Vårt sätt att äta upplever en tyst revolution som redan märks i branschen: "snackification"
Nya tider, nya sätt att äta. Det fanns en tid (inte så länge sedan faktiskt) när begreppet "peckning" nästan hade en negativ överton. Ett "mellanmål" var eftergiften som man gjorde mellan frukost och lunch eller strax före middagen för att unna sig en kulinarisk njutning, något som gjordes exceptionellt eller med vetskap om att det inte var bekvämt för dem. Det håller på att förändras. När våra vanor förändras, förändras också sättet vi organiserar vår kost på och hur vi förstår mellanmål. Det handlar inte längre om att äta mellanmål vid fel tidpunkt, utan snarare om att tänka på dagens måltider på ett annat sätt. Skiftet är så tydligt att det finns de som redan pratar om snackfication. Hur många gånger äter du om dagen? Den frågan låter förmodligen som en plattityd för många människor. Tre. Kanske fem om vi räknar mellanmålet och en smörgås mitt på morgonen, eller hur? 2015 var Center for Sociological Research (CIS) intresserade av samma fråga (hur många måltider äter spanjorerna vanligtvis på en vardag) och upptäckte att vi i genomsnitt var runt 3,57 måltider. För att vara mer exakt kände hälften av de tillfrågade (50,4 %) tre måltider om dagen och ytterligare 26,1 % utökade det till fyra. Endast 17,7 % åt fem eller fler måltider, en siffra i linje med den som beräknats av Nestlé Observatory. Är det ett stillbild? Nej. När vårt sätt att leva förändras, förändras också traditionella ätmönster som fick oss att begränsa oss till frukost, lunch och lunch och lägga till (kanske) ett mellanmål mitt på förmiddagen och ett mellanmål på eftermiddagen. Expansión förklarade det nyligen: istället för tre block med måltider, flyttade vi till ett mer fördelat intag som består av små mängder. Fler intag, mindre portioner. Varför är det viktigt? Fenomenet går utöver enkel "peckning" av flera anledningar. En av de främsta anledningarna är att dessa måltider ersätter traditionella måltider (t.ex. middag). En annan nyckel är att "picking" eller småätande förlorar sin negativa nyans. Det handlar inte om att unna sig bakverk och chips. Fenomenet åtföljs av ett växande intresse för hälsosamma mellanmål. Tillverkare vet detta och marknadsför dem ofta genom att tilltala deras funktionalitet snarare än din mage. Finns det data som stödjer det? Ja. Den första lämnas av International Food Information Council (IFIC), en organisation baserad i Washington DC med fokus på nutrition och livsmedelssäkerhet. Deras studier på USA speglar en tydlig tendens att ersätta dagens centrala måltider med mellanmål. Om 2020 38 % av de tillfrågade medgav denna förändring mot mindre intag, representerade de 2024 redan 56 %. Den sista indikatorn, från 2025, ligger på 62 %. De flesta gör det ibland, men kurvan är avslöjande. I Xataka måste alkohol vinna över en generation som är allt mindre intresserad av alkohol. Din strategi: erbjuda något annat. Säger studien något annat? Han noterar att "för de flesta amerikaner" är snackskonsumtion redan en del av deras "dagliga ritual". "År 2025 hävdar 70% att de äter dem minst en gång om dagen, vilket är en minskning jämfört med 73% 2024, men också det fjärde året i rad då den dagliga konsumtionen av mellanmål överstiger 70%", påminner rapporten om att 12% av dem som "snackar" dagligen gör det minst tre gånger. "Amerikanerna ersätter traditionella måltider med mellanmål och lättare måltider, en förändring som fortsätter att öka i styrka. År 2020 rapporterade 38% att de har ersatt måltider med snacks eller lätta livsmedel. År 2024 ökade den siffran till 56% och 2025 låg den på 62%", konstaterar IFIC. Fenomenet är så tydligt att Food Navigator eller BBC pratar om snacks. Finns det uppgifter från Spanien? Vi hanterar spår. Även om de inte tar upp ämnet direkt och kräver att flera källor kombineras, måste de hanteras med viss försiktighet. År 2004 publicerade INE en rapport där den konstaterade att 58,4 % av befolkningen vanligtvis åt tre måltider om dagen (frukost, lunch och middag), en procentandel som steg upp till 72 % bland personer över 65 år. År 2022 tog Mapfre upp samma problem igen och fann att på vardagar äter 38,7 % av spanjorerna tre måltider. Dessa uppgifter är inte bara lägre än de som publicerades av INE 2004. De är också lägre än summan av de som äter fyra (29,9 %) eller fem måltider (23,2 %). Bilden ändras på helgdagar, även om det fortfarande är fler som äter fyra eller fem gånger. Grafik från rapporten "Food in post-pandemic 21st century society: food decision", av Fundación Mapfre. Vad beror det på? Det är många faktorer som spelar in, vilket konsultföretaget Circana erkänner, som beskriver några när man försöker förklara de amerikanska hushållens beteende. En (grundläggande) är att vi äter mer mellanmål och färre lugna måltider för en enkel fråga om komfort. "Konsumenter letar alltmer efter sätt att spara tid på att laga måltider", framhåller företaget och påminner om att mellanmål till och med går upp i vikt i huvudmåltider. Det är vettigt om vi tar hänsyn till att det finns miljontals människor som nästan aldrig tar fram en stekpanna eller kastrull för att laga mat och vi köper allt mer och mer färdiglagade rätter. Märkligt nog är de som konsumerar mest mellanmål (åtminstone i USA) inte tonåringar, utan medlemmar av generation X. Enligt Circana står de för 21 % av hemkonsumtionen. Millennials sticker också ut på listan, med 15 % av kakan. När man undersökte marknaden fann företaget att de snacks som var mest framgångsrika var de söta och salta, inte de hälsosamma. {"videoId":"x8p31oj","autoplay":false,"title":"PROTEINPRODUKTER HAR INVADERAT SUPERMARKNADER", "tag":"Webedia-prod", "duration":"387"} Finns det fler faktorer? Ja. Kulturella och kostförändringar, förändringar i hemmen (det finns de, som Juan Roig, som tror att hushållskök är dömda), förändringar när de handlar... Vissa analytiker nämner till och med påverkan av nya viktminskningsläkemedel (GLP-1) och hur de påverkar patienter som konsumerar allt mindre portioner. Vad som verkar obestridligt är att dessa förändringar i vår kost har en inverkan på prognoserna för företag som ägnar sig åt produktion av snacks. Food Navigator försäkrar att 2025 kommer värdet på den globala marknaden för snacksindustrin att överstiga 269 miljarder dollar och prognosen är att den kommer att växa med en sammansatt hastighet (CAGR) på 6,2% under resten av decenniet. Bilder | Mapfre, No Revisions (Unsplash), Aasiya Khan (Unsplash) och Proxyclick Visitor Management System (Unsplash) I Xataka | Idag har Mercadona börjat stänga sina fiskhandlare: framtiden för fisken i Spanien hägrar på brickorna (function() { window._JS_MODULES = window._JS_MODULES || {}; var headElement = document.getElementsByTagName('head')[0]; if (_JS_MODULES =lement(document.script var instagram) {script var instagram); = 'https://platform.instagram.com/en_US/embeds.js'; instagramScript.async = true headElement.appendChild(instagramScript);
Originalkälla
Publicerad av Xataka
19 april 2026, 15:31
Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.
Visa originaltext (spanska)
Rubrik
Nuestra forma de comer está viviendo una revolución silenciosa que ya se nota en la industria: la "snackification"
Beskrivning
Nuevos tiempos, nuevas formas de alimentarse. Hubo un tiempo (no hace tanto en realidad) en el que el concepto "picotear" tenía casi casi un matiz negativo. Un "picoteo" era la concesión que uno se hacía entre el desayuno y almuerzo o poco antes de la cena para darse un capricho culinario, algo que hacía de forma excepcional o a sabiendas de que no le convenía. Eso está cambiando. A medida que se transforman nuestros hábitos lo hace también la forma en que organizamos nuestra alimentación y cómo entendemos los snacks. Ya no se trata de comer aperitivos a deshora, sino de plantearse las comidas del día de otra manera. El giro es tan claro que hay quien ya habla de snackficación. ¿Cuántas veces comes al día? Es probable que a mucha gente esa pregunta le suene a perogrullada. Tres. Quizás cinco si contamos la merienda y un bocadillo a media mañana, ¿no? En 2015 el Centro de Investigaciones Sociológicas (CIS) se interesó por esa misma cuestión (cuántas comidas solían realizar los españoles un día laborable) y descubrió que, de media, rondamos las 3,57 ingestas. Para ser más precisos la mitad de los encuestados (50,4%) reconocía tres pitanzas al día y otro 26,1% las extendía a cuatro. Únicamente el 17,7% realizaban cinco o más comidas, un dato en sintonía con el calculado por el Observatorio Nestlé. ¿Es una foto fija? No. A medida que cambian nuestro modo de vida parecen hacerlo también los patrones tradicionales de alimentación que nos llevaban a limitarnos al desayuno, la comida y el almuerzo, añadiendo (quizás) un bocado a media mañana y una merienda por la tarde. Lo explicaba hace poco Expansión: en vez de tres bloques de comidas pasamos a una ingesta más repartida y conformada por pequeñas cantidades. Más ingestas, raciones menores. ¿Por qué es importante? El fenómeno va más allá del simple "picoteo" por varias razones. Una de las principales es que esas ingestas llegan a reemplazar a las comidas del patrón tradicional (la cena, por ejemplo). Otra clave es que lo de "picotear" o snackear pierde su matiz negativo. No se trata de darse caprichos a base de bollería y patatas fritas. El fenómeno va acompañado de un creciente interés por los snacks saludables. Los fabricantes lo saben y a menudo los promocionan apelando a su funcionalidad más que al estómago. ¿Hay datos que lo respalden? Sí. El primer lo deja el International Food Information Council (IFIC), un organismo con sede en Washington DC centrado en nutrición y seguridad alimentaria. Sus estudios sobre EEUU reflejan una clara tendencia a reemplazar comidas centrales del día por snacks. Si en 2020 el 38% de los encuestados admitía ese cambio hacia las ingestas más pequeñas, en 2024 representaban ya al 56%. El último indicador, de 2025, se sitúa en el 62%. La mayoría lo hace de forma ocasional, pero la curva es reveladora. En Xataka El alcohol necesita ganarse a una generación cada vez menos interesada en el alcohol. Su estrategia: ofrecerle otra cosa ¿Dice algo más el estudio? Constata que "para la mayoría de los estadounidenses" el consumo de snacks ya forma parte de su "ritual diario". "En 2025 el 70% afirma tomarlos al menos una vez al día, lo que supone un descenso con respecto al 73% de 2024, pero también el cuarto año consecutivo en el que el consumo diario de tentempiés supera el 70%", recuerda el informe, que detalla que el 12% de quienes 'pican' a diario lo hacen al menos tres veces. "Los estadounidenses están sustituyendo las comidas tradicionales por snacks y comidas más ligeras, un cambio que continúa ganando fuerza. En 2020 el 38% afirmaba haber sustituido las comidas por tentempiés o alimentos ligeros. En 2024 esa cifra aumentó al 56% y en 2025 se situó en el 62%", señala el IFIC. El fenómeno es tan claro que Food Navigator o BBC hablan de snackification. ¿Hay datos de España? Manejamos pistas. Aunque no abordan el tema de forma directa y obligan a combinar varias fuentes, con lo que deben manejarse con cierta cautela. En 2004 el INE publicó un informe en el que deslizaba que el 58,4% de la población solía realizar tres comidas al día (desayuno, almuerzo y cena), porcentaje que se disparaba al 72% entre los mayores de 65 años. En 2022 Mapfre volvió a abordar esa misma cuestión y se encontró con que en días laborables el 38,7% de los españoles realizamos tres comidas. No solo es un dato menor al publicado por el INE en 2004. También se queda por debajo de la suma de quienes realizan cuatro (29,9%) o cinco comidas (23,2%). La foto cambia los días festivos, aunque siguen siendo más los que comen cuatro o cinco veces. Gráfico del informe "Alimentación en la sociedad del siglo XXI post pandemia: decisión alimentaria", de Fundación Mapfre. ¿A qué se debe? En juego hay muchos factores, como reconoce la consultora Circana, que desgrana unos cuantos al intentar explicar el comportamiento de los hogares estadounidenses. Uno (fundamental) es que comemos más snacks y menos comidas pausadas por una simple cuestión de comodidad. "Los consumidores lo hacen cada vez más buscando maneras de ahorrar tiempo en la preparación de las comidas", destaca la firma, que recuerda que los snacks incluso están ganando peso en las comidas principales. Tiene sentido si tenemos en cuenta que hay millones de personas que casi nunca cogen una sartén o cacerola para cocinar y cada vez compramos más platos ya preparados. Curiosamente quienes más refrigerios consumen (al menos en EEUU) no son los adolescentes, sino los miembros de la Generación X. Según Circana aglutinan el 21% del consumo en el hogar. En la lista destacan también los millennials, con el 15% del pastel. Al sondear el mercado, la firma se encontró con que los snacks que más estaban triunfando eran los dulces y salados, no los saludables. {"videoId":"x8p31oj","autoplay":false,"title":"Los PRODUCTOS PROTEICOS han INVADIDO LOS SUPERMERCADOS", "tag":"Webedia-prod", "duration":"387"} ¿Hay más factores? Sí. Cambios culturales y de alimentación, cambios en los hogares (hay quien, como Juan Roig, opinan que las cocinas domésticas están condenadas), cambios a la hora de hacer la compra… Algunos analistas incluso deslizan la influencia de los nuevos fármacos para adelgazar (GLP-1) y cómo influyen en pacientes que consumen raciones cada vez más pequeñas. Lo que parece innegable es que esos cambios en nuestra alimentación están repercutiendo en las previsiones de las empresas dedicadas a la elaboración de snacks. Food Navigator asegura que en 2025 el valor del mercado global de la industria de los snacks superaba los 269.000 millones de dólares y la previsión es que crezca a una tasa compuesta (CAGR) del 6,2% en lo que resta de década. Imágenes | Mapfre, No Revisions (Unsplash), Aasiya Khan (Unsplash) y Proxyclick Visitor Management System (Unsplash) En Xataka | Hoy Mercadona ha empezado a cerrar sus pescaderías: el futuro del pescado en España se asoma a las bandejas (function() { window._JS_MODULES = window._JS_MODULES || {}; var headElement = document.getElementsByTagName('head')[0]; if (_JS_MODULES.instagram) { var instagramScript = document.createElement('script'); instagramScript.src = 'https://platform.instagram.com/en_US/embeds.js'; instagramScript.async = true; instagramScript.defer = true; headElement.appendChild(instagramScript); } })(); - La noticia Nuestra forma de comer está viviendo una revolución silenciosa que ya se nota en la industria: la "snackification" fue publicada originalmente en Xataka por Carlos Prego .
