Gaudí Centennial 2026: Böcker och nyheter om modernismens geni
Vi vet inte om Antoni Gaudí var fotogen eller inte, det finns inte så många fotografier kvar för att bekräfta det, men det som är tydligt är att det i bokformat ser bra ut. Den 7 juni firar den briljante arkitektens hundraårsjubileum och förlagsvärlden har velat stödja minnet med en arsenal av nyheter om hans gestalt, oavsett om det är i skönlitteratur, en informativ essä, en teknisk bok eller till och med en serie eller barnbok. Det finns en Gaudí för alla typer av publik: en mystisk för thrillerälskare, en lysande för arkitekturforskare, en andlig för dem som är intresserade av ikoner, till och med en primär och barnslig för de barn som vill upptäcka orsakerna till en sådan fascination.
Inom skönlitteraturen utmärker sig romanen "Gaudís lärling" (Böckernas sfär) av Jesús Bastante, en journalist specialiserad på religiösa frågor. Vid detta tillfälle fokuserar berättelsen på kärlekshistorien om en ung assistent till arkitekten och hans systerdotter, den fascinerande Roseta, som lämnades i vård av det modernistiska geniet efter hennes systers död. Deras relation var mycket nära, men full av chiaroscuro, som Bastante lyckas väva ihop med det turbulenta Barcelona i början av 1900-talet, medan det enda tornet som arkitekten såg färdigt, Bernabés, stod färdigt. «Gaudí är en total siffra.
Folk förstod snart vad han försökte göra med Sagrada Familia. Han såg att han försökte erbjuda svar till ödmjuka människor genom ett budskap som alla kunde förstå. Det är hemligheten med stor konst, som entusiasmerar både de kultiverade och de outbildade och de outbildade", säger Bastante.
En annan av de romaner som just har kommit till bokhandeln är "Gaudís dröm" (Ediciones B/Rosa dels Vents på katalanska), en berättelse om Barcelona och dess folk som börjar med byggandet av Sagrada Familia som ger Gaudí-familia en mening här. ett samhälle i ständig förvandling Medan vi ser den Gaudinska basilikan växa, kommer vi att möta de karaktärer som alltid tystas i historiens stora berättelser. Det kommer att bli en familjesaga som, generation efter generation, kommer att se staden, deras liv och templet som skyddar dem utvecklas, "Gaudí startade Sagrada Familia i vetskap om att han inte skulle se sin ödmjukhet utseende som gick samman för att göra allt detta möjligt, särskilt för de kvinnor som stödde Gaudís dröm och att utan dem hade det aldrig varit möjligt, säger Coia Valls, författaren. Att vara intresserad av Gaudí som en kraftfull fiktionsmaskin är inte nytt.
Redan 2007 kom den första "boomen" med "bästsäljaren" "La Clave Gaudí" (Plaza & Janés), av E steban Martín och Andreu Carranza. Om du tittar på datumet kommer du att upptäcka att det här är åren för "Da Vinci-koden"-tsunamin och det här är ytterligare en av de romaner som ville förena ikoniska konstverk och universella konstnärer med mystiska mysterier, konspirationsteorier och outsägliga hemligheter. Receptet fanns där och de två författarna tolkade det perfekt i en av dessa vändande thrillers där en japansk expert på Gaudí måste hjälpa sin matematikerpojkvän att lösa en rad gåtor som upptäckts i Gaudis huvudbyggnader.
Även om vi hittar den romanistiska milstolpen kring den gaudinska gestalten tidigt, på 50-talet, när Mario Lacruz skriver, men lämnar inlåst i en låda, "Gaudí, ett livs roman" (Funambulista). Den här historien gjordes till en film på 1960-talet och försöker svara på en nyckelfråga: Vad hände med den unga arkitekten att gå från att vara en antiklerisk bohem till ett brinnande helgon som i 40 år var besatt av byggandet av "de fattigas katedral"? Lacruz försöker lösa den stora gåtan i det modernistiska geniets liv baserat på hans frustrerade kärlekshistoria med Pepeta Moreu.
Romanen, nu med en prolog av Rosa Montero, visar Lacruz talang för att fördjupa sig i människans djup, i det här fallet Gaudí. Beundrad av människor som Muñoz Molina eller Ignacio Echevarría, bestämmer sig Lacruz för att börja i slutet här: «Gaten var inte särskilt upptagen. En spårvagn rörde sig längs Gran Vía i hörnet av Bailén.
En man förberedde sig för att korsa. Ljudet av rörformade klockor ringde i hans öron.
Spårvagnsklockan ringde enträget. Bromsarna skrek.
Tystnaden som följde var absolut. Mannen låg på marken. Hans slappa hand fortsatte att hålla i planen, som gled ur hans hand och rullades ut, och avslöjade en skiss av den färdiga Sagrada Familia.
Daniel Sánchez Pardos skulle ta den motsatta vägen till Lacruz med "G (Gaudís roman)". Titeln är liknande, men förslaget är antagonistiskt. Här möter vi arkitekten när han fortfarande bara är student med stora ambitioner.
Tillsammans med sin vän Gabriel Camarasa kommer han att inleda en utredning mot klockan i ett korrupt Barcelona fullt av skumma konspirationer. Som Spielberg gjorde i "The Secret of the Pyramid" med Sherlock Holmes, förvandlar Sánchez Pardos Gaudí till en mycket ung detektiv med en överraskande deduktiv förmåga. Om karaktären är bra, om han har ett personligt varumärke, som de säger idag, varför inte använda det för att bättre berätta historien vi vill berätta.
Men människan lever inte bara på romaner. Bland de mest speciella nyheterna under detta hundraårsjubileum utmärker sig den biografiska komiken "Gaudí, drömmaren av Barcelona" (Bruguera), en liten pärla av serietecknaren Max Vento som drar en visuell linje till det modernistiska geniets ovanliga liv, från när han var en ung dandy som togs för galen för sin överdådiga arkitekt till den fattiga arkitekten som var orolig för att ge den fattiga arkitekten.
Guds stora hus. Gaudí fungerar också som en grafisk attraktion för konsthistorikern och manusförfattaren Salva Rubio och serietecknaren Agustín Camutto i 'Gaudí. Den heliga familjen och extas' (Comanegra Comics).
Detta grafiska verk försöker lösa alla gåtor kring Gaudí-figuren, från hans liv till ett verk som fortfarande inte förstås i sin fulla omfattning. Barn har också sin dos nyheter kring figuren av arkitekten från Reus. I 'Gaudis stora bok.
Sök och lär' (Beascoa), Alba Olmedo och illustratören María Montenegro fördjupar sig i själen och hjärtat av det modernistiska geniet för att förklara för de små vem denna märkliga karaktär var som alla pratar om hundra år efter hans död. Här får du lära dig vad modernism är, vad Gaudí ville göra med trencadísen eller naturens betydelse i den här lilla mannens verk som drömde om drakar.
Originalkälla
Publicerad av ABC Cultura
16 april 2026, 13:08
Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.
Visa originaltext (spanska)
Rubrik
Centenario de Gaudí 2026: Libros y novedades sobre el genio del modernismo
Beskrivning
No sabemos si Antoni Gaudí era fotogénico o no, no quedan demasiadas fotografías para asegurarlo, pero lo que está claro es que en formato libro queda genial. El 7 de junio se cumple el centenario del genial arquitecto y el mundo editorial ha querido apoyar la conmemoración con un arsenal de novedades sobre su figura, ya sea en ficción, en ensayo divulgativo, libro técnico o incluso cómic o libro infantil. Hay un Gaudí para todos los tipos de público: uno misterioso para los amantes del thriller, otro genial para los estudiosos de la arquitectura, otro espiritual para los que les interesan los iconos, incluso otro primario e infantil para esos niños que quieran descubrir las razones de tanta fascinación. Dentro del terreno de la ficción, destaca la novela 'El aprendiz de Gaudí' (La esfera de los libros), de Jesús Bastante , periodista especializado en temas religiosos. En esta ocasión, el relato se centra en la historia de amor de un joven ayudante del arquitecto y su sobrina, la fascinante Roseta, que quedó al cuidado del genio modernista tras la muerte de su hermana. Su relación fue muy estrecha, pero llena de claroscuros, que Bastante consigue hilar bien con la convulsa Barcelona de principios del siglo XX, mientras se concluye la única torre que el arquitecto vio acabada, la de Bernabé. «Gaudí es una figura total. La gente entendió pronto lo que intentaba con la Sagrada Familia . Vio que intentaba ofrecer respuestas a la gente humilde a través de un mensaje que todos podían entender. Ese es el secreto del gran arte, que emociona tanto al culto y forado como al que no tiene cultura», asegura Bastante. Otra de las novelas que acaban de llegar a las librerías es 'El sueño de Gaudí' (Ediciones B/Rosa dels Vents en catalán), una historia de Barcelona y sus gentes a partir de la construcción de la Sagrada Familia . Gaudí sirve aquí como 'deus ex machina' que da sentido a una sociedad en constante transformación. Mientras vemos crecer la basílica gaudiniana, conoceremos a esos personajes que siempre quedan silenciados en los grandes relatos de la historia. Será una saga familiar que, generación tras generación, verá evolucionar la ciudad, sus vidas y el templo que les da cobijo. «Gaudí empezó la Sagrada Familia sabiendo que no la vería acabada . La novela habla de su humildad, de su locura, pero también de esas miradas que se sumaron para que todo eso fuera posible, especialmente de esas mujeres que apoyaron el sueño de Gaudí y que sin ellas posiblemente nunca habría podido ser», afirma Coia Valls, la autora. Interesarse por Gaudí como potente máquina de ficción no es nuevo. Ya en 2007 llegó el primer 'boom' con el 'bestseller' 'La clave Gaudí' (Plaza & Janés), de E steban Martín y Andreu Carranza . Si se fijan en la fecha, descubrirán que son los años del tsunami 'El código Da Vinci' y esta es otra de esas novelas que quisieron unir icónicas obras de arte y artistas universales con misterios arcanos, teorías de la conspiración y secretos inconfesables. La receta estaba allí y los dos autores la interpretaron a la perfección en uno de esos thrillers pasa páginas en que una japonesa experta en Gaudí tendrá que ayudar a su novio matemático a resolver una serie de enigmas descubiertos en las principales edificaciones gaudinianas. Aunque el hito novelesco en torno a la figura gaudiniana lo encontramos pronto, en los años 50, cuando Mario Lacruz escribe, pero deja encerrada en un cajón, 'Gaudí, la novela de una vida' (Funambulista). Llevada al cine en los años 60, esta historia intenta contestar a una pregunta clave: ¿Qué le ocurrió al joven arquitecto para pasar de ser un bohemio anticlerical a un ferviente beato obsesionado durante 40 años con la construcción de 'la catedral de los pobres'? Lacruz intenta resolver el gran enigma de la vida del genio modernista a partir de su historia de amor frustrada con Pepeta Moreu. La novela, prologada ahora por Rosa Montero , demuestra el talento de Lacruz para ahondar en lo más profundo del ser humano, en este caso Gaudí. Admirado por gente como Muñoz Molina o Ignacio Echevarría, Lacruz decide aquí empezar por el final: «La calle estaba poco transitada. En Gran Vía esquina Bailén avanzaba un tranvía. Un hombre se disponía a cruzar. En sus oídos repiqueteaba el sonido de las campanas tubulares. La campanilla del tranvía sonó con insistencia . Chirriaron los frenos. El silencio que siguió fue absoluto. El hombre yacía en el suelo. Su mano inerte seguía sujetando el plano, que se escapó de la mano y se desenrolló mostrando un boceto de la Sagrada Familia terminada». El camino contrario a Lacruz tomaría Daniel Sánchez Pardos con 'G (La novela de Gaudí)' . El título es parecido, pero la propuesta antagónica. Aquí nos encontramos al arquitecto cuando todavía es un mero estudiante con grandes ambiciones. Con su amigo Gabriel Camarasa iniciará una investigación a contrarreloj en una Barcelona corrupta y llena de turbias conspiraciones. Como Spielberg hiciera en 'El secreto de la pirámide' con Sherlock Holmes, Sánchez Pardos convierte a Gaudí en un detective jovencísimo con una capacidad deductiva sorprendente. Si el personaje es bueno, si tiene marca personal, como se dice hoy día, por qué no utilizarla para contar mejor la historia que queremos contar. Pero no sólo de novelas vive el hombre. Entre las novedades más especiales de este centenario destaca el cómic biográfico 'Gaudí, el soñador de Barcelona' (Bruguera), una pequeña joya del dibujante Max Vento que traza una línea visual a la inusual vida del genio modernista, desde que era un joven dandi al que tomaban por loco por sus ideas extravagantes sobre arquitectura hasta el anciano religioso y preocupado por dar a los pobres cobijo en la gran casa de Dios. Gaudí también sirve como reclamo gráfico para el historiador de arte y guionista Salva Rubio y el dibujante Agustín Camutto en 'Gaudí. La Sagrada Familia y el éxtasis' (Comanegra Comics). Esta obra gráfica intenta resolver todos los enigmas entorno a la figura de Gaudí, desde su vida a una obra que todavía no se entiende en toda su magnitud. Los niños también tienen su dosis de novedades en torno a la figura del arquitecto de Reus. En 'El gran libro de Gaudí. Busca y aprende' (Beascoa), Alba Olmedo y la ilustradora María Montenegro bucean en el alma y el corazón del genio modernista para explicar a los más pequeños quién era este extraño personaje del que todo el mundo habla cien años después de su muerte. Aquí aprenderán qué es el modernismo, qué quería hacer Gaudí con el trencadís o la importancia de la naturaleza en la obra de este pequeño hombre que soñaba con dragones.
