Nyheter 12 tim sedan

Vänstern går in i fasen av "det här är skit" med Zapatero-fallet

Anklagelsen om Zapatero gör att vänstern befinner sig mellan melankoli och depression. Sánchez försvarar den tidigare presidentens oskuldspresumtion, men hans partners är inte längre så säkra efter att ha läst domarens order Zapatero-fallet: ett misstänkt kontrakt för inflytande som handlas full av gissningar Det första Pedro Sánchez sa under onsdagens kontrollsession var att bekräfta sin respekt för oskuldspresumtionen och sitt stöd för José Zapatero. Gabriel Rufián föredrog att vara mer introspektiv: "Jag är skruvad." Det är troligt att stämningen hos vänsterväljare, och särskilt hos PSOE, ligger närmare den känsla som uttrycks av Esquerras talesperson än inställningen hos regeringens president.

De som skötte utredningarna av José Luis Ábalos och Santos Cerdán så gott de kunde kommer nu att undra om de har krafter kvar att göra detsamma med den förre presidenten och domaren Calamas order från Riksdomstolen. Rufián bar några av sidorna från den bilen i sin hand. Han svängde med dem för att inte skaka Sánchez, utan för att ge honom en verklighetskoll. "Om detta är sant är det skitsnack.

Om det här är en lögn är det ännu större skitsnack", sa han. Det andra alternativet skulle ha att göra med maktmissbruk av domaren, ett angrepp i skuggan av den så kallade "lagfarten". Om så vore fallet hade Rufiáns tal varit annorlunda.

Han visade sin "enorma tillgivenhet" för figuren Zapatero, men kom att säga att det är mycket svårt att försvara honom öppet efter att ha läst de 85 sidorna i beställningen. För att konfrontera Alberto Núñez Feijóo valde Sánchez den vanliga manualen inom politiken anpassad till den nuvarande situationen. Det vill säga, och era tidigare presidenter, mer så. "Zapatero fick oss inte in i ett illegalt krig", försvarade han och gav sedan några fler exempel.

Det kan inte sägas att det är ett övertygande argument. Utredningen av ett påstått fall av påverkan för att rädda flygbolaget Plus Ultra har ingenting att göra med Irak eller USA eller mänskliga rättigheter. Det har allt att göra med inkomstsiffrorna som Zapatero och hans döttrar ska ha fått för att ha gynnat de andra medlemmarna i komplotten, enligt Calamas order.

Nämligen 730 535 euro från Relevant Analys. 524 707 euro från Gate Center. 693 615 euro från företag i Thinking Heads-gruppen. Totalt 1 948 857 euro. Alla de pengarna, om de har erhållits illegalt, väger mer än ett krig från tjugo år sedan.

Feijóo har aldrig haft det så lätt i en kontrollsession. Inte för att han utnyttjade det fullt ut. Dels upprepade han begrepp som redan använts tidigare.

Med ett undantag som är särskilt skadligt för regeringen: "Du behöver bara läsa ordern för att se att utan ministerrådet skulle Zapatero inte ha kunnat begå ett brott." Det är också sant att man inte kommer särskilt långt i livet om man uppmärksammar PP-ledarens tolkning av ett domstolsbeslut. Det han sa är ett avdrag som inte framgår som sådant i handlingen. Men det kan inte avfärdas som grundlösa spekulationer.

Uppenbarligen kan alla trådar i handlingen täcka mycket mer än det rättsliga beslutet som motiverar Zapateros anklagelse. Däremot utgår man från att här finns det mest relevanta som har med honom att göra på en vägledande nivå. De som till största delen ändrade sitt tal jämfört med dagen innan var regeringens samarbetspartners.

Inte dramatiskt, men avslöjande. De försvarade inte längre Zapatero till döden eller fördömde "lagfarten". Det som hände var att de hade läst domarens order.

Av denna anledning föredrog vissa att inte uttala sig offentligt om denna utredning. Andra dolde inte sina tvivel. "Om belopp har debiterats för politiska insatser är det ett brott", varnade Enrique Santiago, från Sumar. "Bilen ser inte bra ut", säger Ione Belarra, från Podemos. "Det verkar som att det inte är så tydligt att det finns "lagfart", säger Àgueda Micó, från Compromís. På tisdagen rycktes några med av kommentarer på sociala nätverk och TVE-programmet 'Mañaneros' som fördömde att Zapateros alla rättsliga problem kom från ett klagomål från ultragruppen Manos Médicas.

Det var falskt. Det ursprungliga klagomålet kommer från antikorruptionsåklagarmyndigheten, polisutredningen kommer från UDEF och beslutet att åtala honom kommer från domaren. Med de uppgifter som samlats in i utredningen kunde den tidigare presidenten bara kallas för att vittna som åtalad.

En entusiastisk Tellado visar tidningsomslag med nyheten om Zapateros åtal. Calamas order tjänar bara till att rättfärdiga Zapateros anklagelse, vilket inte är en liten sak. Den innehåller en hel rad misstänkta tecken, inte en rapport om fullständigt bekräftade fakta.

Det markerar början på en utredning som förblir hemligförklarad, ett tillstånd som inte kan pågå länge. När det gäller Zapateros uttryckliga deltagande i möjliga brott tvivlar Joaquín Urías, professor i konstitutionell rätt: "Att arrangera ett möte eller påminna någon om att de måste fatta ett beslut om något är inte påverkanshandel, även om det finns en anklagelse för det. Därför måste domaren visa, för att upprätthålla den eventuella anklagelsen, att han effektivt gav påtryckningar till någon institution." Det är inte ett åtal eller en dom, även om den dök upp på ABC och El Mundos förstasidor i onsdags. "Zapatero ledde en kriminell komplott", rubricerade ABC. "Den internationella kommissionären Zapatero jagas", var alternativet från El Mundo.

Miguel Tellado visade dessa omslag och andra i kammaren. För vissa är ärendet redan avslutat och det är dags att kalla snickarna för att höja ställningen. PP hade pekat ut Zapatero i många månader som ansvarig för ett korrupt nätverk med fler insinuationer än bevis.

I senaten gjorde de det i mars med så mycket glädje att ordföranden för utredningskommissionen påminde dem om att de tog sig dessa friheter, eftersom "anklagelserna inte är desamma som i domstolen." Utan tvekan motsvarar domarens order deras förväntningar. Till vänster är det ett annat klimat. Utifrån Kübler-Ross stadier av sorg (förnekelse, ilska, förhandlingar, depression och acceptans) skulle man kunna säga att hennes väljare har nått depressionsfasen och fruktar att de när som helst kommer att behöva anta acceptansfasen.

Eller så kan de vara någonstans mellan de två sista i stadiet som vi skulle kunna kalla "det här är skit"-fasen, som Rufián har kallat det. Socialisterna måste hålla andan fram till den 2 juni då Zapatero vittnar för första gången inför domaren. Dessa tio dagar kommer att bli väldigt långa.

Ännu en nyhet som denna och de kommer att behöva glömma sorgen och boka tid för att bli behandlad för posttraumatiskt stressyndrom.

Vänstern går in i fasen av "det här är skit" med Zapatero-fallet

Originalkälla

Publicerad av elDiario.es

20 maj 2026, 22:33

Läs original

Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.

Visa originaltext (spanska)

Rubrik

La izquierda entra en la fase de "esto es una mierda" con el caso Zapatero

Beskrivning

La imputación de Zapatero hace que la izquierda se encuentre entre la melancolía y la depresión. Sánchez defiende la presunción de inocencia del expresidente, pero sus socios ya no están tan seguros después de haber leído el auto del juezCaso Zapatero: un contrato sospechoso para un tráfico de influencias cargado de conjeturas Lo primero que dijo Pedro Sánchez en la sesión de control del miércoles fue reafirmar su respeto por la presunción de inocencia y su apoyo a José Luis Rodríguez Zapatero. Gabriel Rufián prefirió ser más introspectivo: “Yo estoy jodido”. Es probable que el estado de ánimo de los votantes de izquierda, y en especial del PSOE, esté más cerca del sentimiento expresado por el portavoz de Esquerra que por la actitud del presidente del Gobierno. Los que encajaron como pudieron las investigaciones a José Luis Ábalos y Santos Cerdán se preguntarán ahora si les quedan fuerzas para hacer lo mismo con el expresidente y el auto del juez Calama de la Audiencia Nacional. Rufián llevaba en la mano algunas de las páginas de ese auto. Las blandió no para sacudir a Sánchez, sino para darle un baño de realidad. “Si esto es verdad, es una mierda. Si esto es mentira, es una mierda aún mayor”, dijo. La segunda opción tendría que ver con un abuso de poder por parte del magistrado, un ataque bajo la sombra del llamado 'lawfare'. Si ese fuera el caso, el discurso de Rufián habría sido diferente. Mostró su “enorme afecto” por la figura de Zapatero, pero vino a decir que defenderlo a pecho descubierto es muy difícil después de leer las 85 páginas del auto. Para enfrentarse a Alberto Núñez Feijóo, Sánchez optó por el manual de costumbre en la política adaptado a la situación actual. Es decir, y tus expresidentes, más. “Zapatero no nos metió en una guerra ilegal”, defendió y luego dio algunos ejemplos más. No se puede decir que sea un argumento de peso. La investigación sobre un presunto caso de tráfico de influencias en el rescate de la aerolínea Plus Ultra no tiene nada que ver con Irak ni con Estados Unidos ni con los derechos humanos. Tiene todo que ver con las cifras de los ingresos que supuestamente percibieron Zapatero y sus hijas por favorecer a los otros miembros de la trama, según el auto de Calama. A saber, 730.535 euros procedentes de Análisis Relevante. 524.707 euros de Gate Center. 693.615 euros de sociedades del grupo Thinking Heads. En total, 1.948.857 euros. Todo ese dinero, si ha sido conseguido de forma ilegal, pesa más que una guerra de hace veinte años. Nunca lo tuvo tan fácil Feijóo en una sesión de control. No es que lo aprovechara a tope. En parte, repitió conceptos ya utilizados antes. Con una excepción que es especialmente dañina para el Gobierno: “Solo hay que leer el auto para ver que sin el Consejo de Ministros Zapatero no hubiera podido delinquir”. También es verdad que no llegas muy lejos en la vida si atiendes a la interpretación que haga el líder del PP de un auto judicial. Lo que dijo es una deducción que no aparece como tal en el auto. Pero no se puede desdeñar como una especulación sin fundamento. Evidentemente, todos los hilos de la trama pueden abarcar mucho más que la decisión judicial con la que se justifica la imputación de Zapatero. Por otro lado, se supone que aquí está lo más relevante que tiene que ver con él a nivel indiciario. Quienes cambiaron de discurso en su mayor parte con respecto al día anterior fueron los socios del Gobierno. No de forma dramática, pero sí reveladora. Ya no defendían a muerte a Zapatero ni denunciaban 'lawfare'. Lo que ocurrió fue que habían leído el auto del juez. Por eso, algunos prefirieron no hablar en público sobre esa investigación. Otros no ocultaron sus dudas. “Si se han cobrado cantidades por gestiones políticas, eso es un delito”, advirtió Enrique Santiago, de Sumar. “No pinta bien el auto”, afirmó Ione Belarra, de Podemos. “Parece que no está tan claro que haya 'lawfare'”, dijo Àgueda Micó, de Compromís. El martes, algunos se dejaron llevar por comentarios en redes sociales y el programa 'Mañaneros' de TVE que denunciaban que todos los problemas judiciales de Zapatero provenían de una querella del grupo ultra Manos Limpias. Era falso. La denuncia original es de la Fiscalía Anticorrupción, la investigación policial es de la UDEF y la decisión de imputarle es del juez. Con los datos recabados en la instrucción, al expresidente solo le podían llamar a declarar como imputado. Un entusiasmado Tellado enseña portadas de periódicos con la noticia de la imputación de Zapatero. El auto de Calama solo sirve para justificar la imputación de Zapatero, lo que no es poco. Incluye toda una serie de indicios sospechosos, no un relato de hechos totalmente confirmados. Supone el inicio de una investigación que sigue estando declarada secreta, una condición que no se puede prolongar ya durante mucho tiempo. Sobre la participación expresa de Zapatero en posibles delitos, Joaquín Urías, profesor de Derecho Constitucional, tiene dudas: “Concertar una reunión o recordarle a alguien que debe tomar una decisión sobre algo no es tráfico de influencias, ni siquiera aunque se cobre por ello. Así pues, el juez debe demostrar, para sostener la eventual acusación, que efectivamente presionó a alguna institución para que se concedieran las ayudas a la aerolínea”. No es un procesamiento ni una sentencia, aunque así apareció el miércoles en los titulares de portada de ABC y El Mundo. “Zapatero lideró una trama criminal”, tituló ABC. “Cazado el comisionista internacional Zapatero”, fue la opción de El Mundo. Miguel Tellado enseñó esas portadas y otras en el hemiciclo. Para algunos, el caso ya está cerrado y toca llamar a los carpinteros para que levanten el patíbulo. El PP llevaba muchos meses señalando a Zapatero como responsable de una red corrupta con más insinuaciones que pruebas. En el Senado, lo hicieron en marzo con tanta alegría que el presidente de la comisión de investigación le recordó que se tomaban esas libertades, porque “las acusaciones no son lo mismo que en un tribunal”. Sin duda, el auto del juez colma sus expectativas. En la izquierda, se respira un clima distinto. Partiendo de las etapas del duelo de Kübler-Ross (negación, ira, negociación, depresión y aceptación), se podría decir que sus votantes han llegado a la fase de depresión y temen que en cualquier momento deban asumir la de aceptación. O podrían estar en un punto intermedio entre las dos últimas en la etapa que podríamos llamar la fase de “esto es una mierda”, según la ha etiquetado Rufián. A los socialistas les toca contener la respiración hasta el 2 de junio cuando Zapatero preste declaración por primera vez ante el juez. Estos diez días se les van a hacer muy largos. Otra noticia como esta y tendrán que olvidarse del duelo y pedir cita para que les atiendan por el síndrome de estrés postraumático.

0 visningar
Dela:

Svep för att byta artikel

Vi använder cookies

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse på vår webbplats. Genom att klicka "Acceptera alla" samtycker du till användningen av alla cookies. Läs mer i vår cookiepolicy och integritetspolicy.