Två jordbävningar på 4,8 på fyra dagar satte Granada inför en av sina värsta seismiska episoder: "Vi är rädda"
Granadas huvudstad och dess storstadsområde upplever dagar av spänning på grund av det grunda djup där jordbävningar inträffar, vilket är bland de värsta som detta område i Andalusien har upplevt sedan 1955. Granada darrar av en serie jordbävningar som nådde en topp i en jordbävning på 4,8 magnitud. 4,8 inspelad under de tidiga timmarna i lördags. Klockan 10:39 på morgonen har en ny jordbävning av magnituden 4,8, med sitt epicentrum nordväst om Gójar, återigen skakat storstadsområdet och har gett vika för tjugo efterskalv, två av dem också över magnituden 4.
Episoden har lämnat tre lindriga skador, många materiella skador och evakueringen av utrymmen, t.ex. evakuering av Alhambra. centrerar. Tisdagens jordbävning har också en speciell betydelse om man ser den ur ett historiskt perspektiv. 4,8 som registrerades i lördags morse - ursprungligen placerad på magnitud 5 och senare reviderade - och denna tisdag är bland de största ytliga jordbävningar som registrerats i Granada sedan 1955. I den historiska serien som konsulterades var det bara Armilla-jordbävningarna 1955, av magnituden 5,1, och de från Purchil i både 1945 och 1945 magnitud. 5, visas ovan.
Galera 1964, nådde också 4,8. Provinsen har dock drabbats av mycket större jordbävningar enbart baserat på magnituden. Det mest slående är Dúrcal från 1954, som National Geographic Institute (IGN) tillskriver en magnitud på 7,8, men vars hypocenter var beläget på cirka 650 kilometers djup, vilket gjorde dess ytintensitet mycket lägre.
Även jordbävningen i Arenas del Rey 1884, med en uppskattad magnitud på 6,5, orsakade en katastrof i provinsen: IGN listar omkring 4 400 förstörda byggnader, 13 000 skadade och 839 dödsoffer. Den relevanta jämförelsen för att förstå vad som hände nuförtiden är därför den med ytliga jordbävningar. Och där är de två jordbävningarna på 4,8 i augusti bland de viktigaste som registrerats i Granada under de senaste decennierna.
Skillnaden med avseende på de historiska episoderna är att nu har provinsen registrerat två rörelser av denna storleksordning på bara fyra dagar och inom en seismisk sekvens som förblir aktiv. Granadans på gatorna av rädsla för nya jordbävningar som inträffade denna tisdag den 18 augusti. "Först verkade det som en jordbävning på 6 eller 7 magnitud." Skakningarna har återigen överraskat tusentals människor som redan väntat på någon rörelse i flera dagar. Alicia, en socialarbetare som var på sitt kontor när jordbävningen började, trodde först att det hade skett en kollaps i byggnaden bredvid hennes. "Jag trodde att något hade kollapsat i byggnaden bredvid, för det var som en explosion", säger han.
Det första dånet följdes av byggnadens och glasets rörelse. "När jag hörde "boomen" sprang jag iväg, säger han. När han kom tillbaka verifierade han att det inte var någon kollaps, men fönstren skakade fortfarande och flera målningar hade fallit ner på kontoret. "Jag menar, fan, det här är en jordbävning, men en enorm sådan. Hur läskigt", förklarar han.
Liksom många andra människor har han gått ut på gatan av rädsla och redan på allmänna vägar har han uppfattat följande efterskalv. I La Zubia, en kommun som gränsar till Gójar och nära epicentrum, har uppfattningen varit liknande. Ángel säger att den första seismiska rörelsen från början verkade mycket större än vad instrumenten slutligen etablerade. "Först verkade det som en jordbävning på 6 eller 7. En upprördhet", förklarar han.
Han och hans fru har tagit sin tillflykt under vardagsrumsbordet tills skakningarna är över. Inte förgäves, han döljer inte att de båda är rädda för en situation som gör att de känner sig "mycket sårbara". Men reaktionen har inte begränsats till att söka skydd under darrningen.
Den rädsla som ackumulerats de senaste dagarna har lett till att vissa invånare tillfälligt lämnar storstadsområdet. Ángel berättar att vägarna mot kusten och ut från Malaga har blivit överbelastade och att folk med fritidshus har bestämt sig för att gå till stranden för att tillbringa dagen där. "Människor som har fritidshus lämnar och tillbringar dagen på stranden," förklarar han. Judit var med sin nyfödda son och förberedde sig för att åka till Gójar precis när jordbävningen inträffade. Skakningarnas intensitet fick henne att sluta av rädsla, även om både hon och barnet i slutändan mår bra. "Det var väldigt starkt.
Så hemskt. Vi var rädda, men vi mår bra", säger han. Skillnaden mellan grannarnas erfarenheter visar återigen att uppfattningen av en jordbävning inte enbart beror på dess storlek.
Djup, avstånd från epicentrum, typ av terräng och byggnadsegenskaper avgör till stor del hur samma chock känns. Skador på fasader, taklister och byggnader Den här gången har dessutom jordbävningen lämnat synliga skador i olika delar av huvudstaden och storstadsområdet. De skador som uppstått i historiska byggnader med en del skadade kulturminnesmärken, taklister, fasadelement, undertak och andra element har lossnat även på andra ställen till följd av skakningarna, samtidigt som olika kommuner har börjat utvärdera tillståndet för sina byggnader.
Många fordon och skyltfönster har i sin tur skadats av att olika delar av byggnaderna fallit. I Granadas huvudstad har borgmästaren Marifrán Carazo rapporterat om nio särskilt allvarliga incidenter som har tvingat sju gator att stängas. Skreden har påverkat fasader, taklister och andra byggnadselement.
Kommunfullmäktige insisterar dock på att de skador som bedömts i huvudstaden inte är strukturella. Situationen är mer känslig i Las Gabias, där ett hundratal hem har evakuerats efter att tekniker upptäckt sprickor i strukturella delar av byggnaderna, som redan hade drabbats av jordbävningen den 15 augusti. Omkring 600 personer har fått sova utanför sina hem som en försiktighetsåtgärd, även om teknikerna rapporterar att det inte finns någon risk för att det inte finns någon fara.
Storleken på svaret gör att vi också kan mäta larmets dimension. Enligt Carazo mottogs bara under morgonen 229 samtal till den lokala polisens växel, 168 till brandkåren och ytterligare 61 överfördes till 092. Kommunala tjänster har varit tvungna att prioritera incidenterna och åka till de platser där eventuella skador rapporterats.
Alhambra har också evakuerats och förblir stängt medan tillståndet för utrymmen som Alcazaba och Nasridpalatsen utvärderas. Laura, en arbetare på anläggningen, säger att det under de första ögonblicken rådde förvirring bland arbetarna och besökarna. "Och alla fick panik", säger han. Sekvensen av jordbävningar ledde också till att stora köpcentrum och olika offentliga utrymmen evakuerades, i en förebyggande reaktion på möjligheten till nya rörelser och medan skadorna bedömdes.
Inte förgäves, i vissa butiker har det skett en kollaps av undertak som har fallit på produkterna som visas. Två 4,8:or på fyra dagar: en annan sekvens än 2021 Det aktuella avsnittet delar vissa egenskaper med svärmen som höll Granada under spänning 2021, men den presenterar också relevanta skillnader. Det året registrerades mer än tusen jordbävningar och flera rörelser av magnitud större än 4.
Den största som ingår i den historiska serien av dessa dagar var 4,6, registrerad i augusti 2021. Nu har dock sekvensen lämnat två jordbävningar med magnituden 4,8 på bara fyra dagar, förutom flera efterskalv större än 4. Den första, som registrerades tidigt på lördagen, rapporterades initialt som en jordbävning av magnituden 5 till 4,8.
Denna tisdag har återigen nått samma storleksordning. Upprepningen av starka rörelser är ett av de faktorer som förklarar varför uppfattningen om risk är särskilt hög bland Granadabor. "Det regnar i blött väder", sammanfattade borgmästaren när han förklarade att många av de byggnader som redan inspekterades efter jordbävningen den 15:e utvärderas igen. Kommunfullmäktige har en applikation utvecklad tillsammans med Arkitekthögskolan som gör det möjligt att veta i vilken situation varje granskad fastighet befann sig vid den tiden.
Carazo känner själv igen ångesten som upplevdes på tisdagsmorgonen, särskilt bland dem som aldrig upplevt en liknande situation. "Jag vet vilken ångest vi har upplevt i morse, särskilt våra äldre och de yngsta, som aldrig hade upplevt en situation med dessa egenskaper," sa han till media. En jordbävning som känns mer än vad dess magnitud antyder. Intensiteten med vilken tisdagens chocker uppfattades har en geologisk förklaring.
José Miguel Azañón, professor i geodynamik vid universitetet i Granada, förklarade efter det första avsnittet av dessa dagar att Granadas depression är en sedimentär bassäng omgiven av förkastningar. "Depressionen i Granada är en bassäng av sediment som är helt omgiven av förkastningar," noterade han. De mjuka materialen i bassängen producerar förstärkningsfenomen av seismiska vågor, vilket kan göra att jordbävningar av måttlig magnitud uppfattas särskilt intensivt. Till detta kommer den relativa ytligheten hos mycket av de rörelser som registrerats i området.
Azañón uppskattade att många av jordbävningarna i den här sekvensen kan inträffa på ett djup av mellan 3,5 och 5,5 kilometer, även om han varnade för att djup är en av parametrarna med störst felmarginal på plats. Därför tillåter det faktum att en jordbävning är av magnituden 4,8 oss inte i sig att förutse vilken skada den kommer att orsaka. Terrängen, djupet, avståndet från stadskärnan och bebyggelsens sårbarhet har också betydelse.
Just därför varnade experten för att den aktuella episoden inte direkt ska jämföras med de stora jordbävningar som nyligen har drabbat andra länder. Förkastningarna som genererar denna sekvens i Granada har en längd på flera tiotals kilometer, mycket kortare än de stora tektoniska strukturerna som kan producera jordbävningar av magnituden 7 eller högre. "Det är inte förutsägbart att det kommer att bli jordbävningar på sju eller så, för för det behöver vi ett förkastning som är hundra eller till och med tusen kilometer långt. Så är inte fallet med våra förkastningar", förklarade Azañón.
Det betyder inte att Granada är utanför seismisk fara. Geologen placerar storleken på de största jordbävningarna som de tektoniska strukturerna i området kan producera till cirka 6,5-6,6, med de stora historiska jordbävningarna i Alhama och Arenas del Rey som referens. Skillnaden mot en jordbävning på 4,8 är avsevärd: magnitudskalan är logaritmisk och en jordbävning på 6,5 frigör ungefär femton gånger mer energi än en på magnituden 5. "Vi kan inte förutse någon ny upprepning" Osäkerhet är nu en av de största källorna till oro.
Efter flera dagars aktivitet, en jordbävning på 4,8 och en ny följd av efterskalv, undrar många invånare hur länge sekvensen kan pågå och om en annan stor rörelse fortfarande kan inträffa. Experternas svar tillåter inte en specifik förutsägelse. Azañón varnade redan för att många små jordbävningar inte tjänar till att "frigöra" energi och automatiskt undvika en större. "Det har ingenting med det att göra", förklarade han.
Ett fel kan fortsätta att röra sig och bristningar kan ändra förhållandena i närliggande områden, men det finns ingen regel som kan säkerställa att det inte kommer att finnas ytterligare en starkare efter många små jordbävningar. Borgmästaren har också insisterat på denna gräns för vetenskaplig kunskap. "Vi kan inte förutsäga någon ny upprepning", sade han samtidigt som han bad befolkningen att vända sig till officiella kanaler och inte till information som sprids utan verifiering på sociala nätverk. Samtidigt har kommunfullmäktige höjt den akuta fasen till nödsituation, operativ situation 1, för att öka tillgängliga resurser och förstärka medborgarnas uppmärksamhet.
Rekommendationen från myndigheterna är tydlig: om en skakning inträffar igen ska du inte springa ut ur byggnaden eller stå bredvid fasader, taklister eller andra element som kan falla av. Carazo har bett att få behålla lugnet och stanna kvar i hemmen så länge som deras struktur inte har skadats. Men Granada står nu inför en annan väntan än 2021.
Inte bara för att marken skakat igen, utan för att den på bara fyra dagar har registrerat två jordbävningar på 4,8, båda bland de största ytrörelserna under de senaste decennierna. Staden har återigen upptäckt, på det mest fysiska sätt som möjligt, att den lever på ett seismiskt aktivt territorium. Och den här gången har rädslan inte stannat kvar inne i husen: den har fått grannar att ta sin tillflykt, andra att tillfälligt lämna området och förvaltningarna för att mångfaldiga sina nödapparater.
Originalkälla
Publicerad av elDiario.es
18 august 2026, 22:03
Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.
Visa originaltext (spanska)
Rubrik
Dos terremotos de 4,8 en cuatro días ponen a Granada ante uno de sus peores episodios sísmicos: “Tenemos miedo”
Beskrivning
La capital granadina y su área metropolitana están viviendo jornadas de tensión por la escasa profundidad a la que se están produciendo unos seísmos que se sitúan entre los peores que ha vivido esta zona de Andalucía desde 1955Granada tiembla con una serie de seísmos que tiene su pico en un terremoto de magnitud 4.8 Granada ha vuelto a temblar con fuerza este martes y el miedo acumulado durante los últimos días se ha disparado entre una población que todavía no había recuperado la calma tras el terremoto de 4,8 registrado en la madrugada del pasado sábado. A las 10:39 de la mañana, un nuevo seísmo de magnitud 4,8, con epicentro al noroeste de Gójar, ha vuelto a sacudir el área metropolitana y ha dado paso a una veintena de réplicas, dos de ellas también por encima de magnitud 4. El episodio ha dejado tres heridos leves, numerosos daños materiales y el desalojo de espacios como la Alhambra, así como diferentes espacios públicos y centros comerciales. El terremoto de este martes tiene además un significado especial si se mira con perspectiva histórica. Los 4,8 registrados el pasado sábado de madrugada -inicialmente situado en magnitud 5 y posteriormente revisado- y el de este martes se encuentran entre los mayores terremotos superficiales registrados en Granada desde 1955. En la serie histórica consultada, solo aparecen por encima los seísmos de Armilla de 1955, de magnitud 5,1, y los de Purchil en 1956 y Lentegí en 1984, ambos de magnitud 5. Otro terremoto, registrado en Galera en 1964, alcanzó también los 4,8. La provincia, sin embargo, ha sufrido terremotos mucho más grandes si se atiende únicamente a la magnitud. El más llamativo es el de Dúrcal de 1954, al que el Instituto Geográfico Nacional (IGN) atribuye una magnitud de 7,8, pero cuyo hipocentro se situó a unos 650 kilómetros de profundidad, lo que hizo que su intensidad en superficie fuese mucho menor. También el terremoto de Arenas del Rey de 1884, de magnitud estimada 6,5, provocó una catástrofe en la provincia: el IGN recoge unos 4.400 edificios destruidos, 13.000 dañados y 839 víctimas mortales. La comparación relevante para entender lo ocurrido estos días es, por tanto, la de los terremotos superficiales. Y ahí los dos seísmos de 4,8 de agosto se sitúan entre los más importantes registrados en Granada en las últimas décadas. La diferencia respecto a aquellos episodios históricos es que ahora la provincia ha registrado dos movimientos de esta magnitud en apenas cuatro días y dentro de una secuencia sísmica que continúa activa. Los granadinos en la calle por miedo a nuevos terremotos que ocurrieron este martes 18 de agosto. “Al principio parecía un terremoto de 6 o 7” La sacudida ha vuelto a coger por sorpresa a miles de personas que ya llevaban varios días pendientes de cualquier movimiento. Alicia, una trabajadora social que se encontraba en su oficina cuando ha comenzado el terremoto, ha pensado inicialmente que se había producido un derrumbe en el edificio situado junto al suyo. “Yo pensaba que del edificio de al lado se había derrumbado algo, porque ha sido como una explosión”, relata. El primer estruendo ha ido seguido del movimiento del edificio y de los cristales. “Cuando he escuchado el ‘bum’ he salido corriendo”, cuenta. Al regresar, ha comprobado que no había ningún derrumbe, pero los cristales seguían temblando y en la oficina se habían caído varios cuadros. “Digo, hostia, esto es un terremoto, pero tremendo. Qué miedo”, explica. Como muchas otras personas, se ha echado a la calle por temor y ya en la vía pública ha percibido las siguientes réplicas. En La Zubia, municipio limítrofe con Gójar y próximo al epicentro, la percepción ha sido similar. Ángel cuenta que el primer movimiento sísmico le ha parecido inicialmente mucho mayor de lo que finalmente han establecido los instrumentos. “Al principio parecía un terremoto de 6 o 7. Una barbaridad”, explica. Él y su mujer se han refugiado debajo de la mesa del salón hasta que ha terminado la sacudida. No en vano, no oculta que ambos tienen miedo ante una situación que les hace sentir “muy vulnerables”. Pero la reacción no se ha limitado a buscar refugio durante el temblor. El miedo acumulado durante los últimos días ha llevado a algunos vecinos a abandonar temporalmente el área metropolitana. Ángel cuenta que las carreteras hacia la costa y la salida de Málaga se han congestionado y que, personas con segundas residencias, han decidido marcharse hacia la playa para pasar allí el día. “La gente que tiene segunda vivienda se está yendo y echa el día en la playa”, explica. Judit se encontraba con su hijo recién nacido y se disponía a ir precisamente hacia Gójar cuando se produjo el terremoto. La intensidad de la sacudida la hizo detenerse ante el miedo, aunque finalmente tanto ella como el bebé se encuentran bien. “Ha sido muy fuerte. Qué horror. Nos hemos asustado, pero estamos bien”, cuenta. La diferencia entre las experiencias de los vecinos vuelve a poner de manifiesto que la percepción de un terremoto no depende únicamente de su magnitud. La profundidad, la distancia al epicentro, el tipo de terreno y las características de los edificios determinan en buena medida cómo se siente una misma sacudida. Daños en fachadas, cornisas y edificios Esta vez, además, el terremoto ha dejado daños visibles en distintos puntos de la capital y del área metropolitana. A los daños que se han producido en edificios históricos con algunos elementos patrimoniales dañados, cornisas, elementos de fachadas, falsos techos y otros elementos también se han desprendido en otros lugares como consecuencia de las sacudidas, mientras distintos municipios han comenzado a evaluar el estado de sus edificios. Muchos vehículos y escaparates de comercios se han visto a su vez dañados por la caída de diferentes elementos de los edificios. En Granada capital, la alcaldesa, Marifrán Carazo, ha informado de nueve incidencias de especial gravedad que han obligado a cortar siete calles. Los desprendimientos han afectado a fachadas, cornisas y otros elementos de edificios. El Ayuntamiento insiste, no obstante, en que los daños evaluados en la capital no son estructurales. La situación es más delicada en Las Gabias, donde alrededor de un centenar de viviendas han sido desalojadas después de que los técnicos detectasen fisuras en elementos estructurales de los inmuebles, que ya habían resultado afectados por el terremoto del pasado 15 de agosto. Alrededor de 600 personas han tenido que dormir fuera de sus viviendas por precaución, aunque los técnicos informan de que no hay un peligro estructural inminente en ninguna de los inmuebles. La magnitud de la respuesta también permite medir la dimensión de la alarma. Según Carazo, solo durante la mañana se recibieron 229 llamadas en la centralita de la Policía Local, 168 en el Cuerpo de Bomberos y otras 61 trasladadas al 092. Los servicios municipales han tenido que priorizar las incidencias y desplazarse a los lugares donde se comunicaban posibles daños. La Alhambra también ha sido desalojada y permanece cerrada mientras se evalúa el estado de espacios como la Alcazaba y los Palacios Nazaríes. Laura, trabajadora del recinto, cuenta que durante los primeros momentos hubo desconcierto entre los trabajadores y visitantes. “Además, estaba todo el mundo con pánico”, relata. La secuencia de terremotos terminó provocando también el desalojo de grandes centros comerciales y diferentes espacios públicos, en una reacción preventiva ante la posibilidad de nuevos movimientos y mientras se evaluaban los daños. No en vano, en algunas tiendas se ha producido el colapso de falsos techos que han caído sobre los productos en exposición. Dos 4,8 en cuatro días: una secuencia distinta a la de 2021 El episodio actual comparte algunas características con el enjambre que mantuvo en tensión a Granada en 2021, pero también presenta diferencias relevantes. En aquel año se llegaron a registrar más de un millar de terremotos y varios movimientos de magnitud superior a 4. El mayor incluido en la serie histórica de estos días fue de 4,6, registrado en agosto de 2021. Ahora, sin embargo, la secuencia ha dejado dos terremotos de magnitud 4,8 en apenas cuatro días, además de varias réplicas superiores a 4. El primero, registrado en la madrugada del sábado, fue inicialmente comunicado como un terremoto de magnitud 5 y posteriormente revisado a 4,8. El de este martes ha vuelto a alcanzar esa misma magnitud. La repetición de movimientos fuertes es uno de los elementos que explican que la percepción de riesgo sea especialmente elevada entre los granadinos. “Llueve sobre mojado”, ha resumido la alcaldesa al explicar que muchos de los edificios que ya fueron revisados después del terremoto del día 15 están siendo evaluados nuevamente. El Ayuntamiento dispone de una aplicación desarrollada junto al Colegio de Arquitectos que permite conocer la situación en la que se encontraba cada inmueble revisado entonces. La propia Carazo reconoce la angustia vivida durante la mañana del martes, especialmente entre quienes nunca habían experimentado una situación semejante. “Sé la angustia que hemos vivido esta mañana, especialmente nuestros mayores y los más pequeños, que nunca habían vivido una situación de estas características”, señaló ante los medios. Un terremoto que se siente más de lo que dice su magnitud La intensidad con la que se han percibido las sacudidas del martes tiene una explicación geológica. José Miguel Azañón, catedrático de Geodinámica de la Universidad de Granada, explicaba tras el primer episodio de estos días que la depresión de Granada es una cuenca sedimentaria rodeada de fallas. “La depresión de Granada es una cubeta de sedimentos que está completamente rodeada por fallas”, señalaba. Los materiales blandos de la cuenca producen fenómenos de amplificación de las ondas sísmicas, lo que puede hacer que terremotos de magnitud moderada se perciban de forma especialmente intensa. A esto se suma la relativa poca profundidad de buena parte de los movimientos registrados en la zona. Azañón estimaba que muchos de los terremotos de esta secuencia podían estar produciéndose a entre 3,5 y 5,5 kilómetros de profundidad, aunque advertía de que la profundidad es uno de los parámetros que presenta mayor margen de error en la localización. Por eso, el hecho de que un terremoto sea de magnitud 4,8 no permite por sí solo anticipar qué daños provocará. También importan el terreno, la profundidad, la distancia respecto al núcleo urbano y la vulnerabilidad de las construcciones. Precisamente por eso, el experto advertía de que el actual episodio no debe compararse directamente con los grandes terremotos que han golpeado recientemente otros países. Las fallas que están generando esta secuencia en Granada tienen una longitud de varias decenas de kilómetros, muy inferior a las grandes estructuras tectónicas capaces de producir terremotos de magnitud 7 o superior. “No es previsible que haya terremotos de siete y pico, porque para eso necesitamos una falla que tenga una longitud de ciento o incluso mil kilómetros. No es el caso de nuestras fallas”, explicaba Azañón. Eso no significa que Granada esté fuera de peligro sísmico. El geólogo sitúa en torno a 6,5-6,6 la magnitud de los mayores terremotos que podrían producir las estructuras tectónicas de la zona, tomando como referencia los grandes terremotos históricos de Alhama y Arenas del Rey. La diferencia con un terremoto de 4,8 es considerable: la escala de magnitud es logarítmica y un seísmo de 6,5 libera unas quince veces más energía que uno de magnitud 5. “No podemos predecir ninguna nueva repetición” La incertidumbre es ahora una de las principales fuentes de preocupación. Después de varios días de actividad, un terremoto de 4,8 y una nueva sucesión de réplicas, muchos vecinos se preguntan cuánto puede durar la secuencia y si todavía puede producirse otro movimiento importante. La respuesta de los expertos no permite hacer una predicción concreta. Azañón ya advertía de que muchos terremotos pequeños no sirven para “liberar” energía y evitar automáticamente uno mayor. “No tiene nada que ver”, explicaba. Una falla puede seguir moviéndose y las rupturas pueden modificar las condiciones de las zonas próximas, pero no existe una regla que permita asegurar que después de muchos terremotos pequeños no habrá otro más fuerte. La alcaldesa también ha insistido en este límite del conocimiento científico. “No podemos predecir ninguna nueva repetición”, ha señalado, al tiempo que ha pedido a la población que recurra a los canales oficiales y no a informaciones difundidas sin verificar en redes sociales. Mientras tanto, el Ayuntamiento ha elevado la fase de preemergencia a emergencia, situación operativa 1, para incrementar los recursos disponibles y reforzar la atención ciudadana. La recomendación de las autoridades es clara: si vuelve a producirse una sacudida, no salir corriendo del edificio ni colocarse junto a fachadas, cornisas u otros elementos que puedan desprenderse. Carazo ha pedido mantener la calma y permanecer en las viviendas siempre que su estructura no haya resultado dañada. Pero Granada afronta ahora una espera distinta a la de 2021. No solo porque el suelo haya vuelto a temblar, sino porque en apenas cuatro días ha registrado dos terremotos de 4,8, ambos entre los mayores movimientos superficiales de las últimas décadas. La ciudad ha vuelto a descubrir, de la forma más física posible, que vive sobre un territorio sísmicamente activo. Y esta vez el miedo no se ha quedado dentro de las casas: ha llevado a vecinos a refugiarse, a otros a abandonar temporalmente la zona y a las administraciones a multiplicar sus dispositivos de emergencia.
