EU-kommissionen har redan sagt att den extraordinära legaliseringen var laglig och vägrar kommentera Högsta domstolens beslut

En talesperson för den europeiska institutionen påpekar att högsta domstolens domar "fortfarande ligger i de spanska domstolarna. Det finns inga ytterligare kommentarer i frågan." EU-kommissionären för migration sa redan för månader sedan att regularisering "är ett ansvar för medlemsstaterna." Högsta domstolen anser att legaliseringen av migranter kan kollidera med den europeiska standarden. EU-kommissionen ville i tisdags inte kommentera Högsta domstolens beslut att fråga såväl regeringen som flera autonoma samhällen som styrs av PP och olika sammanslutningar om det är lämpligt att ta upp ett förhandsavgörande till EU-domstolen om huruvida den extraordinära legaliseringen av migranter som godkänts av Socialist Executive kolliderar med europeiska direktiv.

Kommissionen svarade redan i januari att invandringsåtgärden var den spanska statens ansvar och att det inte fanns några olagligheter, även om flera länder har kritiserat Spanien för legaliseringen på grund av de eventuella konsekvenser det kan få för deras länder i händelse av förflyttningar inom EU. Denna anklagelse blev uppenbar vid det senaste Europeiska rådet, när flera europeiska ledare förebråde regeringens president Pedro Sánchez att den extraordinära legaliseringen av migranter i Spanien kan ha en möjlig inverkan på resten av partnerna. Anklagelserna skulle ha kommit från Belgiens premiärminister Bart de Wever, Danmarks premiärminister, socialisten Mette Frederiksen samt Ungern och Tyskland.

Till en början nämndes även den italienska premiärministern Giorgia Meloni, men både den spanska och den italienska delegationen förnekade att det skulle ha förekommit någon diskussion mellan de två ledarna och bara ett utbyte av olika ståndpunkter. I tisdags begränsade sig en talesperson för EU-kommissionen till att säga när journalister frågade om Högsta domstolens avgöranden att "det fortfarande ligger i de spanska domstolarna. Det finns inga ytterligare kommentarer i frågan." Men i januari förra året förklarade EU-kommissionären för inrikes frågor och migration, Magnus Brunner, när han blev tillfrågad om den spanska verkställande maktens initiativ, att "det är medlemsstaternas ansvar att göra allt möjligt i kampen mot illegal invandring.

Det här fallet är annorlunda eftersom de är människor som redan befinner sig i medlemsstaten och Spanien har makten att reagera och ta itu med de rättsliga åtgärder som rör migration." Då meddelade både PP och det högerextrema partiet Vox att de skulle vidta åtgärden till de europeiska institutionerna för att försöka stoppa det. Sedan gjorde EU-kommissionären med ansvar för immigration klart att den spanska regeringen utformade politiken i enlighet med de befogenheter som den tilldelats och att Europeiska kommissionen inte kan engagera sig i det området. "Vi är medvetna om den nya lagen och vad som har beslutats i Spanien. Det är uppenbart att det är varje medlemsstats ansvar.

Man måste skilja på laglig och illegal invandring och man måste hitta lösningar och lagliga vägar för att lösa denna fråga. Vi måste samarbeta, men EU-kommissionen har ingen kompetens i dessa frågor, vi kan bara rekommendera lagliga resplaner och nå överenskommelser med medlemsländerna så att de antar att de antar att de är med medlemsländerna." Därefter, under påtryckningar från flera länder och från höger- och högerextrema formationer i Europaparlamentet, svarade EU-kommissionären på en fråga från Europeiska PP där han insisterade på att "utan att det påverkar fördelningen av befogenheter som definieras av unionens rättssystem i förhållande till politik och individuella beslut för att legalisera statusen för tredjelandsmedborgare i en irreguljär situation, att den spanska statens irreguljära situation har lagts till", "Medlemsstaternas beslut, i ett utrymme utan inre gränser, kan få konsekvenser för andra medlemsstater och för unionen som helhet." I den meningen gjorde Brunner sin egen tolkning av europeiska regler genom att påpeka att "ett nationellt uppehållstillstånd inte tillåter att flytta runt i EU, utan bara att bo och arbeta i den medlemsstat som utfärdat det. EU har tydliga regler som måste respekteras.

Om det till exempel upptäcks att en person som innehar ett nationellt uppehållstillstånd befinner sig i en olaglig situation i en annan del av EU, eller om den personen ansöker om asyl i en annan medlemsstat, måste de återvända till den medlemsstat som har utfärdat deras uppehållstillstånd." Detta betyder inte att den spanska åtgärden är olaglig, utan att EU-kommissionären begär att ett uppehållstillstånd i ett land ska kunna förflyttas i ett land, men domstolen tillåter inte en nyligen genomförd förflyttning. Justice of the European Union (CJEU) upphävde EU-kommissionärens tillvägagångssätt EU-domstolen slog i början av juni fast att ett uppehållstillstånd i ett EU-land inte utesluter att det beviljas i ett annat EU-land, men det reglerar också att aspekter som familjens enhet måste beaktas när man beviljar dessa tillstånd och att en person inte ska utvisas från ett land.