"Utföra" landskapet med Carlos Castro
Carlos Castro är känd för sin skulpturala praxis kring historiska bilder och föremål, och flyttar forskningen till måleri i sin nya ingång till La Cometa-galleriet i Madrid. Resultatet, även om det innehåller – fyra stora dukar – erbjuder ett intressant laboratorium för experiment. Från gravyrerna av 'Picturesque Geography of Colombia' (1869), av C.
Saffray och É. André omformulerar, utifrån materialet, redan förmedlade representationer av landskapet och lämnar dess kritiska läsning öppen. Det börjar på golvet, skapar fläckar med akryl och trampar på duken; Sedan hänger han den och projicerar dem för att rita dem med olja, spray och en pensel vars ränder frammanar artonhundratalets gravyrer. "Varje målning dikterar sin egen väg", förklarar han.
Denna gesturala och meditativa karaktär, med referenser som Rothko, Delcy Morelos eller S. Ruby, utgör den mest solida delen av förslaget. Den kromatiska intensiteten når sitt bästa uttryck i verk som domineras av rött; satsningen på en psykedelisk palett är mindre övertygande.
Den enda skulpturen, 'Penetration and Extraction', sticker ut: en corn gopher täckt av hundratals tänder. Trogen en praxis baserad på organiskt material förvandlar han majs till en behållare för anonyma berättelser. Dubbelkolven anspelar på porositeten hos gränsen mellan Mexiko och USA, som förtäter minne, kropp och territorium till ett objekt av störande symbolisk kraft.
Originalkälla
Publicerad av ABC Cultura
13 july 2026, 16:50
Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.
Visa originaltext (spanska)
Rubrik
'Performar' el paisaje con Carlos Castro
Beskrivning
Conocido por una práctica escultórica en torno a imágenes y objetos históricos, Carlos Castro desplaza esa investigación a la pintura en su neva entrada en la galería La Cometa, en Madrid. El resultado, aunque contenido –cuatro grandes lienzos–, ofrece un interesante laboratorio de experimentación. A partir de los grabados de 'Geografía pintoresca de Colombia' (1869), de C. Saffray y É. André, reformula, desde la materia, representaciones ya mediadas del paisaje, dejando abierta su lectura crítica. Comienza en el suelo, generando manchas con acrílico y pisando el lienzo; después lo cuelga y las proyecta para dibujarlas con óleo, spray y un cepillo cuyas rayas evocan grabados decimonónicos. «Cada pintura dicta su manera», explica. Ese carácter gestual y meditativo, con referentes como Rothko, Delcy Morelos o S. Ruby, constituye lo más sólido de la propuesta. La intensidad cromática alcanza su mejor expresión en las obras dominadas por el rojo; la incursión en una paleta psicodélica es menos convincente. Destaca la única escultura, 'Penetración y extracción': una tuza de maíz recubierta por cientos de dientes. Fiel a una práctica basada en materiales orgánicos, convierte el maíz en receptáculo de historias anónimas. La doble mazorca alude a la porosidad de la frontera México-EE.UU., condensando memoria, cuerpo y territorio en un objeto de inquietante fuerza simbólica.
