Hur man agerar och hur man inte agerar inför en skogsbrand som den i Almería
Lågorna har brunnit 3 800 hektar. Experter rekommenderar att vistas "i ett lämpligt skydd" eller att evakuera "tidigt, uteslutande enligt instruktionerna" från räddningstjänsten. Minst 12 döda i Los Gallardos-branden i Almería Skogsbranden i Los Gallardos (Almería) har redan blivit den dödligaste under 2000-talet i Spanien.
Branden har orsakat minst 12 dödsfall, åtta skadade, varav fyra allvarligt, och ytterligare 23 personer har ännu inte kunnat lokaliseras. De första undersökningarna analyserar eventuellt fall av en kraftledningskabel som ett möjligt ursprung till lågorna. Experter anser att det fortfarande är "för tidigt att avgöra vad som orsakade bränderna", men de säger att det finns flera faktorer till varför lågorna har betett sig så våldsamt.
Den andalusiske ministern för presidentskapet, hälsa och nödsituationer, Antonio Sanz, beskrev situationen denna fredagsmorgon som en "oöverträffad tragedi." För sin del, samma eftermiddag, avslöjade regeringens delegat i Andalusien, Pedro Fernández, att antalet avhysta personer har stigit till 1 000 personer: "Omkring 130-140 personer finns fortfarande i vissa lokaler i flera närliggande kommuner som erbjöds från första stund." Den snabba utvecklingen av skogsbranden María Barbosa, en forskare specialiserad på skogsbränder, British Centre for Ecology and Hydrology (UKCEH), förklarar att för att branden ska gå framåt med en hastighet som liknar den i Almería behöver den "en antändningskälla, torr vegetation som kan fungera som bränsle och väderförhållanden" som är gynnsamma för dess expansion. "De senaste värmeböljorna över hela Europa har bidragit till att torka ut växtlighet, vilket har gjort bränslen mer brandfarliga", säger han. "Dessutom kan regionens bergiga terräng påskynda brandspridningen, särskilt i uppförsbackar, samtidigt som släckningsarbetet blir svårt för brandpersonalen. Med tanke på svårigheten att exakt förutsäga när förhållanden som gynnar stora skogsbränder kommer att inträffa, är anpassning vår enda väg framåt." Källa: EFFIS (Copernicus) ChartsIncendios.initMapasPerimeters( [{ ids: ["561098"], titel: "Kartan över ytan som brann i Los Gallardos-branden (Almería)" }], "#contiene-mapa-561098" ); Ferran Dalmau-Rovira, skogsingenjör och chef för miljöingenjörskonsultföretaget Medi XXI GSA, medlem av Pau Costa Foundation, håller med om att Los Gallardos-branden i sina första faser "uppvisade ett extremt och mycket intensivt beteende, gynnat av höga temperaturer, låg luftfuktighet och stark vind." "Det var samtidighet i Andalusien, vilket har satt stress på nödutrustningen", framhåller han. "Branden påverkade flera vägar och försvårade allvarligt rörligheten och evakueringsverksamheten." Guillermo Rein, professor i brandvetenskap vid Imperial College London, tror också att den snabba utvecklingen av branden har överväldigat "brandkårer som arbetar under utomordentligt svåra omständigheter." Men han varnar för att skogsbranden måste undersökas "grundligt", eftersom "det varken är en ödesfråga eller resultatet av ett enkelt misstag." "Katastrofer orsakade av skogsbränder är ofta resultatet av år av försumlighet och långsamt beslutsfattande när man tar itu med en naturlig risk som uppstår i våra skogar och ekosystem och som alltmer hotar våra samhällen", påpekar han. Hur man agerar och hur man inte agerar Den stora frågan som fall som det i Almería lämnar är hur man ska agera om en brand uppstår nära vårt hem eller på den plats där vi är just nu.
Ferran Dalmau-Rovira anser att bland rekommendationerna att ta hänsyn till är, först och främst, att maximera säkerheten. "Stanna kvar i motståndskraftiga byggnader belägna inom en konsoliderad tätort, så länge myndigheterna inte har beordrat evakueringen", påpekar han. "Dessa miljöer erbjuder en lägre bränslebelastning, bättre förutsättningar för räddningstjänstens ingripande och bättre skydd mot värmestrålning." I händelse av att situationen är mellanliggande förklarar den att ”att vistas inne i ett fordon inom tätort kan erbjuda ett tillfälligt skydd mot strålningsvärme, glöd och rök”, men om branden har ett extremt beteende, med ”plötsliga förändringar i vindriktningen”, kan det förvandla det till en ”högrisksituation”. María Barbosa lyfter också fram behovet av att förvaltningar investerar "i förebyggande åtgärder, hantering av bränsle, förbättring av system för tidig varning och se till att människor som bor i högriskområden vet hur de ska förbereda sig och agera." "Eftersom risken för skogsbränder ökar i många regioner, kommer att skapa mer brandbeständiga samhällen vara ett av de mest effektiva sätten att minska framtida effekter", framhåller han. Thomas Smith, docent i miljögeografi vid London School of Economics and Political Science (LSE), påpekar att när "väderförhållandena når rekordnivåer, bör vi förvänta oss att brandbeteendet också når rekordnivåer." "Klimatförändringar ökar frekvensen och intensiteten av de extrema värme- och eldväderförhållandena som skapar dessa farliga miljöer."
Originalkälla
Publicerad av elDiario.es
10 july 2026, 20:04
Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.
Visa originaltext (spanska)
Rubrik
Cómo hay que actuar y cómo no ante un incendio forestal como el de Almería
Beskrivning
Las llamas han calcinado 3.800 hectáreas. Los expertos recomiendan permanecer "en un refugio adecuado" o evacuar "de forma temprana siguiendo exclusivamente las instrucciones" de los servicios de emergenciasAl menos 12 muertos en el incendio de Los Gallardos en Almería El incendio forestal de Los Gallardos (Almería) ya se ha convertido en el más mortífero del siglo XXI en España. El fuego ha causado al menos 12 muertos, ocho heridos, cuatro de ellos graves, y otras 23 personas todavía no han podido ser localizadas. Las primeras investigaciones analizan la posible caída de un cable de tendido eléctrico como posible origen de las llamas. Los expertos consideran que aún es “demasiado pronto para determinar qué provocó los incendios”, pero sí hablan de que hay varios factores por los que las llamas se han comportado de forma tan virulenta. El consejero andaluz de Presidencia, Sanidad y Emergencias, Antonio Sanz, calificaba la situación en la mañana de este viernes como una “tragedia sin precedentes”. Por su parte, esta misma tarde, el delegado del Gobierno en Andalucía, Pedro Fernández, ha revelado que la cifra de desalojados ha ascendido hasta las 1.000 personas: “Unas 130-140 personas siguen en algunos equipamientos de varios municipios colindantes que se ofrecieron desde el primer momento”. La rápida evolución del incendio forestal María Barbosa, científica especializada en incendios forestales, Centro Británico de Ecología e Hidrología (UKCEH), explica que para que el fuego avance a una velocidad parecida al de Almería necesita “una fuente de ignición, vegetación seca que pueda actuar como combustible y condiciones meteorológicas” que son favorables para su expansión. “Las recientes olas de calor en toda Europa han contribuido a secar la vegetación, lo que ha hecho que los combustibles sean más inflamables”, asegura. “Además, el terreno montañoso de la región puede acelerar la propagación del fuego, especialmente cuesta arriba, al tiempo que dificulta las labores de extinción para los equipos de bomberos. Dada la dificultad de predecir con exactitud cuándo se darán las condiciones propicias para grandes incendios forestales, la adaptación es nuestra única vía de avance”. Fuente: EFFIS (Copernicus) ChartsIncendios.initMapasPerimetros( [{ ids: ["561098"], titulo: "El mapa de la superficie quemada en el incendio de Los Gallardos (Almería)" }], "#contenedor-mapa-561098" ); Ferran Dalmau–Rovira, ingeniero forestal y director de la consultora de ingeniería ambiental Medi XXI GSA, miembro de la Fundación Pau Costa, coincide en que, en sus primeras fases, el incendio de Los Gallardos “presentó un comportamiento extremo y muy intenso, favorecido por las altas temperaturas, la baja humedad y el fuerte viento”. “Existía simultaneidad en Andalucía, lo que ha tensionado al dispositivo de emergencias”, destaca. “El incendio afectó a varias carreteras y dificultó gravemente la movilidad y las operaciones de evacuación”. Guillermo Rein, catedrático de Ciencias del Fuego en el Imperial College de Londres, también cree que la rápida evolución del fuego ha desbordado “a los cuerpos de bomberos que operan en circunstancias extraordinariamente difíciles”. Pero advierte de que el incendio forestal debe investigarse “minuciosamente”, porque “no se trata ni de una cuestión de destino ni del resultado de un simple error”. “Las catástrofes provocadas por los incendios forestales suelen ser el resultado de años de negligencia y de una lentitud en la toma de decisiones a la hora de abordar un riesgo natural que se produce en nuestros bosques y ecosistemas y que amenaza cada vez más a nuestras comunidades”, señala. Cómo hay que actuar y cómo no La gran duda que dejan casos como el de Almería es cómo hay que actuar si un incendio se origina cerca de nuestra vivienda o en el lugar en el que nos encontramos en ese momento. Ferran Dalmau–Rovira considera que entre las recomendaciones a tener en cuenta se encuentra, en primer lugar, la de maximizar la seguridad. “Permanecer en edificios resistentes ubicados dentro de un casco urbano consolidado, siempre que las autoridades no hayan ordenado la evacuación”, señala. “Estos entornos ofrecen una menor carga de combustible, mejores condiciones para la intervención de los servicios de emergencia y mayor protección frente a la radiación térmica”. En el caso de que la situación sea intermedia, explica que “permanecer dentro de un vehículo dentro de casco urbano puede ofrecer una protección temporal frente al calor radiante, las pavesas y el humo”, pero si el incendio tiene un comportamiento extremo, con “cambios bruscos de dirección del viento”, puede convertirlo en una “situación de alto riesgo”. María Barbosa también pone de manifiesto la necesidad de que, desde las administraciones, se invierta “en prevención, gestionar el combustible, mejorar los sistemas de alerta temprana y garantizar que las personas que viven en zonas de alto riesgo sepan cómo prepararse y actuar”. “A medida que aumenta el riesgo de incendios forestales en muchas regiones, la creación de comunidades más resistentes al fuego será una de las formas más eficaces de reducir los impactos futuros”, destaca. Thomas Smith, profesor asociado de Geografía Ambiental en la London School of Economics and Political Science (LSE), apunta a que cuando “las condiciones meteorológicas alcanzan niveles récord, debemos esperar que el comportamiento de los incendios también alcance niveles récord”. “El cambio climático está aumentando la frecuencia y la intensidad del calor extremo y de las condiciones meteorológicas propicias para los incendios que crean estos entornos peligrosos”.