniendo de máximos históricos en bolsa. Pero cada vez que IBM parece tambalearse, es inevitable que echemos la vista atrás y recordemos cuando dominaba el mundo, así como la decisiones que iniciaron su declive. Actualmente sigue siendo una gran empresa tecnológica, aunque sigue estando en una o varias divisiones por debajo que las que actualmente lideran la industria. Cuando IBM dominaba el mundo. En 1985 IBM tenía un valor bursátil de 90.000 millones de dólares, lo que serían 270.000 millones si ajustamos la inflación. Además, contaba con unos beneficios de algo más de 50,000 millones de dólares, lo que hoy serían 150.000 millones. Quizá estos números hoy no parezcan tan espectaculares, pero por aquel entonces no tenían parangón. Era la empresa que lideraba el mundo tecnológico, por encima incluso de las grandes petroleras. En aquella década de los 80 a IBM solo se le acercaban la operadora AT&T. Pero este gran competidor se evaporó cuando en 1984 AT&T fue desmantelada, y siete de sus filiales se convirtieron en empresas independientes. La empresa resultante era mucho más pequeña, y ya lejos de alcanzar de nuevo los puestos de liderato. IBM, por su parte, había conseguido esquivar ser desmembrada sobreviviendo a múltiples acciones antimonopolio, por lo que parecía imparable. En Xataka El fantasma de IBM: el gran reto de Satya Nadella es evitar que Microsoft termine convertida en un fósil tecnológico El primer error fue subestimar el software. En 1980 y desde una posición dominante, IBM se enfrentaba al nuevo salto evolutivo de la industria: el ordenador personal. Tras intentar sin éxito licenciar el sistema operativo CP/M, el estándar de la época, decidió optar por un plan B. Ese plan B se llamaba Microsoft, una pequeña empresa de software liderada por un tal Bill Gates, y que nunca había hecho un sistema operativo. Llegaron a un acuerdo en noviembre de 1980, dándole a la pequeña empresa la misión de obtener una licencia de un sistema operativo llamado QDOS y hacer una versión para los PC de IBM. Al año siguiente, Microsoft hizo un movimiento maestro. Primero no se conformó con una licencia no exclusiva y compró los derechos íntegros del sistema operativo. En ese entonces había pasado a llamarse 86-DOS, pero tras hacerse con él Microsoft lo rebautizó como MS-DOS. El sistema operativo pasaba a ser suyo, y a partir de él desarrollaron el PC-DOS pero IBM. Sin embargo, la jugada maestra estaba escondida en su contrato con IBM. Ya fuera porque el gigante tecnológico tenía miedo a más juicios antimonopolio o simplemente por destreza negociadora, Microsoft consiguió introducir una cláusula con la que no solo se quedaba con la propiedad de MS-DOS, sino que tenía permiso para vender licencias a terceros con este nombre. Sin quererlo, IBM había creado un monstruo. El caracter abierto de MS-DOS y el que cualquier empresa pudiera llevarlo en sus ordenadores hizo que el valor de Microsoft se disparase. Pasó de unos ingresos de 19 millones de dólares en 1981 a 140 millones en el 85, y justo entonces dieron un nuevo salto evolutivo con un nuevo sistema operativo basado en su MS-DOS. Su nombre era Windows. Este movimiento coincidió con el despegue del mercado de ordenadores personales en los 90, y Microsoft se convirtió rápidamente en un gigante. IBM había dominado el hardware, pero no supo ver la importancia que tendría el software y el control de los derechos de un sistema operativo. El resultado: en los 90 Microsoft ya había convertido Windows en el gran estándar en el PC, y en 1993 superaron en valor a una IBM en caída continua. Rey muerto, rey puesto. En Xataka El PC ha cumplido 40 años: cómo un ordenador que nació a contracorriente puso la primera piedra de la plataforma más exitosa de la historia Cuatro décadas perdiendo trenes. Lo normal tras un tropiezo como el que sufrieron con Microsoft, es que una empresa del tamaño y la importancia de IBM consiga colarse en algún otro sector. Sin embargo, en los siguientes años se sucedieron los malos movimientos y la incapacidad de posicionarse en las nuevas tendencias tecnológicas. Para empezar, después de que Microsoft se quedarse el sistema operativo MS-DOS en 1981, IBM decidió elegir componentes de hardware genéricos más baratos para sus ordenadores. Pero claro, esto también permitió que otros competidores lo tuvieran más fácil a la hora de crear ordenadores clónicos. Eso hizo que empezase a aparecer más competencia en el mundo del hardware, sobre todo después de que consiguieran replicar su BIOS con ingeniería inversa, e IBM se quedó tan lejos de los nuevos competidores que acabó vendiéndole su división de PCs a Lenovo en el 2005, empresa que llevaba ya unos años fabricando sus equipos. A esto hay que sumarle otra serie de oportunidades perdidas. Dos de ellas fueron no conseguir liderar las búsquedas online ni posicionarse en la nube pública. Pero la más dolorosa fue la inteligencia artificial. IBM llevaba toda una década de promesas con el desarrollo de Watson, del que decían que respondería a cualquier pregunta, que sería una revolución. Pero el desarrollo se alargó tanto que permitió que apareciesen nuevas IAs capaces de eso y más, como ChatGPT, Claude o Gemini. Habían perdido otra oportunidad de oro. {"videoId":"x84u2zn","autoplay":true,"title":"QUÉ SON LOS ORDENADORES CUÁNTICOS | TE EXPLICAMOS TODO: su funcionamiento, su propósito, hitos y más", "tag":"", "duration":"856"} En busca de un papel protagonista. IBM sigue siendo una gran empresa tecnológica, aunque sin terminar de conseguir ser protagonista en sectores visibles por los consumidores. Pero eso no quiere decir que no estén trabajando para quitarse esa etiqueta de peor gran empresa tecnológica. Actualmente, es una de las grandes protagonistas en la computación cuántica, y en Xataka hemos hablado de muchos avances que están viniendo de su mano. También están bien posicionados en el software empresarial tras la compra de Red Hat en 2019, y acumula miles de millones en contrataciones relacionadas con la IA generativa. Por lo tanto, sigue siendo una empresa con mucho potencial, aunque es innegable que su impacto es solo una sombra del que un día fue, y que para muchas nuevas generaciones de usuarios sea una empresa insignificante pese a su glorioso pasado. De hecho, el fantasma de su caída se utiliza a menudo cuando hablamos de empresas que corren el riesgo de perder un trono y convertirse en irrelevantes. En Xataka | El primer chip de menos de 1 nm ya está aquí. Lo ha fabricado IBM y es espectacular (function() { window._JS_MODULES = window._JS_MODULES || {}; var headElement = document.getElementsByTagName('head')[0]; if (_JS_MODULES.instagram) { var instagramScript = document.createElement('script'); instagramScript.src = 'https://platform.instagram.com/en_US/embeds.js'; instagramScript.async = true; instagramScript.defer = true; headElement.appendChild(instagramScript); } })(); - La noticia Hubo un tiempo en que IBM era un gigante sin parangón. Hoy es la peor gran empresa tecnológica del mundo fue publicada originalmente en Xataka por Yúbal Fernández .
