EU-kommissionen har redan sagt att den extraordinära legaliseringen var laglig och vägrar kommentera Högsta domstolens beslut
En talesperson för den europeiska institutionen påpekar att högsta domstolens domar "fortfarande ligger i de spanska domstolarna. Det finns inga ytterligare kommentarer i frågan." EU-kommissionären för migration sa redan för månader sedan att regularisering "är ett ansvar för medlemsstaterna." Högsta domstolen anser att legaliseringen av migranter kan kollidera med den europeiska standarden. EU-kommissionen ville i tisdags inte kommentera Högsta domstolens beslut att fråga såväl regeringen som flera autonoma samhällen som styrs av PP och olika sammanslutningar om det är lämpligt att ta upp ett förhandsavgörande till EU-domstolen om huruvida den extraordinära legaliseringen av migranter som godkänts av Socialist Executive kolliderar med europeiska direktiv.
Kommissionen svarade redan i januari att invandringsåtgärden var den spanska statens ansvar och att det inte fanns några olagligheter, även om flera länder har kritiserat Spanien för legaliseringen på grund av de eventuella konsekvenser det kan få för deras länder i händelse av förflyttningar inom EU. Denna anklagelse blev uppenbar vid det senaste Europeiska rådet, när flera europeiska ledare förebråde regeringens president Pedro Sánchez att den extraordinära legaliseringen av migranter i Spanien kan ha en möjlig inverkan på resten av partnerna. Anklagelserna skulle ha kommit från Belgiens premiärminister Bart de Wever, Danmarks premiärminister, socialisten Mette Frederiksen samt Ungern och Tyskland.
Till en början nämndes även den italienska premiärministern Giorgia Meloni, men både den spanska och den italienska delegationen förnekade att det skulle ha förekommit någon diskussion mellan de två ledarna och bara ett utbyte av olika ståndpunkter. I tisdags begränsade sig en talesperson för EU-kommissionen till att säga när journalister frågade om Högsta domstolens avgöranden att "det fortfarande ligger i de spanska domstolarna. Det finns inga ytterligare kommentarer i frågan." Men i januari förra året förklarade EU-kommissionären för inrikes frågor och migration, Magnus Brunner, när han blev tillfrågad om den spanska verkställande maktens initiativ, att "det är medlemsstaternas ansvar att göra allt möjligt i kampen mot illegal invandring.
Det här fallet är annorlunda eftersom de är människor som redan befinner sig i medlemsstaten och Spanien har makten att reagera och ta itu med de rättsliga åtgärder som rör migration." Då meddelade både PP och det högerextrema partiet Vox att de skulle vidta åtgärden till de europeiska institutionerna för att försöka stoppa det. Sedan gjorde EU-kommissionären med ansvar för immigration klart att den spanska regeringen utformade politiken i enlighet med de befogenheter som den tilldelats och att Europeiska kommissionen inte kan engagera sig i det området. "Vi är medvetna om den nya lagen och vad som har beslutats i Spanien. Det är uppenbart att det är varje medlemsstats ansvar.
Man måste skilja på laglig och illegal invandring och man måste hitta lösningar och lagliga vägar för att lösa denna fråga. Vi måste samarbeta, men EU-kommissionen har ingen kompetens i dessa frågor, vi kan bara rekommendera lagliga resplaner och nå överenskommelser med medlemsländerna så att de antar att de antar att de är med medlemsländerna." Därefter, under påtryckningar från flera länder och från höger- och högerextrema formationer i Europaparlamentet, svarade EU-kommissionären på en fråga från Europeiska PP där han insisterade på att "utan att det påverkar fördelningen av befogenheter som definieras av unionens rättssystem i förhållande till politik och individuella beslut för att legalisera statusen för tredjelandsmedborgare i en irreguljär situation, att den spanska statens irreguljära situation har lagts till", "Medlemsstaternas beslut, i ett utrymme utan inre gränser, kan få konsekvenser för andra medlemsstater och för unionen som helhet." I den meningen gjorde Brunner sin egen tolkning av europeiska regler genom att påpeka att "ett nationellt uppehållstillstånd inte tillåter att flytta runt i EU, utan bara att bo och arbeta i den medlemsstat som utfärdat det. EU har tydliga regler som måste respekteras.
Om det till exempel upptäcks att en person som innehar ett nationellt uppehållstillstånd befinner sig i en olaglig situation i en annan del av EU, eller om den personen ansöker om asyl i en annan medlemsstat, måste de återvända till den medlemsstat som har utfärdat deras uppehållstillstånd." Detta betyder inte att den spanska åtgärden är olaglig, utan att EU-kommissionären begär att ett uppehållstillstånd i ett land ska kunna förflyttas i ett land, men domstolen tillåter inte en nyligen genomförd förflyttning. Justice of the European Union (CJEU) upphävde EU-kommissionärens tillvägagångssätt EU-domstolen slog i början av juni fast att ett uppehållstillstånd i ett EU-land inte utesluter att det beviljas i ett annat EU-land, men det reglerar också att aspekter som familjens enhet måste beaktas när man beviljar dessa tillstånd och att en person inte ska utvisas från ett land.
Originalkälla
Publicerad av elDiario.es
30 june 2026, 13:22
Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.
Visa originaltext (spanska)
Rubrik
La Comisión Europea ya dijo que la regularización extraordinaria era legal y se niega a comentar la decisión del Supremo
Beskrivning
Un portavoz de la institución europea apunta sobre las providencias del Supremo que "están todavía en los tribunales españoles. No hay más comentarios al respecto". El comisario europeo de Migraciones ya dijo hace meses que la regularización “es una competencia de los Estados miembros" El Supremo considera que la regularización de migrantes podría chocar con la norma europea La Comisión Europea no ha querido este martes hacer comentarios sobre la decisión del Tribunal Supremo de preguntar al Gobierno como a varias comunidades autónomas gobernadas por el PP y a distintas asociaciones si es procedente elevar una cuestión prejudicial al Tribunal de Justicia de la Unión Europea (TJUE) sobre si la regularización extraordinaria de migrantes aprobada por el Ejecutivo socialista colisiona con las directivas europeas. La Comisión ya contestó en enero que la medida migratoria era competencia del Estado español y no había ilegalidades, aunque varios países han recriminado a España la regularización por las posibles consecuencias que puede tener para sus países en caso de movimientos dentro de la UE. Esta recriminación se hizo evidente en el pasado Consejo Europeo, cuando varios líderes europeos reprocharon al presidente del Gobierno, Pedro Sánchez, que la regularización extraordinaria de migrantes en España podría tener un posible impacto en el resto de socios. Los reproches habrían venido por parte del primer ministro belga, Bart de Wever, la primera ministra de Dinamarca, la socialista Mette Frederiksen además de Hungría y Alemania. En un primer momento se señaló también a la primera ministra italiana, Giorgia Meloni, pero tanto la delegación española como la italiana desmintieron que hubiera ninguna discusión entre ambos líderes y solo un intercambio de diferentes posiciones. Este martes, un portavoz de la Comisión Europea se ha limitado a decir ante las preguntas de los periodistas sobre las providencias del Supremo que “está todavía en los tribunales españoles. No hay más comentarios al respecto”. Sin embargo, el pasado enero, el comisario europeo de Asuntos Internos y Migraciones, Magnus Brunner, al ser preguntado por la iniciativa del Ejecutivo español explicó que “es una competencia de los Estados miembros hacer lo posible en la lucha contra inmigración ilegal. Este caso es distinto porque son personas que ya están en el Estado miembro y España tiene la competencia sobre cómo reaccionar y abordar la actuación legal de la migración”. Entonces tanto el PP como la formación ultraderechista Vox anunciaron que llevarían ante las instituciones europeas la medida para intentar frenarla. Entonces el comisario europeo competente en Inmigración dejó claro que el Gobierno español estaba haciendo política según las competencias que tiene atribuidas y la Comisión Europea no se puede meter en ese ámbito. “Estamos al tanto de la nueva ley y lo que se ha decidido en España. Está claro que es responsabilidad de cada Estado miembro. Hay que hacer distinción entre inmigración legal e ilegal y hay que encontrar soluciones y vías legales para soluciones este tema. Tenemos que trabajar conjuntamente, pero la Comisión Europea no tiene competencia en estas cuestiones, solo podemos recomendar itinerarios legales y llegar a acuerdos con los países miembros para que los asuman”, argumentó Brunner. Posteriormente, ante la presión de varios países y de las formaciones de derechas y ultraderecha en el Parlamento Europeo, el comisario europeo respondió a una pregunta del PP europeo en la que insistía en que “sin perjuicio del reparto de competencias definido por el ordenamiento jurídico de la Unión en relación con las políticas y las decisiones individuales de regularización del estatuto de los ciudadanos de terceros países en situación irregular”, es decir, que el proceso de regularización es competencia del Estado español, Brunner añadía que “las decisiones de los Estados miembro, en un espacio sin fronteras interiores, pueden tener consecuencias para otros Estados miembro y para la Unión en su conjunto”. En este sentido, Brunner hizo una interpretación propia de la normativa europea al señalar que “un permiso de residencia nacional no autoriza a desplazarse por la UE, sino únicamente a vivir y trabajar en el Estado miembro que lo expidió. La UE cuenta con normas claras que deben respetarse. Por ejemplo, si se descubre que una persona titular de un permiso de residencia nacional se encuentra en situación irregular en otra parte de la UE, o si esa persona solicita asilo en otro Estado miembro, deberá regresar al Estado miembro que expidió su permiso de residencia”. Lo cual no significa que la medida española sea ilegal, sino que el comisario europeo está solicitando que un permiso de residencia en un país no permita moverse por el espacio Schengen. Sin embargo, una reciente sentencia del Tribunal de Justicia de la Unión Europea (TJUE) tumbó el planteamiento del comisario europeo. El TJUE sentenció a principio de junio que tener un permiso de residencia en un país de la UE no excluye que se le pueda conceder en otro país de la UE, pero además dictamina que hay que tener en cuenta aspectos como la unidad familiar a la hora de la concesión de estos permisos y que no se debería expulsar a una persona de un país sin tener en cuenta estos condicionantes.