Nyheter • 17 aug 2026

Regeringen skyller på bristen på samarbete från Vivas för förseningen i svaret på Ceuta-krisen

Den centrala verkställande direktören tillkännager fyra platser för att välkomna 1 500 migranter och Ceutas president hotar att dra den autonoma stadens situation inför domstol om den förlängs. Regeringen tillkännager 1 500 nya humanitära mottagningsplatser för migranter i Ceuta Och på artonde dagen nåddes överenskommelsen. I måndags nådde centralregeringen och den självstyrande staden Ceuta äntligen en mötesplats om platsen för de nya mottagningsplatserna för migranter.

Totalt 1 500 platser för att lindra situationen för den självstyrande staden och framför allt för de tusentals människor som har överlevt sedan den 30 juli i det fria, på stränder, parker eller berg, utan en anvisad plats att sova eller tvätta sig på. Det efterlängtade steget tillkännagavs av migrationsministern och talespersonen för styrelsen, Elma Saiz, under ett officiellt besök i Ceuta för att träffa Juan Jesús Vivas. "De är tillfälliga och extraordinära humanitära mottagningsplatser. Jag är övertygad om att samarbete mellan förvaltningar är avgörande för att återställa Ceuta till normalitet", sade ministern, som inte ville gå in i den sammandrabbning som Ceutas president själv föreslog tidigt på morgonen, när han ställde ett ultimatum till regeringen: antingen lös krisen på 30 dagar, eller ta situationen i staden inför domstol. "Regeringen har medel och kapacitet att återställa staden till normalitet inom en period av högst 30 dagar.

Givet dessa bevis undrar medborgarna varför den inte agerar med vederbörlig kraft. Antingen är det oduglighet, eller så är det oansvarigt, eller så är det för att de inte vill störa sina grannar", säger Vivas, som tillkännagav sin avsikt att tala till den konstitutionella domstolen och till och med den konstitutionella domstolen. Även om det i Moncloa finns en order om att inte inleda offentlig konfrontation med regeringen i den autonoma staden medan krisen varar, vidhåller den verkställande ledningen privat att om de offentliga förvaltningarnas svar på nödsituationen försenas är det till stor del på grund av bristen på samarbete som de tillskriver Ceuta-chefen för det populära partiet. "Vi kommer inte att gå in i någon dialektisk upptrappning eftersom vi är här för att lösa problem, inte för att skapa dem.

Men den här Juan Jesús Vivas har lite att göra med Juan Jesús Vivas som vi hanterar krisen 2021 sida vid sida med. Så han ställde alla sina medel till förfogande för operationen för att tjäna 10 000 människor och den här gången har det inte varit likadant i centralregeringen, även om de vidhåller att antalet i centralregeringen inte är likadant." Ceutas president, å andra sidan, har anklagat den verkställande makten i sina offentliga uttalanden för att "försöka avlasta och undvika ansvar genom att skylla på den regionala regeringen." Känslan i Moncloa är i själva verket att trycket från extremhögern och uppgången av den anti-migrationsvåg som sveper genom Spanien, Europa och stora delar av världen har förändrat hur Ceutas president möter denna kris, som fram till nu var upphöjd i regeringsledarna som en av de territoriella ledarna för PP som det var lättast att samordna med. Så har det inte varit vid det här tillfället.

Förutom en särskilt hård ton mot migranter, som han anklagar för att leda en "invasion" av Ceuta, skyller regeringen Vivas för de administrativa hinder som han har lagt i hjulen på den centrala administrationen och som har hindrat ett snabbt svar. Och de lyfter fram fallet med hamnen i Ceuta som ett exempel. "Förra veckan var det ett möte på högsta nivå mellan de två förvaltningarna där man kom överens om att 16 000 kvadratmeter av hamnen skulle ägnas åt att installera en plats som skulle ta tusentals migranter bort från stadens gator. En del av dessa jobb kontrakterades och, när det var dags, presidenten för hamnmyndigheten (vilket beror på den ansvariga myndigheten i den självstyrande staden) säger att en annan källa i den autonoma ministergruppen nekas. av enheten.

Och detta är inte bara fallet i fallet med hamnen. Den senaste veckan hävdar de att platser som militärsjukhusets omgivning, den gamla mjölfabriken och Tarajal-lagren, förutom själva hamnområdet, har nekats. Och skälen har alltid varit desamma: avslag från grannskapsföreningar, påtryckningar från vissa affärsmän med företag i de drabbade områdena och det slutliga smällande av dörren av den lokala förvaltningen själv. "Vi förstår att presidenten i Ceuta också är under stor press och att avvisandet av invandring just nu genomsyrar en del av den allmänna opinionen och är strategiskt i PP.

Men Vivas ber oss om det omöjliga: att vi tar hand om allt, men att vi bojkottar processen. Och dessa människor kommer inte att försvinna, hur mycket de än ber om det", försvarar regeringen. Faktum är att budskapet från den nationella PP och presidenten för Ceuta själv är kristallklart: vad de vill är att alla migranter ska lämna Ceuta, oavsett deras situation eller tillstånd. "Alla som tagit sig in oregelbundet, oavsett om de är minderåriga eller vuxna, måste återvända till Marocko", sa PP:s biträdande sekreterare Cuca Gamarra vid en presskonferens i Genua på måndagsmorgonen.

Ett tal som faktiskt påminner om det från vissa regeringsministrar som har skärpt tonen mot irreguljär invandring och som i alla fall är utformad efter Ceutas presidents förebild. "Återvända till Marocko, ingen legalisering, ingen asyl och ingen överföring till halvön." Men nationell och internationell laglighet och själva den administrativa processen, som skyddar ensamkommande barn och asylsökande, går åt andra hållet. För tillfället är centraladministrationen fokuserad på att reagera på krisen som härrör från antalet ensamkommande migrant minderåriga som har samlats i Ceuta sedan gränskrisen. Prioriteringen är att kunna registrera dem alla och studera deras fall en efter en för att se vilka som kan återföras till sina familjer, enligt det bilaterala avtalet som finns mellan Spanien och Marocko, vilka som kan få tillgång till familjeåterförening baserat på direkt släktskap på halvön eller i ett annat EU-land, eller som måste direkt gå in i barnomsorgssystemet som involverar alla autonoma samhällen.

Å andra sidan finns det vuxna som söker asyl, mestadels personer med ursprung söder om Sahara som formellt har begärt att få stanna i Spanien för att de flyr en krigskonflikt eller för att de är offer för förföljelse av politiska eller ideologiska motiv. Och alla är skyddade av rättssystemet för att välkomnas på spanskt territorium medan processen pågår. I alla fall ett långt och tråkigt byråkratiskt förfarande, som vid många tillfällen slutar i avslag på asylansökan och ett utvisningsbeslut.

Vad som är tydligt är att för att svara på en kris med mellan 8 000 och 10 000 migranter som inte bara väntar på Ceutas gator på ett svar på sin administrativa situation, utan också på deras behov av att äta, dricka, duscha eller sova inomhus, är de 1 500 platserna som regeringen tillkännagav denna måndag mycket korta. Dessa nya platser har äntligen placerats på parkeringsplatsen för säckar (Loma Colmenar), som tillhör den självstyrande staden, och i La Hípica-anläggningarna, den gamla fotbollsplanen Caballería Barracks och El Guano-området, som redan ägs av staten. Arbetet förväntas påbörjas inom kort för att förbereda dessa platser för mottagning.

Och alla förvaltningar antar att det kommer att bli nödvändigt att förstärka antalet platser om de strävar efter att äntligen vara i nivå med den historiska krisen i staden Ceuta.

Regeringen skyller på bristen på samarbete från Vivas för förseningen i svaret på Ceuta-krisen

Originalkälla

Publicerad av elDiario.es

17 august 2026, 21:43

Läs original

Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.

Visa originaltext (spanska)

Rubrik

El Gobierno achaca a la falta de colaboración de Vivas el retraso en la respuesta a la crisis de Ceuta

Beskrivning

El Ejecutivo central anuncia cuatro emplazamientos para acoger a 1.500 personas migrantes y el presidente ceutí amenaza con llevar la situación de la ciudad autónoma a la justicia si se alargaEl Gobierno anuncia 1.500 nuevas plazas de acogida humanitaria para migrantes en Ceuta Y al decimoctavo día, llegó el acuerdo. El Gobierno central y el de la ciudad autónoma de Ceuta alcanzaron este lunes al fin un punto de encuentro sobre la ubicación de los nuevos emplazamientos de acogida para personas migrantes. En total, 1.500 plazas para aliviar la situación de la ciudad autónoma y, sobre todo, de las miles de personas que sobreviven desde el 30 de julio a la intemperie, en playas, parques o montañas, sin un lugar asignado al que acudir para dormir o poder asearse. El ansiado paso lo anunció la ministra de Migraciones y portavoz del Ejecutivo, Elma Saiz, en visita oficial a Ceuta para reunirse con Juan Jesús Vivas. “Son plazas de acogida humanitaria de carácter temporal y extraordinario. Creo firmemente que la colaboración entre administraciones es fundamental para devolver a Ceuta a la normalidad”, dijo la ministra, que no quiso entrar en ningún momento al choque que propuso el propio presidente ceutí a primera hora, cuando lanzó un ultimátum al Gobierno: o resuelve la crisis en 30 días, o lleva la situación de la ciudad a la justicia. “El Gobierno tiene medios y capacidades para que la ciudad vuelva a la normalidad en un plazo no superior a 30 días. Ante esta evidencia, los ciudadanos se preguntan cuál es la razón de que no se actúe con la contundencia debida. O es ineptitud, o es irresponsabilidad, o es que no se quiere molestar al vecino”, apuntó Vivas, que adelantó su intención de dirigirse al Tribunal Supremo, al Tribunal Constitucional e incluso a las Cortes Generales. Aunque en la Moncloa hay orden de no entrar a la confrontación pública con el gobierno de la ciudad autónoma mientras dure la crisis, en privado desde el Ejecutivo sostienen que si la respuesta de las administraciones públicas a la emergencia va con retraso es, en gran medida, por la falta de colaboración que achacan al ejecutivo ceutí del Partido Popular. “No vamos a entrar en ninguna escalada dialéctica porque estamos para resolver problemas, no para crearlos. Pero este Juan Jesús Vivas tiene poco que ver con el Juan Jesús Vivas con el que gestionamos codo a codo la crisis de 2021. Entonces puso todos sus medios a disposición del operativo para atender a 10.000 personas y esta vez no ha sido así aunque el número sea parecido”, sostienen en el Gobierno central. El presidente ceutí, en cambio, ha acusado en sus declaraciones públicas al Ejecutivo de “tratar de descargar y eludir la responsabilidad echándole la culpa al Gobierno autonómico”. La sensación en Moncloa, de hecho, es que la presión de la ultraderecha y el auge de la ola antimigración que recorre España, Europa y buena parte del mundo ha cambiado la forma de afrontar esta crisis por parte del presidente ceutí, que hasta ahora era ensalzado en las filas gubernamentales como uno de los dirigentes territoriales del PP con los que resultaba más sencillo coordinarse. No ha sido así en esta ocasión. Además de un tono especialmente duro hacia las personas migrantes, a las que acusa de protagonizar una “invasión” de Ceuta, en el Gobierno achacan a Vivas los palos administrativos que ha puesto en las ruedas de la administración central y que han entorpecido una respuesta a tiempo. Y destacan como ejemplo el caso del Puerto de Ceuta. “La semana pasada hubo una reunión al más alto nivel entre las dos administraciones en la que se pactó que se dedicarían 16.000 metros cuadrados del Puerto a instalar un emplazamiento que saque de las calles de la ciudad a miles de migrantes. Se llegaron a contratar parte de esos trabajos y, cuando llegó la hora, el presidente de la Autoridad Portuaria (que depende de la ciudad autónoma) denegó el permiso”, relata otra fuente del Ejecutivo que forma parte de los equipos ministeriales al frente del dispositivo. Y no es así solo en el caso del Puerto. En la última semana, aseguran que se han negado ubicaciones como el entorno del hospital militar, la antigua fábrica de harinas y las naves del Tarajal, además de la propia zona portuaria. Y las razones siempre han sido parecidas: rechazo de las asociaciones vecinales, presión de algunos empresarios con negocios en las zonas afectadas y portazo final de la propia administración local. “Entendemos que el presidente de Ceuta está también muy presionado y que ahora mismo el rechazo a la inmigración cala en una parte de la opinión pública y es estratégico en el PP. Pero es que Vivas nos está pidiendo un imposible: que nos encarguemos nosotros de todo, pero boicoteándonos el proceso. Y esas personas no van a desaparecer, por más que lo pidan”, defiende el Gobierno. En efecto, el mensaje del PP nacional y del propio presidente ceutí es cristalino: lo que quieren es que todas las personas migrantes abandonen Ceuta, sea cual sea su situación o condición. “Todos aquellos que entraron de manera irregular, sean menores o adultos, deben volver a Marruecos”, dijo el lunes por la mañana en rueda de prensa en Génova la vicesecretaria del PP, Cuca Gamarra. Un discurso que se parece en realidad al de algunos ministros del Gobierno que han endurecido el tono contra la inmigración irregular y que, en cualquier caso, es calcado al del presidente ceutí. “Retorno a Marruecos, ninguna regularización, ningún asilo y ningún traslado a la Península”. Pero la legalidad nacional e internacional y el propio proceso administrativo, que protege a menores no acompañados y a demandantes de asilo, va por otro lado. Por el momento, la administración central se vuelca en dar respuesta a la crisis derivada de la cantidad de menores migrantes no acompañados que se agolpan en Ceuta desde la crisis fronteriza. La prioridad es poder censarlos a todos y estudiar uno a uno sus casos para ver quiénes pueden ser devueltos a sus familias, en virtud del acuerdo bilateral que existe entre España y Marruecos, quiénes pueden acceder a una reagrupación familiar por parentesco directo en la Península o en otro país de la UE, o quiénes tienen que entrar directamente al sistema de acogida de menores que implica al conjunto de comunidades autónomas. Por otro lado, están los mayores de edad demandantes de asilo, en su mayoría personas de origen subsahariano que han solicitado formalmente permiso para permanecer en España porque huyen de algún conflicto bélico o porque son víctimas de persecución por motivaciones políticas o ideológicas. Y todas ellas están amparadas por el ordenamiento jurídico para ser acogidas en territorio español mientras dure el proceso. En cualquier caso, un trámite burocrático largo y tedioso, que en muchas ocasiones acaba en la denegación de la solicitud de asilo y en la orden de expulsión. Lo que está claro es que para dar respuesta a una crisis de entre 8.000 y 10.000 personas migrantes que no solo esperan en las calles de Ceuta una respuesta a su situación administrativa, sino también a su necesidad de comer, beber, ducharse o dormir bajo techo, las 1.500 plazas anunciadas este lunes por el Gobierno se quedan muy cortas. Esos nuevos emplazamientos han sido fijados finalmente en el parking del embolsamiento (Loma Colmenar), que pertenece a la ciudad autónoma, y en las instalaciones de La Hípica, el antiguo campo de fútbol del Cuartel de Caballería y el espacio de El Guano, éstas ya de titularidad estatal. Está previsto que de manera inminente empiecen los trabajos para acondicionar estos emplazamientos para la acogida. Y todas las administraciones asumen que será necesario reforzar el número de plazas si se aspira a estar, por fin, a la altura de la histórica crisis que se afronta en la ciudad de Ceuta.

62 visningar
Dela:

Svep för att byta artikel

Tryck Enter för att söka ESC

Vi använder cookies

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse på vår webbplats. Genom att klicka "Acceptera alla" samtycker du till användningen av alla cookies. Läs mer i vår cookiepolicy och integritetspolicy.