Den outsäglige domaren
Om rättvisans trovärdighet är på ett minimum beror det på fall som det med Sánchez fru, men ingen kan luras efter Högsta domstolens dom mot den tidigare statsåklagaren, dömd utan bevis för brott att avslöja hemligheter. Begoña Gómez blir nästa, men Cospedal och M. Rajoy kommer att ha det bra i köket.
De har redan gjort vad de kunde göra för att följa Aznars mandat. Domare Peinado föreslår att Begoña Gómez ska ställas inför rätta för fyra brott. I en domstol i Madrid bor en namnlös man med en förkärlek för att jaga storvilt.
Av hög ålder och utan stora framtidsutsikter ser han jättar där det finns kvarnar och slott där det bara finns försäljning. Men det finns inget genialiskt gentleman över honom. Hans sätt att leva ett spännande liv och bli en antisanchisms hjälte är att diktera order bakom vilka det finns mer personliga eller ideologiska motiv än juridiska grunder.
Läs, läs: "Beteendena som kommer från presidentpalatsen, som detta antagande, verkar mer typiska för absolutistiska regimer, lyckligtvis redan bortglömda i tid i vår stat, vilket tvingar oss att försöka analysera (kanske vi skulle behöva gå tillbaka till Fernando VII:s regeringstid) denna typ ur perspektivet av en teleologisk och hermeneutisk tolkning av artikeln4 aforements2 och penal 9 Kod.” Det är så denna herre med en sorglig gestalt stöder brottet att påverka regeringspresidentens hustru Begoña Gómez för att ha använt sin vanliga bostad - det vill säga La Moncloa - för professionella och akademiska möten. Paragrafen, liksom de allra flesta av dess texter, visar på noll kunskap om grammatiska regler, skiljetecken, kommatecken, överenskommelse, bisatser... Och mycket mindre av "sken av opartiskhet", ett uttryck som myntats av författningsdomstolen och förstärkt av ECHR:s rättspraxis (Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter förväntas varken i ditt fall).
Domaren vars namn det inte är bekvämt att komma ihåg har avslutat en utredning? på två år och föreslår att ställa Begoña Gómez inför rätta inför en populär jury för fyra brott. Fram till att han kom dit led hans instruktion flera motgångar från Madrids högsta domstol, provinsdomstolen och till och med högsta domstolen. Först, att sluta utreda Gómez inblandning i räddningen av Air Europa.
Sedan, att avskeda rektorn för Complutense, Joaquín Goyache, och chefen för Business Institute, Juan José Güemes. Och senare för att ogiltigförklara register och kloning av affärsmannen Juan Carlos Barrabés mobila enheter för att ha kränkt hans integritet på ett omotiverat sätt och att skrinlägga sin avsikt att anklaga minister Félix Bolaños. En förebild om den kreativa verklighetsflykten som, om det inte vore för att vi talar om ett visst sätt att skipa rättvisa, mer skulle vara en parodi än en gedigen utredning.
För om hans bilar, brotten han anklagar eller hans motiv är bisarra, vad kan vi säga om tiden. Det finns en slump som inte alls är tillfällig varje gång den berömda dräkten dikterar en order på regeringens presidents fru. Han justerar dem alltid med en internationell resa av Pedro Sánchez.
Till exempel stämmer åtalet som offentliggjordes i måndags perfekt ihop med Sánchez och hans frus officiella resa till Kina.
Men det finns fler exempel. Den 29 oktober 2024, medan Sánchez var på en officiell resa till Indien, utökade domaren som vi alla känner utredningen av Begoña Gómez med nya brott och kallade henne att vittna. Presidenten svarade från Bombay för att försvara sin fru, visa sitt förtroende för rättvisa och förringa anklagelsernas trovärdighet, i ett sammanhang där den internationella agendan överskuggades av fallets politiska inverkan i Spanien.
Den 24 september 2025, medan Pedro Sánchez deltog i FN:s generalförsamling i New York, tog samme man ett avgörande steg i fallet genom att föreslå att Begoña Gómez skulle ställas inför rätta inför jurydomstolen för brottet förskingring. Återigen var presidenten tvungen att svara därifrån på en presskonferens och den politiska och mediala påverkan var omedelbar. Den 24 juni 2025, i ett sammanhang av högt internationellt tryck på försvarsutgifter och med Sánchez vid NATO-toppmötet i Haag, återvände instruktören till sin jurisdiktion och bad Högsta domstolen att anklaga minister Félix Bolaños för möjlig förskingring och falskt vittnesmål.
Det kommer att finnas de som säger att allt är en fråga om slump och eventualitet.
Det är ett alternativ. En annan är att ingenting händer av en slump och att allt döljer en förklaring. Alla ska bygga sin egen uppfattning.
P.S. Det outsägliga beror på att mannen i fråga för månader sedan inledde en rättslig offensiv mot ett dussintal medier och journalister, inklusive den som skriver under dessa rader, med krav där han begär ersättning på mellan 25 000 och 60 000 euro och offentliga rättelser för åsikter som enligt hans åsikt bara kränker hans heder, även om de bara kränker hans heder. Mellan bil och bil, kräv låten.
Minister Bolaños kom till kort när han sa att medborgare och domare skäms på grund av denna orsak. Om rättvisans trovärdighet är på ett minimum är det på grund av sådana här fall, men ingen kan luras efter Högsta domstolens dom mot förre statsåklagaren Álvaro García Ortiz, dömd utan bevis för brott att avslöja hemligheter. Begoña Gómez blir nästa, men Cospedal och M.
Rajoy kommer att ha det bra i köket. Vissa har redan gjort vad de kunde göra för att uppfylla Aznars mandat.
Originalkälla
Publicerad av elDiario.es
13 april 2026, 22:15
Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.
Visa originaltext (spanska)
Rubrik
El juez innombrable
Beskrivning
Si la credibilidad de la justicia está bajo mínimos es por casos como el de la esposa de Sánchez, pero nadie se puede llevar a engaño después de la sentencia del Supremo contra el ex Fiscal General del Estado, condenado sin pruebas por un delito de revelación de secretos. Begoña Gómez será la próxima, pero Cospedal y M. Rajoy se irán de rositas en la Kitchen. Ya han hecho lo que podían hacer para cumplir con el mandato de AznarEl juez Peinado propone llevar a juicio a Begoña Gómez por cuatro delitos En un juzgado de Madrid habita un togado innombrable y con afición a la caza mayor. De edad avanzada y sin grandes perspectivas de futuro, ve gigantes donde hay molinos y castillos donde hay solo ventas. Pero no tiene nada de ingenioso hidalgo. Su forma de vivir una vida emocionante y convertirse en héroe del antisanchismo es dictar autos tras los que subyacen más motivaciones personales o ideológicas que fundamentos de derecho. Lean, lean: “Las conductas que provienen de palacios presidenciales, como este supuesto, parecen más propias de regímenes absolutistas, por suerte, ya olvidados en el tiempo en nuestro Estado, lo que obliga a tratar de analizar (quizás hubiera que remontarse al reinado de Fernando VII) este tipo desde la perspectiva de una interpretación teleológica y hermenéutica de los citados artículos 428 y 429 del Código Penal”. Así es como este caballero de triste figura endosa el delito de tráfico de influencias a la esposa del presidente del Gobierno, Begoña Gómez, por usar su domicilio habitual -es decir, La Moncloa- para reuniones profesionales y académicas. El párrafo, como la inmensa mayoría de sus textos, demuestra un nulo conocimiento de las reglas gramaticales, de la puntuación, de las comas, de la concordancia, de las subordinadas… Y mucho menos de la “apariencia de imparcialidad”, una expresión acuñada por el Constitucional y reforzada por la jurisprudencia del TEDH (Tribunal Europeo de Derechos Humanos), que en su caso ni está ni se le espera. El juez de cuyo nombre no conviene acordarse ha concluido ¿una investigación? de dos años y propone llevar a Begoña Gómez a juicio ante un jurado popular por cuatro delitos. Hasta llegar ahí, su instrucción sufrió varios varapalos por parte del Tribunal Superior de Justicia de Madrid, de la Audiencia Provincial y hasta del Supremo. Primero, para que dejara de investigar la implicación de Gómez en el rescate de Air Europa. Después, para desimputar al rector de la Complutense, Joaquín Goyache, y al responsable del Instituto de Empresa, Juan José Güemes. Y más tarde para anular los registros y el clonado de los dispositivos móviles del empresario Juan Carlos Barrabés por vulnerar su intimidad de manera injustificada y para dar carpetazo a su propósito de imputar al ministro Félix Bolaños. Un portento de la fuga creativa de la realidad que, de no ser porque hablamos de una determinada forma de impartir justicia, tendría más de parodia que de investigación sólida. Porque si estrambóticos son sus autos, los delitos que imputa o las motivaciones, qué decir de los tiempos. Hay una coincidencia nada casual cada vez que el célebre togado dicta un auto sobre la esposa del presidente del Gobierno. Siempre los ajusta con un viaje internacional de Pedro Sánchez. Por ejemplo, el procesamiento que hizo público este lunes está perfectamente encajado con el viaje oficial de Sánchez y su esposa a China. Pero, hay más ejemplos. El 29 de octubre de 2024, mientras Sánchez estaba de viaje oficial en India, el juez que todos sabemos amplió la investigación sobre Begoña Gómez con nuevos delitos y la citó a declarar. El presidente respondió desde Bombay, para defender a su esposa, mostrar su confianza en la justicia y restar credibilidad a las acusaciones, en un contexto en el que la agenda internacional quedó eclipsada por el impacto político del caso en España. El 24 de septiembre de 2025, mientras Pedro Sánchez participaba en la Asamblea General de la ONU en Nueva York, el mismo togado dio un paso decisivo en la causa al proponer el envío a juicio de Begoña Gómez ante Tribunal del Jurado por un delito de malversación. Otra vez, el presidente tuvo que responder desde allí en rueda de prensa y el impacto político y mediático fue inmediato. El 24 de junio de 2025, en un contexto de alta presión internacional por el gasto en defensa y con Sánchez en la cumbre de la OTAN en La Haya, el instructor volvía por sus fueros y pedía al Tribunal Supremo la imputación del ministro Félix Bolaños por posible malversación y falso testimonio. Habrá quien diga que todo es cosa del azar y la eventualidad. Es una opción. Otra es que nada pasa por casualidad y que todo esconde una explicación. Cada cual que construya su propia opinión. P.D. Lo de innombrable es porque el togado en cuestión hace meses que emprendió una ofensiva judicial contra una docena de medios y periodistas, incluida quien firma estas líneas, con demandas en las que solicita indemnizaciones de entre 25.000 y 60.000 euros y rectificaciones públicas por opiniones que, a su entender, vulneran su honor, aunque solo describen lo obvio. Entre auto y auto, demanda al canto. Corto se ha quedado el ministro Bolaños cuando ha dicho que ciudadanos y jueces se sienten avergonzados por esta causa. Si la credibilidad de la justicia está bajo mínimos es por casos como este, pero nadie se puede llevar a engaño después de la sentencia del Supremo contra el ex Fiscal General del Estado Álvaro García Ortiz, condenado sin pruebas por un delito de revelación de secretos. Begoña Gómez será la próxima, pero Cospedal y M. Rajoy se irán de rositas en la Kitchen. Algunos ya han hecho lo que podían hacer para cumplir con el mandato de Aznar.
