Vox upphäver Morenos investering och ger PP 48 timmar på sig att uppfylla sina krav innan den andra omröstningen
Det andalusiska parlamentet avvisar omvalet av den populära presidenten med rösterna från PSOE, Vox, Adelante Andalucía och Por Andalucía, men extremhögern och PP iscensätter redan medverkan för att avblockera den lagstiftande församlingen i torsdagens omröstning. "Denna investering är ett bedrägeri, det finstilta [av pakten] har stulits från kammaren," fördömer MonteroVox förutse 'nej' till investering och pekar på vägen till Moreno: "Ja till den nationella prioriteringen, nej till klimatfanatism" Det andalusiska parlamentet har upphävt satsningen av Juan Manuel Moreno som ordförande för styrelsen med den här tisdagen, med undantag för alla partier i PP, som behövde. majoritet som den inte har i avsaknad av två mandat. Moreno förhandlar om en lagstiftningspakt med extremhögern, men Vox har beordrat att skynda på de kommande 48 timmarna så att den populära baronen - en referens för den moderata högern - antar samma postulat som påtvingades hans kollegor i Extremadura, Aragon och Castilla y León: "Ja till nationell prioritet, nej till klimatfläktens extremhögerledare, Manuelus-ledaren." Gavira, knäppte. Dessa 48 timmar är den lagliga perioden som fastställs av parlamentets bestämmelser för att rösta om hans insats igen.
Då räcker det med enkel majoritet, det vill säga fyra Vox-deputerade avstår från att rösta, men Santiago Abascals parti har gjort klart att det inte är här som enbart en trupp eller för att underlätta en ensam PP-regering: de arbetar för 'ja' och för det kräver de av Moreno ett maximalt engagemang, "med specifika deadlines och garantier för efterlevnad". Och med tonvikten på "nationell prioritet", den anti-invandrarparollen som redan har förts vidare till tre regionala regeringar. "Den nationella prioriteringen har skrivits under överallt. Det är en färdighet att ta något som finns och säga att det är ditt", säger källor nära den andalusiske presidenten, efter att ha erkänt att de "täpper till luckorna i den programmatiska delen, och då kommer regeringsbildningen." Ansikte mot ansikte mellan Gavira och Moreno har fångat de 109 parlamentarikernas största intresse, nedsänkta i en klostertystnad när de lekte med att dribbla utan att låta sig falla till marken.
Stämningen har förändrats under de senaste 24 timmarna. Denna tisdag har ingen plötslig inblandning från den nationella ledningen för Vox kommit från Madrid, vilket inbjuder oss att tänka på en lång resa fram till kandidatens omval, och inte heller på en speciell grymhet för att få Moreno att svettas blod, som hände i måndags. "Vi är närmare, vi är bättre än igår", säger populära källor, som hoppas kunna stänga pakten inom de närmaste 48 timmarna och att deras ledare tillträder på lördag. "Det värsta är över", varnar de. Gavira har uttryckligen krävt nationell prioritet, och Moreno har ännu inte tagit upp handsken av den "tomma slogan", som han kallade den i den senaste valkampanjen, men han började gå tillbaka på den väg som skilde honom från extremhögern och blandade debatten om invandring med debatten om osäkerhet, brottslighet och narkotikahandel.
PP och Vox har lagt i en låda de verktyg som de har använt de senaste fyra åren - "för andalusiernas bästa" - och inviger ett nytt stadium av harmoni, som ännu inte har dykt upp i en skriftlig politisk överenskommelse. Vi jobbar inte här med en plan B för den här, men den välkända smaken på Abascals sida för manusvändningar och överraskningar i sista minuten – som de gjorde klart under den första mandatperioden där de stöttade Moreno – håller osäkerhetsmarginalen öppen. Det är sant vad de säger om sig själva: de är förutsägbara, även när de gillar att framstå som oförutsägbara.
Vid ett tillfälle gömde de innebörden av sin omröstning om de regionala budgetarna - med PP-regeringen och medborgarna i spänning - fram till ögonblicket för omröstningen i plenum. Så allt som försenas i förhandlingarna om det andalusiska avtalet beror uteslutande på timingen som är orkestrerad av Vox, inte av PP, och allt som försenas kommer att vara en demonstration av makten de har som nyckeln till regeringen, och beroendet som Moreno har av dem. Det gemensamma målet: att störta Sánchez 2027.
Investiturdebatten, som började vid lunchtid på måndagen och slutade i tisdags med omröstningen, nästan klockan sju på eftermiddagen, har pågått nästan nio timmar med mellanrum. Juanma Moreno hade ingen tidsgräns vare sig för sitt första tal eller för att svara på sina rivaler, som hade protokollet satt. Styrelsens tillförordnade ordförande har lämnat utan en överenskommelse med extremhögern, men både han och Gavira har iscensatt ett tydligt närmande av positioner, förenade i dag unisont om huvudorsaken till deras pakt: att undergräva Pedro Sánchez regering, att höra vänstern och bana väg för Feijóo och Abascal till Moncloa i 2020-talet.
Jag återvänder till 2019, då en högerregering växer fram för första gången efter 37 år av socialism vid makten. Allt luktar déjà vu, utom larmtillståndet till vänster: för åtta år sedan gnällde IU:s ledare, Antonio Maíllo, i sitt första tal och kallade de första 12 deputerade från extremhögern i Spanien, närvarande i det andalusiska parlamentet, för "fascister", medan en skara människor omringade kammarens utsida i protest. "De kommer inte att passera", ropades det i den valkampanjen. Idag amorteras Vox som en regeringsstyrka och dess diskurs naturaliseras på gatan, i media och på sociala nätverk.
Utseendet på det andalusiska parlamentet efter valet den 17 maj liknar det första mandatet och i verkligheten inte särskilt olikt från den förra mandatperioden: högermännen rider tillsammans igen, PP och Vox visar upp sina likheter, gränsar till sina olikheter och går samman mot vänsterblocket, som Moreno har beskrivit som "blockadblocket." I dag, med det första nejet till satsningen, har även nedräkningen till valupprepningen börjat. Men inget parti överväger det scenariot, även om den populära kandidaten har väckt spöket och satt ett datum: det skulle vara nästa 25 oktober (de obligatoriska två månaderna från idag). Två idéer kommer fram ur Morenos tal: att utan Vox är det omöjligt att starta denna lagstiftande församling eller bilda en regering, och att Vox måste förstås, inte för att det är dess "föredragna partner", utan för att "det är det enda partiet som har erbjudit sig självt".
Det senare, verbaliserat av den tillförordnade ordförandeskapets rådgivare och Morenos högra hand, Antonio Sanz, har stört Abascals folk. "Detta stämmer inte och det hjälper inte," hade Gavira sagt till honom. Den populära har ursäktat sig själv och hävdat att han försökte lyfta fram "oansvarighet" hos vänstern, som gjorde det klart från första minuten att de varken skulle underlätta hans invigning eller stödja att han sökte skydd från Vox-röster. "De varken äter eller låter dem äta", sa han på morgonen, för att förklara att han var fast besluten att nå en överenskommelse med extremhögern "så snart som möjligt." "Vi skulle vilja nå en överenskommelse med Vox, ja. Det finns inget knep eller kartong här", sa han.
María Jesús Montero ingriper i Juanma Morenos investiturdebatt i det andalusiska parlamentet. Montero: "Denna investering är ett bedrägeri" Och det var med denna mentala ram som María Jesús Montero anlände till plattformen för det andalusiska parlamentet, varifrån hon lämnade 2018, när PSOE fortfarande styrde detta samfund, för att gå in i Sánchez första verkställande makt. "Med samma regel om tre, om det visar sig att vänstern är ansvarig för de avtal som du ska nå med Vox, så är du i Spaniens regering ansvarig för överenskommelserna med independentisterna. Tratten fungerar i båda riktningarna", snäste han.
Socialisten var mycket hård i sitt första ingripande mot Moreno, som hon kom att kalla ett "bedrägeri". "Du har förvandlat den här invigningssessionen till ett bedrägeri, förmodligen för att du är en bedrägeri i politiken: du säger en sak och gör en annan", sa han. Montero vanärade den andalusiske presidenten för att ha dolt hans politiska projekt, i vetskap om att det idag beror på extremhögerns postulat. "Han har förvandlat den här investitursessionen till en sammankomst som inte tar oss någonstans, under bordet förhandlas det finstilta som har stulits från detta parlament", varnade han. Monteros ingripande förvandlade investiturdebatten till något helt annat: en sorts kontrollsession för Pedro Sánchez regering, hårdare, mer skarp, och med Juanma Moreno som ibland glömde att han var där för att presentera sin legitimation för omval, och inte för att övervaka det avlägsna och nära förflutna för den tidigare vicepresidenten för styrelsen.
Den populära mannen tog med sig ett berg av papper, inklusive BOJA-ark från 16 år sedan, när hans rival var hälsominister. Morenos svar till socialisten var mycket hårt och han ägnade lika mycket åt det - 56 minuter i första halvlek, och cirka 25 minuter i andra - som han hade använt för sitt investiteringstal och presentationen av sitt politiska projekt. Poking Montero är också en del av sirenlåten som Vox vill höra.
Den socialistiska ledaren, med sin blotta närvaro i det andalusiska parlamentet, gjorde mer för PP-Vox-pakten än någon förhandling. Den populära ledaren beväpnade sig med hela arsenalen: pakten med den katalanska självständighetsrörelsen, förolämpningen mot Andalusien, överenskommelserna med Bildu, domen på 24 års fängelse för Ábalos och 19 år för Koldo, fallet Cerdán, "Zapateros halsband", anklagelsen mot presidenten i Sepi, antydde att presidenten i Sepi faktiskt var korruption, utan att hans motståndare faktiskt kommer att säga att det kommer att sägas att det är korruption. hamna i ett av de rättsfall som de förföljer PSOE. Den populära bänken, med sina 53 suppleanter och det tillförordnade regeringsrådet, jublade med bakgrundsljud under socialistens ingripande, vilket tvingade parlamentets ordförande att stanna klockan flera gånger.
Spänningen mellan de populära deputerade och PSOE var den mest ingripande i alla debatter. Den populära ledaren har utökat med att attackera oppositionsledaren till lands, till sjöss och i luften, utan tidsbegränsning, och bär på sina axlar sitt ansvar som nummer två i Sánchez-regeringen. "Du, som säger att du har varit den kvinna med mest makt i Spanien sedan Isabel la Católica, varför använde du inte all den makten för att investera mer statliga pengar i Andalusien", sa han till henne. Montero påminde honom om att Sánchez period har bidragit med 60 000 miljoner euro mer till Andalusien än föregående etapp, under Mariano Rajoy, och har försvarat hans förslag att reformera den regionala finansieringsmodellen. "Du kan inte lägga fram ett alternativ eftersom du inte håller med andra regionala presidenter för PP.
Tills nu har Sánchez-regeringen föreslå 5 000 miljoner mer för Andalusien, och du noll." Det mest kritiska ögonblicket mellan folket och socialisten hade att göra med screeningkrisen för bröstcancer, det känsligaste ögonblicket under de nästan åtta åren av Morenos regering, som tog ner ledarskapet för hälsoministeriet. "Just nu, av screeningfallen, har lyckligtvis ingen kvinna dött", sa den andalusiske presidenten och provocerade fram en enhällig protest från alla vänsterdeputerade, vilket fick Moreno att tveka och titta snett på sin hälsominister Antonio Sanz som om han sökte godkännande. Styrelsen har alltid vägrat bekräfta eller dementera om någon av de 2 317 kvinnor som drabbats av sena diagnoser under cancerscreening dog, gömt sig bakom dataskyddslagen. PSOE har krävt numret, inte namnen och efternamnen på de möjliga offren, men Sanz har inte svarat och Moreno, utanför kammaren, har alltid sagt att han "inte vet" om något dödsfall.
I dag är det första gången som han har uttalat detta i parlamentet och Montero, i det senaste svaret, har frågat honom igen om uppgifterna: "Hur många har dött? Hur många har behövt genomgå en masektomi?" Denna första duell mellan ledaren för PP och den socialistiska ledaren för oppositionen förutser en hård öppning av den lagstiftande församlingen, ansluten till den spänning som översvämmar deputeradekongressen, med partnerna till den framtida andalusiska verkställande makten som övervakar PSOE-A. Detta kommer förmodligen att vara dynamiken fram till kommunal- och allmänna valen 2027.
Montero ramlade själv i fällan genom att använda en del av sin motståndares investiturdebatt för att försvara Sánchez-regeringen. Därmed slutade denna debatt, som borde ha varit en startpunkt för en lagstiftande församling i Andalusien, som en epilog till de senaste regionala valen, eller som en inledning till den allmänna kampanjen. Moreno talade om "generaliserad och systemisk korruption i PSOE, vilket är outhärdligt, pinsamt och pinsamt", och bad den socialistiska ledaren om förklaringar, som inte längre hade en tur att svara.
Under dessa sista minuter blev presidentkandidaten arg på sin rival och gick alla socialistiska deputerade på nerverna. "Hans grej är en besatthet av Montero, han har ägnat 40 exklusiva minuter åt att prata illa om henne", klagade de. "Bilden vi ger av det andalusiska parlamentet är patetisk," kom kammarens ordförande, den populära Jesús Aguirre, för att säga vid den tidpunkten, oförmögen att lugna ilskan mellan de socialistiska och populära deputerade. De sista tio minuterna av Juanma Morenos ingripande var inget annat än en monografi om PSOE:s korruption, när hon föreslog att Montero är inblandad i de fall som berör hennes parti, där hon fortfarande är vice generalsekreterare. "Du måste veta något," sa han till honom. "Insinuerar du att jag kommer att åtalas?" hon hade frågat honom, kränkt. "Han säger det utan att egentligen säga det: feg," snäste han. Som en kulmen tog talesmannen för den andalusiska PP, Toni Martín, sista ordet, påminde om att det var parlamentarismens dag och omedelbart efteråt, när han vände sig till den socialistiska bänken, sa han till dem: "Ni är en skam för parlamentarismen i Spanien och Andalusien." Klockan tio minuter i sju på eftermiddagen drog parlamentets president ett slumpmässigt antal – bland de 109 suppleanterna – för att välja den första som fick uttala sin röst högt om Morenos insats, och Manuel Gavira, ledare för Vox, valdes.
Skratt äntligen i kammaren för Aguirres syfte. "Nej", sa Gavira och avslutade spänningen i ett slag. Den första omröstningen störtade den populära kandidatens ämbete, och klockan började ticka för att rädda lagstiftaren.
Originalkälla
Publicerad av elDiario.es
30 june 2026, 18:39
Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.
Visa originaltext (spanska)
Rubrik
Vox tumba la investidura de Moreno y da 48 horas al PP para cumplir sus exigencias antes de la segunda votación
Beskrivning
El Parlamento andaluz rechaza la reelección del presidente popular con los votos de PSOE, Vox, Adelante Andalucía y Por Andalucía, pero la ultraderecha y el PP ya escenifican complicidad para desbloquear la legislatura en la votación del jueves. "Esta investidura es un fraude, se le hurta a la Cámara la letra pequeña [del pacto]", denuncia MonteroVox anticipa el 'no' a la investidura y marca el camino a Moreno: "Sí a la prioridad nacional, no al fanatismo climático" El Parlamento andaluz ha tumbado la investidura de Juan Manuel Moreno como presidente de la Junta con el rechazo de todos los partidos, excepto el PP, que este martes necesitaba una mayoría absoluta que no tiene a falta de dos escaños. Moreno negocia un pacto de legislatura con la ultraderecha, pero Vox ha ordenado apurar las próximas 48 horas para que el barón popular -referente de la derecha moderada- asuma los mismos postulados que impusieron a sus compañeros en Extremadura, Aragón y Castilla y León: “Sí a la prioridad nacional, no al fanatismo climático”, le ha espetado el líder andaluz de la ultraderecha, Manuel Gavira. Esas 48 horas son el plazo legal que estipula el reglamento de la Cámara para volver a someter a votación su investidura. Entonces le bastará la mayoría simple, es decir, que cuatro diputados de Vox se abstengan, pero el partido de Santiago Abascal ha dejado claro que no está aquí como mera comparsa ni para facilitar un Gobierno en solitario del PP: trabajan por el 'sí' y para eso exigen a Moreno un compromiso de máximos, “con plazos concretos y garantías de cumplimiento”. Y con el subrayado de la “prioridad nacional”, el sintagma antiinmmigrante que ya han colado a tres gobiernos autonómicos. “La prioridad nacional la han firmado en todos los sitios. Es una habilidad coger una cosa que existe y decir que es tuyo”, avanzan fuentes próximas al presidente andaluz, tras admitir que están “cerrando flecos en la parte programática, y después irá la formación del gobierno”. El cara a cara entre Gavira y Moreno ha acaparado el máximo interés de los 109 parlamentarios, sumidos en un silencio monacal cuando jugaban a regatearse sin dejarse caer al suelo. El mood ha cambiado en las últimas 24 horas. Este martes no han llegado, desde Madrid, interferencias abruptas de la dirección nacional de Vox, que inviten a pensar en una travesía larga hasta la reelección del candidato, ni en un especial ensañamiento para hacer sudar sangre a Moreno, como ocurrió el lunes. “Estamos más cerca, estamos mejor que ayer”, dicen fuentes populares, que ansían cerrar el pacto en las próximas 48 horas y que su líder tome posesión el sábado. “Lo peor ya ha pasado”, avisan. Gavira ha pedido explícitamente la prioridad nacional, y Moreno no ha recogido el guante -aún- de ese “eslogan vacío”, como lo tildó en la pasada campaña electoral, pero comenzó a desandar el camino que le separaba de la ultraderecha, mezclando el debate sobre inmigración con el de inseguridad, delincuencia y narcotráfico. PP y Vox han metido en un cajón las herramientas con las que se han atizado los últimos cuatro años -“por el bien de los andaluces”- e inauguran una nueva etapa de concordia, que aún debe aflorar en un acuerdo político por escrito. No se trabaja aquí con un plan B a éste, pero el conocido regusto de los de Abascal por los giros de guión y las sorpresas de última hora -como dejaron patente en la primera legislatura que apoyaron a Moreno- mantiene abierto el margen de incertidumbre. Es cierto lo que dicen de sí mismos: son previsibles, incluso cuando les gusta mostrarse imprevisibles. En una ocasión escondieron el sentido de su voto a unos Presupuestos Autonómicos -con el Gobierno de PP y Ciudadanos en vilo- hasta el mismo momento de la votación en el Pleno. De modo que todo lo que se dilate la negociación del acuerdo andaluz depende en exclusiva del timing que orqueste Vox, no del PP, y todo lo que se dilate será una demostración del poder que tienen como llave de gobierno, y de la dependencia que tiene de ellos Moreno. El objetivo común: derrocar a Sánchez en 2027 El debate de investidura, que arrancó a mediodía del lunes y terminó este martes con la votación, casi a las siete de la tarde, ha durado casi nueve horas con intervalos. Juanma Moreno no tenía límite de tiempo ni para su discurso inicial ni para responder a sus rivales, que sí tenían tasado los minutos. El presidente de la Junta en funciones se ha marchado sin acuerdo con la ultraderecha, pero tanto él como Gavira han escenificado un acercamiento evidente de posturas, fajados hoy al unísono en la principal razón de ser de su pacto: minar al Gobierno de Pedro Sánchez, arrinconar a las izquierdas, y allanar el camino de Feijóo y de Abascal a la Moncloa en 2027. La decimotercera legislatura en Andalucía es un regreso a 2019, cuando irrumpe por primera vez un gobierno de derechas tras 37 años de socialismo en el poder. Todo huele a déjà vu, excepto al estado de alarma en la izquierda: hace ocho años, el líder de IU, Antonio Maíllo, se desgañitó en su primera intervención llamando “fascistas” a los primeros 12 diputados de la ultraderecha en España, presentes en el Parlamento andaluz, mientras una multitud de personas rodeaba por fuera la Cámara en señal de protesta. “No pasarán”, se gritó en aquella campaña electoral. Hoy Vox está amortizado como fuerza de gobierno y su discuro naturalizado en la calle, en los medios y en las redes sociales. La fisonomía del Parlamento andaluz tras las elecciones del pasado 17 de mayo es parecida a aquel primer mandato y no muy distinta, en realidad, a la pasada legislatura: las derechas vuelven a cabalgar juntas, PP y Vox hacen ostentación de sus parecidos, orillan sus diferencias, y unen fuerzas contra el bloque de izquierdas, al que Moreno ha calificado “el bloque del bloqueo”. Hoy, con el primer no a la investidura, también ha empezado la cuenta atrás para la repetición electoral. Pero ningún partido contempla ese escenario, aunque el candidato popular ha sacado a paseo el fantasma y le ha puesto fecha: sería el próximo 25 de octubre (los dos meses preceptivos desde hoy). Del discurso de Moreno se desprenden dos ideas: que sin Vox es imposible arrancar esta legislatura ni formar gobierno, y que con Vox tiene que entenderse, no porque sea su “socio preferente”, sino porque “es el único partido que se ha ofrecido”. Esto último, verbalizado por el consejero de Presidencia en funciones y mano derecha de Moreno, Antonio Sanz, le ha molestado a los de Abascal. “Esto no suma y no ayuda”, le había dicho Gavira. El popular se ha excusado argumentando que trataba de subrayar la “irresponsabilidad” de las izquierdas, que dejaron claro desde el minuto uno que ni facilitarían su investidura ni apoyarían que buscase amparo en los votos de Vox. “Ni comen ni dejan comer”, dijo por la mañana, para explicar que estaba abocado a entenderse con la ultraderecha “cuanto antes”. “Nos gustaría llegar a un acuerdo con Vox, sí. Aquí no hay trampa ni cartón”, sentenció. María Jesús Montero interviene en el debate de investidura de Juanma Moreno, en el Parlamento andaluz. Montero: “Esta investidura es un fraude” Y fue sobre este marco mental en el que llegó María Jesús Montero a la tribuna del Parlamento andaluz, del que salió en 2018, cuando aún gobernaba el PSOE esta comunidad, para entrar en el primer Ejecutivo de Sánchez. “Por la misma regla de tres, si resulta que las izquierdas somos responsables de los acuerdos a los que usted va a llegar con Vox, entonces en el Gobierno de España usted es responsable de los acuerdos con los independentistas. El embudo funciona en ambos sentido”, le espetó. La socialista fue durísima en su primera intervención contra Moreno, al que llegó a tildar de “fraude”. “Ha convertido esta sesión de investidura en un fraude, probablemente porque usted es un fraude en política: dice una cosa y hace otra”, dijo. Montero afeó al presidente andaluz el haber escondido su proyecto político, a sabiendas de que hoy depende de los postulados de la ultraderecha. “Ha convertido esta sesión de investidura en una tertulia que no nos lleva a ninguna parte, por debajo de la mesa se está negociando la letra pequeña que se ha hurtado a este Parlamento”, avisó. La intervención de Montero convirtió el debate de investidura en otra cosa muy distinta: una suerte de sesión de control al Gobierno de Pedro Sánchez, más bronco, más descarnado, y con un Juanma Moreno olvidándose por momentos de que estaba allí para presentar sus credenciales para la reeleción, y no para fiscalizar el pasado lejano y reciente de la exvicepresidenta del Ejecutivo. El popular se llevó consigo una montaña de papeles, incluido hojas del BOJA de hace 16 años, cuando su rival era consejera de Salud. La réplica de Moreno a la socialista fue durísima y se dedicó tanto a ello -56 minutos en el primer tiempo, y unos 25 minutos en el segundo- como el que había usado para su discurso de investidura y la presentación de su proyecto político. Atizar a Montero también forma parte del canto de sirenas que quiere escuchar Vox. La dirigente socialista, con su mera presencia en el Parlamento andaluz, hizo más por el pacto PP-Vox que cualquier negociación. El dirigente popular se armó con todo el arsenal: el pacto con el independentismo catalán, el agravio a Andalucía, los acuerdos con Bildu, la condena de 24 años de cárcel a Ábalos y de 19 años a Koldo, el caso Cerdán, “los collares de Zapatero”, la imputación de la presidenta de la Sepi, la corrupción... Llegó a insinuar, sin llegar a decirlo, que su contrincante acabará salpicada en una de las causas judiciales que acechan al PSOE. La bancada popular, con sus 53 diputados y el consejo de Gobierno en funciones, animó con ruido de fondo durante la intervención de la socialista, obligando al presidente del Parlamento a parar el reloj varias veces. La crispación entre los diputados populares y el PSOE fue la más visceral de todo debate. El dirigente popular se ha explayado en atacar a la líder de la oposición por tierra, mar y aire, sin límite de tiempo, cargando sobre sus hombros su responsabilidad como número dos del Gobierno de Sánchez. “Usted, que dice que ha sido la mujer con más poder en España desde Isabel la Católica, ¿por qué no usó todo ese poder para invertir más dinero del Estado en Andalucía”, le ha dicho. Montero le ha recordado que la etapa de Sánchez ha aportado 60.000 millones de euros más a Andalucía que la etapa anterior, de Mariano Rajoy, y ha defendido con uñas y dientes su propuesta de reforma del modelo de financiación autonómica. “Usted no puede presentar una alternativa porque no se pone de acuerdo con otros presidentes autonómicos del PP. Hasta ahora, el Gobierno de Sánchez propone 5.000 millones más para Andalucía, y usted cero”. El momento más crítico entre el popular y la socialista tuvo que ver con la crisis de los cribados de cáncer de mama, el momento más delicado de los casi ocho años de gobierno de Moreno, que se llevó por delante a la cúpula de la Consejería de Salud. “Ahora mismo, de los casos de los cribados, no ha fallecido ninguna mujer afortunadamente”, dijo el presidente andaluz, provocando una protesta unánime de todos los diputados de izquierdas, que hizo a Moreno dudar y mirar de reojo a su consejero de Sanidad, Antonio Sanz, como buscando la aprobación. La Junta siempre se ha negado a confirmar o desmentir si murió alguna de las 2.317 mujeres víctimas de los diagnósticos tardíos del cribado de cáncer, escudándose en la Ley de Protección de Datos. El PSOE ha demandado el número, no los nombres y apellidos de las posibles víctimas, pero Sanz no ha respondido y Moreno, fuera de la Cámara, siempre ha dicho que “no le consta” muerte alguna. Hoy es la primera vez que asegura esto en sede parlamentaria y Montero, en la última réplica, le ha vuelto a pedir los datos: “¿Cuántas han fallecido? ¿Cuántas han tenido que hacerse una masectomía?”. Este primer duelo entre el dirigente del PP y la jefa socialista de la oposición anticipa un estreno de legislatura bronco, anexo de la crispación que inunda el Congreso de los Diputados, con los socios del futuro Ejecutivo andaluz fiscalizando al PSOE-A. Probablemente será la dinámica hasta las municipales y generales de 2027. La propia Montero tropezó en la trampa al usar parte del debate de investidura de su oponente para defender al Gobierno de Sánchez. Así terminó este debate, que debía ser un punto de lanzamiento de una legislatura en Andalucía, como un epílogo de las últimas elecciones autonómicas, o como un preámbulo de la campaña de las generales. Moreno habló de “corrupción generalizada y sistémica en el PSOE, que es insoportable, sonrojante y bochornoso”, pidiéndole explicaciones a la dirigente socialista, que ya no tenía turno de réplica para responder. En estos últimos minutos, el candidato a presidente se ensañó con su rival, y puso de los nervios a todos los diputados socialistas. “Lo suyo es una obsesión con Montero, ha dedicado 40 minutos exclusivos a hablar mal de ella”, se quejaban. “La imagen que estamos dando del Parlamento andaluz es patética”, vino a decir a esas alturas el presidente de la Cámara, el popular Jesús Aguirre, incapaz de apaciguar la bronca entre los diputados socialistas y populares. Los últimos diez minutos de intervención de Juanma Moreno, han sino un monográfico sobre la corrupción del PSOE, cuando ha sugerido que Montero está implicada en los casos que salpican a su partido, del que aún es vicesecretaria general. “Usted tenía que saber algo”, le ha dicho. “¿Usted está insinuando que yo voy a estar imputada?”, le había preguntado ella, ofendida. “Lo dice sin llegar a decirlo: cobarde”, le espetó. Como colofón, el portavoz del PP andaluz,Toni Martín, tomó la palabra final, recordó que hoy era el día del parlamentarismo y, acto seguido, volviéndose a la bancada socialista, les soltó: “Son ustedes la vergüenza del parlamentarismo en España y en Andalucía”. A diez minutos para las siete de la tarde, el presidente del Parlamento ha sacado un número al azar -entre los 109 diputados- para elegir al primero que debía pronunciar su voto en voz alta sobre la investidura de Moreno, y salió elegido Manuel Gavira, líder de Vox. Risas por fin en la Cámara por la puntería de Aguirre. “No”, dijo Gavira, terminando de un plumazo con el suspense. El primer voto tumbó la investidura del candidato popular, y empezó a correr el reloj para salvar la legislatura.
