Feijóo tror att Felipe VI "vill åka till Ceuta" och ber regeringen att "godkänna" kungens första resa till staden
Ledaren för PP försäkrar att Marocko "antingen samtyckte till eller uppmuntrade invasionen" och det skamlar Sánchez för att han inte kallat parterna för en deklaration till försvar av Spaniens suveränitet. Regeringen uttrycker sitt "uppenbara" avvisande av Marockos anspråk på Ceuta och Melilla: "De är två spanska städer." och allmän ordning" som upplevs i den autonoma staden. Av denna anledning har han bett regeringen i Pedro Sánchez att "godkänna" det besöket.
I en intervju med Europa Press tackade han Felipe VI för "gesten" att ta emot presidenten för Ceuta, Juan Jesús Vivas, på Marivent Palace (Palma) i början av augusti, som gjorde detta uttryckliga önskebesök och uttryckligt vältaliga uttalanden. att han kommer att göra det "när regeringen överväger och accepterar denna förskjutning." Feijóo har antytt att Felipe VI inom sina konstitutionella befogenheter är "garant för Spaniens suveränitet och territoriella integritet". "Jag är övertygad om att kungen vill åka till Ceuta och kommer att göra det när Spaniens regering godkänner denna resa," tillade han. På frågan om han anser att den verkställande makten borde godkänna detta besök vid det här tillfället, erkände han att om han var president "skulle han meddela att kungen av Spanien kommer att åka till Ceuta", men han tillade att han som chef för oppositionen inte har "alla uppgifter" och att det finns "många okända" om det massiva inresan av mer än 70 000 illegala migranter den 3 juli och att han har släppt in 30 i juli. "han skulle behöva information" för att kunna "specificera" ett datum för det besöket. "Men det som är väldigt tydligt är att regeringens president måste säga att Spaniens kung, uppenbarligen, inför en humanitär kris, folkhälso- och allmän ordning som den vi upplever, utan motstycke i vår senaste historia, som statschef är det hans ansvar att åka till Ceuta, som till vilken plats som helst på spanskt territorium där det kan inträffa", sade han. Sedan demokratin återupprättades har det bara varit en institutionell resa av kungarna till Ceuta och Melilla.
Närmare bestämt var det kungarna Juan Carlos I och Sofia i november 2007. Förflyttningen, som genomfördes under regeringen av José Luis Rodríguez Zapatero, orsakade en stark diplomatisk kris med Marocko, som tillfälligt återkallade sin ambassadör i Madrid. Sedan hans proklamation 2014 har Felipe VI inte officiellt rest till någon av de två autonoma städerna.
Å andra sidan, på frågan om en migrationskris som den i Ceuta inte skulle ha inträffat om PP var i Moncloa, svarade han att om hans parti styrde det skulle det ha "information från CNI, polisens immigrationskommission och civilgardet." "Och vi skulle omedelbart ha kontaktat Marocko för att undvika en lavin och en invasion av 70 000 människor", utbrast han. Efter att ha sett till att Sánchez verkställande direktör har agerat "med enorm tröghet och inkompetens", sa han att han inte vill tro att det har förekommit "medverkan" eftersom de i så fall skulle "ställas inför en mycket allvarlig situation." "Indolens och inkompetens är bekräftat och delaktighet med Marocko, jag vill inte tro att detta är en möjlighet", betonade han. Ledaren för PP har insisterat på att "i dag vet de inte varför denna "invasion" har ägt rum och samtyckts till och "varför det fortsätter att sägas att samarbetet med Marocko är exemplariskt." "Regeringens president är med sina flipflops på stranden medan president Vivas hanterar ett problem som inte beror på honom med stövlarna på från dag ett", tillade han. "Det som är tydligt är att Marocko antingen samtyckte till eller uppmuntrade invasionen." När det gäller huruvida han anser att Marocko är en pålitlig partner så har Feijóo försvarat ett förhållande av "grannskap och vänskap" med det alawitiska landet men har varnat för att detta "kräver ömsesidighet", "lojalitet" och "respekt mellan båda", samtidigt som han klargjort att "det inte finns utrymme för" "varken hot eller utpressning" mot Spanien. "Vi har inget intresse av att ha problem med någon, än mindre med en granne.
Vi har inte heller står vi bakom att skapa en dålig relation med Marocko eller att ha en permanent fiendskapsstrategi med det landet. Nu, vad vi inte kan göra är att acceptera hot eller utpressning, varken från Marocko eller från någon annan", betonade han. Vid det här laget försäkrade han att "vad som är klart är att Marocko antingen samtyckte till eller uppmuntrade invasionen" i slutet av juli. "Och vad som också är tydligt är att regeringen, som visste om det, inte agerade," betonade han.
På frågan om han tror att utpressning eller hot görs mot den spanska regeringen, svarade Feijóo att de inte vet "vad som händer mellan Pedro Sánchez och Marockos regering", men han varnade för att de kommer att sluta "veta". Enligt hans åsikt beter sig Sánchez "mer som ett subjekt i Marocko än som presidenten för Spaniens regering." "Hans politik eller hans dolda diplomati med Rabat har gett resultatet av invasionen av spanskt territorium," sade han och kritiserade det faktum att han kallade den italienska ambassadören och inte den marockanska ambassadören för konsultationer. Efter att Marocko gjort anspråk på den "historiska rätten" över Ceuta och Melilla, konstaterade Feijóo att Spanien efter denna kris framträdde "mer försvagat" och tillade att ett krav på enhet borde ha gjorts "för att garantera territoriell integritet." "Regeringens president borde ha kallat alla politiska partier för att göra ett enhälligt, sömlöst uttalande till försvar av Spaniens territoriella enhet och vår suveränitet", förklarade han, för att anklaga Sánchez för att "försöka splittra, konfrontera och förolämpa som alltid." Feijóo har indikerat att Sánchez immigrationspolitik har "perversa effekter, vilket är samtalseffekten", och "går exakt i motsatt riktning till EU:s pakter." Av denna anledning tror han att brevet som undertecknades av 22 europeiska ledare efter attacken i Ceuta är "en mycket tydlig väckarklocka för att skydda europeiska gränser." Mot bakgrund av detta faktum, och efter beslutet av den italienska premiärministern Giorgia Meloni, att avbryta Schengenområdet, har Feijóo påpekat att den spanska regeringens reaktion genom att införa gränskontroller för resenärer från Italien "har varit orimliga". "Detta kan lösas med en uppmaning och ett samtal mellan de två premiärministrarna.
Men att bevisa att för Spanien är den italienska regeringens inställning mer oansvarig än den marockanska regeringens attityd är en provokation mot våra partners", sade han. Feijóo har försvarat att Ceuta är en del av EU:s regionkommitté och att Spanien också använder unionens instrument för att skydda sina gränser. "Varför använder vi inte Frontex? För att inte störa Marocko?
Det är en fråga som regeringen inte heller vill svara på", fördömde han. På vändningen mot Västsahara På frågan om han, om han når Moncloa, kommer att ångra regeringens tur 2022 på Västsahara att återgå till den traditionella positionen eller behålla inställningen till Marockos teser, har Feijóo anklagat Pedro Sánchez för att nå en överenskommelse med Rabat vars innehåll de inte känner till. "Alla ståndpunkter från Spaniens regering i denna fråga måste lämnas till Cortes. Därför, om vi har ansvaret för att styra, kommer vi att ta reda på vad Spaniens regering har kommit överens om, inte Spanien, och, baserat på innehållet i det avtalet, kommer vi att avslöja det, vi kommer att ta det till kongressen och regeringen kommer att specificera vad vårt lands ställning är", sa han.
Som sagt, han har gjort det klart att han inte kommer att underteckna avtal som han inte känner till "innehållet" och inte heller kommer de att "binda beslut som domstolarna inte har godkänt." Efter att ha försvarat "att sätta ljus och stenografer på de beslut som förändrar historien om Spaniens förhållande till Sahara" och "balansen i Maghreb", påminde han om att FN var en "skiljedomare" och försvarade att återvända "till lämpliga forum".
Originalkälla
Publicerad av elDiario.es
22 august 2026, 13:00
Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.
Visa originaltext (spanska)
Rubrik
Feijóo cree que Felipe VI "quiere ir a Ceuta" y pide al Gobierno que "autorice" el primer viaje del rey a la ciudad
Beskrivning
El líder del PP asegura que Marruecos "o consintió o alentó la invasión" y afea a Sánchez no citar a los partidos para una declaración en defensa de la soberanía de EspañaEl Gobierno traslada su rechazo “tajante” a las reivindicaciones de Marruecos sobre Ceuta y Melilla: “Son dos ciudades españolas” El líder del PP, Alberto Núñez Feijóo, considera que el rey “quiere ir a Ceuta” porque “le corresponde” como jefe del Estado ante la “crisis humanitaria, de salud pública y de orden público” que se está viviendo en la ciudad autónoma. Por eso, ha pedido al Gobierno de Pedro Sánchez que “autorice” esa visita. En una entrevista concedida a Europa Press, ha agradecido el “gesto” de Felipe VI de recibir a primeros de agosto en el Palacio de Marivent (Palma) al presidente de Ceuta, Juan Jesús Vivas, quien hizo unas declaraciones “muy elocuentes” apuntando a que el monarca desea esa visita y que lo hará “cuando el Gobierno considere y acepte ese desplazamiento”. Feijóo ha indicado que, dentro de sus competencias constitucionales, Felipe VI es “garante de la soberanía y de la integridad territorial” de España. “Estoy convencido de que el rey quiere ir a Ceuta y lo hará cuando el Gobierno de España autorice ese desplazamiento”, ha abundado. Al ser preguntado si cree que el Ejecutivo debería autorizar esa visita en este momento, ha confesado que si él fuese presidente “anunciaría que el rey de España irá a Ceuta” pero ha añadido que como jefe de la oposición no tiene “todos los datos” y hay “muchas incógnitas” sobre la entrada masiva de más de 70.000 migrantes ilegales el pasado 30 y 31 de julio. Así, ha admitido que “necesitaría información” para poder “concretar” una fecha de esa visita. “Pero lo que está muy claro es que el presidente del Gobierno tiene que decir que el rey de España, obviamente, ante una crisis humanitaria, de salud pública y de orden público como la que estamos viviendo, inédita en nuestra historia reciente, como jefe del Estado le corresponde ir a Ceuta, como a cualquier lugar del territorio español donde se pudiera producir”, ha aseverado. Desde la restauración de la democracia, solo se ha producido un viaje institucional de los reyes a Ceuta y Melilla. En concreto, fueron los reyes Juan Carlos I y Sofía en noviembre de 2007. El desplazamiento, realizado bajo el gobierno de José Luis Rodríguez Zapatero, provocó una fuerte crisis diplomática con Marruecos, que llegó a retirar temporalmente a su embajador en Madrid. Desde su proclamación en 2014, Felipe VI no ha viajado de forma oficial a ninguna de las dos ciudades autónomas. Por otra parte, al ser preguntado si no se habría producido una crisis migratoria como la de Ceuta si el PP estuviese en Moncloa, ha respondido que si su partido estuviera gobernando tendría “información del CNI, de la comisaría de extranjería de la Policía y de la Guardia Civil”. “Y hubiésemos contactado de forma inmediata con Marruecos para evitar una avalancha y una invasión de 70.000 personas”, ha exclamado. Tras asegurar que el Ejecutivo de Sánchez ha actuado “con una enorme indolencia e incompetencia”, ha dicho que no quiere pensar que ha habido “complicidad” porque en ese caso estarían “ante un supuesto gravísimo”. “Indolencia e incompetencia están confirmadas y la complicidad con Marruecos no quiero pensar que eso sea una posibilidad”, ha enfatizado. El líder del PP ha insistido en que “todavía hoy no saben por qué se ha producido y consentido” esta “invasión” y “por qué se sigue diciendo que la colaboración con Marruecos es ejemplar”. “El presidente del Gobierno está con sus chanclas en la playa mientras que el presidente Vivas está gestionando un problema que no depende de él con las botas puestas desde el primer día”, ha apostillado. “Lo que está claro es que Marruecos o consintió o alentó la invasión” En cuanto a si cree que Marruecos es un socio fiable, Feijóo ha defendido una relación de “vecindad y amistad” con el país alauíta pero ha advertido de que eso “exige reciprocidad”, “lealtad” y “respeto entre ambos”, al tiempo que ha dejado claro que “no caben” “ni las amenazas ni los chantajes” a España. “Nosotros no tenemos ningún interés en tener un problema con nadie y menos con un vecino. No tenemos ni estamos detrás de crear una mala relación con Marruecos ni tener un planteamiento de enemistad permanente con ese país. Ahora bien, lo que no podemos es aceptar ni amenazas ni chantajes, ni de Marruecos ni de nadie”, ha resaltado. En este punto, ha asegurado que “lo que está claro es que Marruecos o consintió o alentó la invasión” de finales de julio. “Y lo que está claro también es que el Gobierno, sabiendo de la misma, no actuó”, ha enfatizado. Interrogado si cree que se están produciendo chantajes o amenazas al Gobierno español, Feijóo ha respondido que no saben “qué ocurre entre el Gobierno de Pedro Sánchez y Marruecos”, pero ha avisado que lo acabarán “sabiendo”. A su entender, Sánchez “se comporta más como un súbdito de Marruecos que como el presidente del Gobierno de España”. “Su política o su diplomacia oculta con Rabat ha dado este resultado de invasión de un territorio español”, ha manifestado, recriminando que llamara a consultas al embajador italiano y no a la embajadora marroquí. Después de que Marruecos reivindique el “derecho histórico” sobre Ceuta y Melilla, Feijóo ha afirmado que después de esta crisis España sale “más debilitada” y ha añadido que se debería haber realizado un llamamiento a la unidad “para garantizar la integridad territorial”. “Es que el presidente del Gobierno debería haber citado a todos los partidos políticos para hacer una declaración unánime, sin fisuras, en defensa de la unidad territorial de España y de nuestra soberanía”, ha declarado, para acusar a Sánchez de “intentar dividir, confrontar e insultar como siempre”. Feijóo ha indicado que la política migratoria de Sánchez tiene “unos efectos perversos, que es el efecto llamada”, y “va exactamente en sentido contrario a los pactos de la Unión Europea”. Por eso, cree que la carta que firmaron 22 líderes europeos tras el asalto en Ceuta es “una llamada de atención muy clara hacia la protección de las fronteras europeas”. Ante ese hecho, y tras la decisión de la primera ministra italiana, Giorgia Meloni, de suspender el espacio Schengen, Feijóo ha señalado que la reacción del Gobierno español imponiendo controles fronterizos a los viajeros procedentes de Italia “ha sido exorbitante”. “Esto se soluciona con una llamada y con una conversación entre los dos primeros ministros. Pero acreditar que para España es más irresponsable la actitud del Gobierno italiano que la actitud del Gobierno marroquí es una provocación a nuestros socios”, ha manifestado. Feijóo ha defendido que Ceuta forme parte del Comité de las Regiones de la UE y que España también use los instrumentos de la Unión para proteger sus fronteras. “¿Por qué no utilizamos Frontex? ¿Para no molestar a Marruecos? Esa es una pregunta que tampoco el Gobierno quiere contestar”, ha denunciado. Sobre el giro sobre el Sáhara occidental Al ser preguntado si, en caso de llegar a Moncloa, deshará el giro del Gobierno en 2022 sobre el Sáhara Occidental para volver a la posición tradicional o mantendrá el acercamiento a las tesis de Marruecos, Feijóo ha acusado a Pedro Sánchez de llegar a un acuerdo con Rabat cuyo contenido desconocen. “Cualquier posición del Gobierno de España debe ser en este asunto sometida a las Cortes. Por tanto, si tenemos la responsabilidad de gobernar, nos enteraremos qué es lo que ha pactado el Gobierno de España, que no España y, en base al contenido de ese pacto, lo revelaremos, lo llevaremos al Congreso y el Gobierno concretará cuál es la posición de nuestro país”, ha relatado. Dicho esto, ha dejado claro que él no va a suscribir acuerdos de los que desconoce “su contenido” ni le van a “vincular decisiones que las Cortes no han autorizado”. Tras defender “poner luz y taquígrafos a las decisiones que cambian la historia de la relación de España con el Sáhara” y “el equilibrio en el Magreb”, ha recordado que la ONU era “árbitro” y ha defendido volver “a los foros adecuados”.