USA planerar att dra tillbaka en tredjedel av sina flygplan som tilldelats NATO i Europa, enligt The New York Times
Tillbakadragandet inkluderar tillbakadragande av en ubåt med kapacitet att avfyra missiler och ett hangarfartyg. Nato bekräftar att USA kommer att dra tillbaka 5 000 soldater från Europa. Utdraget av amerikanska styrkor ur Nato i Europa, som Donald Trump har hotat sedan han återvände till makten förra året, börjar ta form.
En tredjedel av de stridsflygplan som är stationerade på den gamla kontinenten kommer att flyttas till andra platser, enligt uppgifter från New York Times som citerar två anonyma höga europeiska tjänstemän och delar av ett dokument som granskats av tidningen New York. Beslutet, som de allierade fick veta i början av månaden, skulle minska Natos förmåga att inleda långdistansattacker och att utföra övervakningsuppgifter. Närmare bestämt skulle 50 av de 150 F-16 och F-15 flygplan som för närvarande är baserade på kontinenten lämna Europa, och maritima spaningsflygplan skulle gå från 26 till 15.
De åtta som är dedikerade till tankning under flygning skulle också pensioneras. Med denna nedskärning skulle också en ubåt med kapacitet att avfyra missiler och ett hangarfartyg – med de stridsflygplan som den transporterar – och flera krigsfartyg lämna, liksom en av de två grupper av bombplan som tilldelats europeiskt försvar som för närvarande är utplacerade. Uppgifterna från New York Times följer en tidigare rapport från tyska Die Welt i torsdags som redan indikerade att USA:s utträdesplaner skulle genomföras snabbt, även om det exakta datumet ännu inte är känt.
Trump har upprepade gånger klagat – redan under sin första mandatperiod – över att USA bidrog överdrivet till försvaret av sina allierade. Hans uppmaningar till européerna att öka sina försvarsinvesteringar ledde till att de allierade skriftligen åtog sig att gradvis öka sina investeringar i förhållande till BNP till 5 % under de kommande åren. Spanien tog tydligt avstånd från det målet, till presidentens ilska.
Men även nära amerikanska allierade har svårt att fortsätta öka mängden, vilket har skapat interna politiska spänningar. Den senaste, i Storbritannien, vars försvarsminister avgick i torsdags just på grund av premiärminister Keir Starmers ovilja att höja den över 2,6 % före 2030. Chefen för Pentagons europeiska kommando, general Alexus G.
Grynkewich, deklarerade i början av månaden, i alla fall: "Det har funnits ett ohälsosamt medberoende för den amerikanska styrkan med modell av NATO." Generalen, Natos högsta militära befälhavare, tillade: "President Trump, krigsminister Pete Hegseth och andra har gjort klart att detta måste och kommer att förändras. Den möjliga verkligheten av samtidiga konflikter på flera teatrar kräver det." Natos talesperson Allison Hart uttrycker sig i liknande termer som svar på elDiario.es, rapporterar Rodrigo Ponce de León. "Historiskt har det funnits ett överdrivet beroende av amerikanska styrkor och kapacitet. Men när Europa och Kanada investerar mer i försvar och utvecklar större kapacitet, kan ansvarsbalansen förändras.
Denna förändring stärker Natos försvarsplaner genom att minska överdrivet beroende av en enda allierad och återspeglar en bredare omvandling som äger rum inom Natos kommande hållbarhet. decennier, hävdar han, i denna mening, att vid mötet den 3 juni, var det amerikanska beslutet att "rätta storleken" på sin europeiska närvaro. Detaljerna blir nu kända.
Originalkälla
Publicerad av elDiario.es
12 june 2026, 15:30
Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.
Visa originaltext (spanska)
Rubrik
EEUU planea retirar la tercera parte de sus aviones asignados a la OTAN en Europa, según The New York Times
Beskrivning
El repliegue incluye la retirada de un submarino con capacidad para lanzar misiles y un portaavionesLa OTAN confirma que EEUU sacará 5.000 soldados de Europa La retirada de fuerzas estadounidenses de la OTAN en Europa con la que Donald Trump viene amagando desde su regreso al poder el año empieza a perfilarse. Una tercera parte de los aviones de combate estacionados en el viejo continente se trasladarán a otros escenarios, según una información del New York Times que cita a dos altos cargos europeos anónimos y partes de un documento examinadas por el diario neoyorquino. La decisión, que los aliados conocieron a principios de mes, restaría capacidad a la OTAN para lanzar ataques a gran distancia y para realizar tareas de vigilancia. En concreto, saldrían de Europa 50 de los 150 aviones F-16 y F-15 actualmente basados en el continente, y pasarían de 26 a 15 los aviones de reconocimiento marítimo. Los ocho dedicados al repostaje en vuelo también se retirarían. Se marcharían también con este recorte un submarino con capacidad de lanzar misiles y un portaaviones —con los cazas que transporte— y varios barcos de guerra, así como uno de los dos grupos de bombarderos asignados a la defensa europea hoy desplegados. La información del New York Times sigue a una previa del alemán el jueves Die Welt que ya indicaba que los planes de repliegue estadounidense se ejecutarían con premura, aunque la fecha exacta aún no se conoce. Trump se ha quejado reiteradamente —ya durante su primer mandato— de que EEUU contribuía excesivamente a la defensa de sus aliados. Sus emplazamientos a los europeos a que aumentasen su inversión en defensa llevó a los aliados a comprometerse por escrito a aumentar paulatinamente su inversión en relación con el PIB al 5% en los próximos años. España se desmarcó sonoramente de ese objetivo, para enfado del mandatario. Pero incluso aliados próximos estadounidenses tienen dificultades para seguir aumentando el montante, lo que ha generado tensiones políticas internas. La más reciente, en Reino Unido, cuyo ministro de Defensa dimitió el jueves justamente por la renuencia del primer ministro, Keir Starmer, de elevarlo por encima del 2,6% antes de 2030. El jefe del Comando Europeo del Pentágono, el general Alexus G. Grynkewich, declaró a principios de mes, en cualquier caso: “Ha existido una codependencia insana en el Modelo de Fuerzas de la OTAN con respecto a las fuerzas estadounidenses”. El general, máximo comandante militar de la OTAN, añadió: “El presidente Trump, el secretario [de Guerra, Pete] Hegseth y otros han dejado claro que esto debe cambiar, y cambiará. La posible realidad de un conflicto simultáneo en múltiples escenarios lo exige”. La portavoz de la OTAN Allison Hart, se expresa en términos similares en respuesta elDiario.es, informa Rodrigo Ponce de León. “Históricamente, ha existido una excesiva dependencia de las fuerzas y capacidades estadounidenses. Sin embargo, a medida que Europa y Canadá invierten más en defensa y desarrollan mayores capacidades, el equilibrio de responsabilidades puede cambiar. Este cambio fortalece los planes de defensa de la OTAN al reducir la excesiva dependencia de un solo aliado y refleja una transformación más amplia que se está produciendo dentro de la Alianza. Se trata de sentar las bases para una mayor sostenibilidad de la OTAN en las próximas décadas, arguye. La Alianza señala, en ese sentido, que en la reunión del 3 de junio se abordó ya la decisión estadounidense de “dimensionar adecuadamente” [rightsize] su presencia europea. Los detalles empiezan a conocerse ahora.
