Regeringen accepterar dess nederlag på underskottsbanan men ber sina partners om "ansvar" så att samhällena spenderar mer
Spaniens minister har försvarat att "de har fel" de som presenterar omröstningen om stabilitetsmålen som "en seger eller ett nederlag" och ber deputerade att agera för "allmänintresset". Regeringen återvinner en idé från Montoro 2013 för att fresta de sämst finansierade PP-samhällena. Regeringen har antagit det förutsebara nederlaget i stabilitetsmålen, den första parlamentariska granskningen av budgetar för 2027 som ännu inte har lagts fram, men finansministern Arcadi España har krävt ett parlamentariskt ansvar från defi-grupperna. det skulle ge mer utgiftsmarginal till de autonoma samhällena.
De flesta av dem, styrs av PP. "Idag försöker en del presentera denna omröstning som en seger eller ett nederlag för regeringen.
De har fel. Den verkliga frågan är om de vill att de autonoma samhällena ska ha mer eller färre resurser, om vi vill ge större säkerhet och stabilitet till autonoma samhällen och stadsråd, om vi vill ha en väg som är förenlig med tillväxt och social sammanhållning eller en mer restriktiv kongress", försvarade Spanien. I dag har regeringen fört till en extra plenarsession ministerrådets överenskommelse med stabilitetsmålen för de kommande tre åren, det första förfarandet i kongressen för upprättande av offentliga räkenskaper.
Och han har gjort det med vetskap om att han räknade med att Junts vägrade, som redan röstade emot 2026 och 2025, och med Podemos nedlagda röst, som använder ökningen av militära utgifter för att avstå. "Av varje 100 euro som ni skulle dela, föreslår ni att bara ge en till Katalonien. Naturligtvis, av varje 100 euro kommer vi katalaner att behöva betala 21. Det ni föreslår i dag är uppenbarligen en bluff för Katalonien och ni kan inte räkna med att Junts sju röster ska kunna godkänna det", sa Maria Cruset, adv. hans ställföreträdare.
Finansministern har inför kongressen försvarat de "röda siffrorna" som staten kommer att ådra sig under de kommande åren, med ett offentligt underskott på 1,8 % av BNP 2027, 1,6 % 2028 och 1,5 % 2029, där statens allmänna administration är den som kommer att anta justeringen. De autonoma kommunerna å sin sida kommer enligt denna väg att ha en marginal på 0,1 % varje år, 5 580 miljoner euro att spendera mer under treårsperioden. "Jag upprepar uppmaningen till alla parlamentariska grupper att agera ansvarsfullt, tänka på det allmänna intresset och undvika sterila debatter", hävdade Spanien.
Utan framgång. PP, som styr majoriteten av samhällen och skulle dra nytta av de siffror som godkänts av regeringen, har avslagit sin vägran. "Han har presenterat en överenskommelse om en stabilitetsväg när den enda överenskommelse som den stora majoriteten av spanjorerna redan förväntar sig är Mr. Sánchez avgång", sa José Vicente María, den "populära" personen som ansvarar för att svara finansministern.
Mer katastrofal har José María Figaredo, från Vox, sagt att landets siffror är "en blodig katastrof". "Det är du, herr minister, som hanterar statskassan i denna sanna katastrof. Fartyget sjunker med dig vid rodret", sa han, i en tid då intäktsuppbörden är som högst, underskottet som lägst och den offentliga skulden redan är på nivåer före pandemin. Till förmån för stabilitetens väg, även om de kritiserat regeringen, har Sumar, ERC, EH Bildu, PNV, Canarian Coalition och BNG visat sig. "Vi skulle ha velat att det hade införlivat asymmetriska mål från autonoma samhällen", beklagade Sumars ekonomiska talesperson, Carlos Martín.
ERC:s vice Teresa Jordà har betonat att de kommer att rösta för inte "för att vi tror att delstatsregeringen redan har följt" de överenskommelser som nåtts med hennes parti, utan för att de vill "reagera på medborgarnas problem." För PNV förklaras dess röst för att det är det "minst skadliga" scenariot av de möjliga, sa vice Idoia Sagastizabal. "Alternativet är värre, eftersom de är mer restriktiva underskottsmål", noterade han och förutsåg att stödet för underskottet "inte förutser" omröstningen om budgetarna. Två röster och ett juridiskt vakuum Om stabilitetsmålen avtar, ger budgetstabilitetslagen ledningen 30 dagar på sig att godkänna ett annat avtal med vägen (som kan vara densamma) så att det kan röstas om igen i kongressen. Men lagen säger inte vad man ska göra i händelse av att de skulle slås ner två gånger.
Redan i slutet av förra året hävdade de i styrelsen att ministerrådets förkastande av detta avtal inte kan beröva det dess budgetkapacitet eller skyldigheten att uppfylla de åtaganden som gjorts med Europeiska kommissionen. Sålunda, utan gällande mål, kunde styrelsen göra sina räkenskaper med de referenser som överenskommits med Bryssel i den medelfristiga strukturella finansplanen, det centrala dokumentet i de finanspolitiska reglerna: ett underskott på 1,8 % 2027 och 1,6 % 2028. Och, utan en fördelning av gällande förvaltningar - det vill säga hur mycket - motsvarar den lokala regeringen den centrala och regionala regeringen Treasury antar att det är Magna Carta som premien, vilket tvingar de autonoma samhällena att budgetera i balans.
Det vill säga utan dessa 5 850 miljoner euro.
Originalkälla
Publicerad av elDiario.es
14 july 2026, 13:49
Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.
Visa originaltext (spanska)
Rubrik
El Gobierno asume su derrota en la senda de déficit pero pide “responsabilidad” a los socios para que las comunidades gasten más
Beskrivning
El ministro España ha defendido que "se equivocan" quienes plantean la votación de los objetivos de estabilidad como "una victoria o una derrota" y pide a los diputados que actúen por el "interés general"El Gobierno recupera una idea de Montoro en 2013 para tentar a las comunidades del PP peor financiadas El Gobierno ha asumido la previsible derrota en los objetivos de estabilidad, el primer examen parlamentario a unos Presupuestos para 2027 que todavía no se han presentado, pero el ministro de Hacienda, Arcadi España, ha reclamado “responsabilidad” a los grupos parlamentarios, ante una senda de déficit que daría más margen de gasto a las comunidades autónomas. La mayor parte de ellas, gobernadas por el PP. “Hoy algunos intentan presentar esta votación como una victoria o una derrota del Gobierno. Se equivocan. La verdadera cuestión es si quieren que las comunidades autónomas dispongan de más o menos recursos, si queremos dotar de mayor certidumbre y estabilidad a comunidades autónomas y ayuntamintos, si queremos una senda compatible con el crecimiento y la cohesión social o una más restrictiva”, ha defendido España desde la tribuna del Congreso. El Gobierno ha llevado hoy a un Pleno extraordinario el acuerdo del Consejo de Ministros con los objetivos de estabilidad para los próximos tres años, el primer trámite en el Congreso para la elaboración de las cuentas públicas. Y lo ha hecho sabiendo que contaba con la negativa de Junts, que ya votó en contra en 2026 y en 2025, y con la abstención de Podemos, que esgrime el aumento del gasto militar para abstenerse. “De cada 100 euros que se repartirían ustedes, propone dar solo uno a Catalunya. Eso sí, de cada 100 euros, los catalanes tendremos que pagar 21. Lo que ustedes proponen hoy es evidente que es una estafa para Catalunya y ustedes no pueden contar con los siete votos de Junts para poder aprobarlo”, ha dicho el diputado Josep Maria Cruset, adelantando su voto en contra. El ministro de Hacienda ha defendido ante el Congreso los 'números rojos' en los que incurrirá el Estado en los próximos años, con un déficit público del 1,8% del PIB en 2027, del 1,6% en 2028 y del 1,5% en 2029, siendo la Administración General del Estado quien asumirá el ajuste. Las comunidades autónomas, por su parte, dispondrán, según esta senda, de un margen del 0,1% cada año, 5.580 millones de euros para gastar más durante el trienio. “Reitero el llamamiento a todos los grupos parlamentarios para que actúen con responsabilidad, pensando en el interés general y evitando debates estériles”, ha reclamado España. Sin éxito. El PP, que gobierna en la mayoría de comunidades y se vería beneficiado por los números aprobados por el Gobierno, ha avanzado su negativa. “Ha presentado un acuerdo de senda de estabilidad cuando el único acuerdo que espera ya la inmensa mayoría de españoles es la dimisión del señor Sánchez”, ha dicho José Vicente María, el 'popular' encargado de dar la replica al ministro de Hacienda. Más catastrofista ha sido José María Figaredo, de Vox, que ha dicho que los números del país son “un puñetero desastre”. “Es usted, señor ministro, el que se encuentra gestionando la Hacienda pública en este auténtico desastre. Está hundiéndose el barco con usted al timón”, ha dicho, en un momento en el que la recaudación está en máximos, el déficit en mínimos y la deuda pública ya está en niveles previos a la pandemia. A favor de la senda de estabilidad, aunque con críticas al Gobierno, se han mostrado Sumar, ERC, EH Bildu, PNV, Coalición Canaria y el BNG. “Nos hubiera gustado que incorporase objetivos asimétricos por comunidades autónomas”, ha lamentado el portavoz económico de Sumar, Carlos Martín. La diputada de ERC Teresa Jordà ha subrayado que votarán a favor no “porque pensemos que el Gobierno del Estado ya ha cumplido” con los acuerdos alcanzados con su formación, sino porque quieren “dar respuesta a los problemas de los ciudadanos”. Para el PNV, su voto a favor se explica porque es el escenario “menos perjudicial” de los posibles, ha dicho la diputada Idoia Sagastizabal. “La alternativa es peor, porque son unos objetivos de déficit más restrictivos”, ha señalado, anticipando que el apoyo al déficit “no anticipa” el voto a los Presupuestos. Dos votaciones y un vacío legal Si los objetivos de estabilidad decaen, la Ley de Estabilidad Presupuestaria da 30 días al Ejecutivo para aprobar otro acuerdo con la senda (que puede ser la misma) para que se vote de nuevo en el Congreso. Pero la ley no dice qué hacer en el caso de que los tumben en dos ocasiones. En el Ejecutivo, ya a finales del año pasado, argumentaron que el rechazo a este acuerdo del Consejo de Ministros no puede hurtarle su capacidad presupuestaria ni la obligación de cumplir con los compromisos adquiridos con la Comisión Europea. Así, sin objetivos en vigor, el Ejecutivo podría hacer sus Cuentas con las referencias acordadas con Bruselas en el Plan Fiscal Estructural a Medio Plazo, el documento clave de las reglas fiscales: un déficit del 1,8% en 2027 y 1,6% en 2028. Y, sin un reparto por Administraciones en vigor –esto es, cuánto corresponde al Gobierno central, a los autonómicos y a las entidades locales–, en Hacienda dan por hecho que es la Carta Magna la que prima, obligando a las comunidades autónomas a presupuestar en equilibrio. Es decir, sin esos 5.850 millones de euros.