Unga människor och kvalificerade yrkesverksamma: det nya ansiktet för den kubanska migrationsexodusen som tynger öns ekonomi
"När blev allt outhärdligt?" Mirta Ojito ställde frågan till sig själv för att försöka förstå sitt eget liv och tusentals som henne. Hon hade varit en kommunistisk pionjärtjej med halsduk och röd basker. I maj 1980, vid 18 års ålder, blev hon en "blöt, smutsig flykting på kajen i Key West." Hon var då "för ung och förbryllad för att helt förstå" händelserna som hade fört henne från Kuba till USA.
Han var senare journalist för Miami Herald och New York Times. Han intervjuade Fidel Casto 1991. 2006 skrev han till El Tomorrow.
Minnen från en kubansk exodus. För tjugo år sedan tillät den där "morgondagen" oss inte att se en större horisont av svårigheter som den som drabbade ön på grund av en kombination av inre och yttre faktorer. Mellan 2021 och 2025 lämnade mer än en miljon kubaner landet.
Huvudpersonerna i den senaste migrationsvågen är unga människor och kvalificerade yrkesverksamma, mellan 19 och 49 år gamla. Detta har särskilt påverkat ekonomin innan den blev förlamad på grund av bränslebrist. 56 % av de senaste fem årens strömmar är kvinnor. På 80-talet, ögonblicket när Ojito, dotter till ödmjuka föräldrar, reste till hamnen i Mariel, var statens politiska språk grymt mot dessa 100 000 människor för att de "övergav" en trakasserad revolution.
Han kallade dem "maskar". Det brutala adjektivet gick ner i vikt under decennierna, delvis på grund av det enorma flödet av män och kvinnor som tog farväl av sin familj, arbete, känslomässiga och geografiska världar. Det kunde inte finnas så många "maskar" inom landet.
Mer än "övergivenhet" var det ett massivt sökande efter andra horisonter, mellan politisk avskildhet och brådska, nödvändighet, pragmatism och bitterhet.
Originalkälla
Publicerad av La Opinión de Málaga
13 june 2026, 06:00
Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.
Visa originaltext (spanska)
Rubrik
Jóvenes y profesionales cualificados: el nuevo rostro del éxodo migratorio cubano que lastra la economía de la isla
Beskrivning
"¿Cuándo fue que todo se volvió insoportable?". Mirta Ojito se hizo la pregunta para tratar de entender su propia vida y la de miles como ella. Había sido de niña pionera comunista con pañoleta y boina roja. En mayo de 1980 se convirtió a los 18 años en una "refugiada mugrienta y empapada en los muelles de Cayo Hueso". Era entonces "demasiado joven y perpleja para comprender del todo" los hechos que la habían traído de Cuba a Estados Unidos. Fue luego periodista del Miami Herald y The New York Times. Entrevistó a Fidel Casto en 1991. En 2006 escribió a El mañana. Memorias de un éxodo cubano. Veinte años atrás, aquel "mañana" no permitía ver un mayor horizonte de penurias como el que azotó a la isla por una combinación de factores internos y externos. Entre 2021 y 2025 abandonaron el país más de un millón de cubanos. Los principales protagonistas de la ola reciente migratoria son jóvenes y profesionales cualificados, entre los 19 y 49 años. Esto ha afectado en especial a la economía antes de que se paralizara por falta de combustible. Un 56% del torrente del último lustro son mujeres. En los años 80, el momento en que Ojito, hija de padres humildes, se fue por el puerto de Mariel, la lengua política del Estado se ensañó con esas 100.000 personas por "abandonar" una Revolución acosada. Los llamó "gusanos". El calificativo brutal perdió peso con el paso de las décadas, en parte debido al enorme flujo de hombres y mujeres que dijeron adiós a sus mundos familiares, laborales, afectivos y geográficos. No podía haber tantos los "gusanos" dentro del país. Más que "abandono" se trató una búsqueda masiva de otros horizontes, entre el desapego político y la urgencia, la necesidad, el pragmatismo y la amargura.
