Sánchez öppnar dörren för de allmänna valen som hålls under första kvartalet 2027 om budgetarna faller som PNV begärt
"Om beslut måste fattas, då kommer vi att fatta dem när dessa hypoteser inträffar", svarade presidenten i Bryssel på frågor från pressen om eventuellt utlysande av val när kontona minskar. PNV ber Sánchez att utlysa val om han misslyckas med att godkänna budgetarna första kvartalet 2027. Det är det maximala utgångsdatumet som det baskiska nationalistpartiet, en av regeringens strategiska partners, anger för den lagstiftande församlingen.
Och det är inte ett slumpmässigt datum. Att de allmänna valen utlystes under de första månaderna nästa år skulle innebära att upplösningen av Cortes kommer närmare bearbetningskalendern för de allmänna statsbudgetarna som regeringen förbereder att lansera omedelbart. Exakt vad nationalisterna krävde i veckan av Pedro Sánchez i deputeradekongressen och som presidenten, på frågan från pressen i Bryssel, inte stängde dörren denna torsdag. "Jag uppskattar den konstruktiva tonen hos grupper som PNV, som är öppna för att förhandla om dessa budgetar.
Därifrån kommer vi att förhandla med dem och om beslut måste fattas, då kommer vi att fatta dem när dessa hypoteser uppstår", sade han efter att ha blivit förhörd om möjligheten att valet kommer att utlysas när räkenskaperna sjunker. Dagen innan var PNV-talespersonen explicit från sin plats i kontrollsessionen. "Presidenten, presentera statens allmänna budget, det är din skyldighet. Men om du inte når en överenskommelse i denna kammare, upplös Cortes och utlys val," krävde Maribel Vaquero.
Det offentliga meddelandet från PNV kom efter veckor av privata samtal på högsta nivå mellan Sabin Etxea och Moncloa som intensifierades efter att Aitor Esteban höjde tonen i sin kritik mot regeringen och ansåg att den lagstiftande församlingen var amorterad. De baskiska nationalisterna, i full valkonkurrens i Euskadi med EH Bildu, förmedlade till sina PSOE-samtal vid dessa möten att de helt och hållet förkastade hypotesen om ett supersöndagsval som skulle få allmänna val och kommunala val att sammanfalla i maj 2027. Och även bekvämligheten med att presentera och debattera det första projektet sedan den allmänna statsbudgeten 2023 så att den ger några betydande 2023 månader. lagstiftningsinnehåll till ett mandat begravt, till denna dag, av den verkställande rättsliga problem.
Inte tidigare sagt än gjort. Inom några dagar var Pedro Sánchez själv ansvarig för att som offentliga åtaganden högtidliggöra de två kraven från PNV, som han anser vara en börda på hans politiska strategi att de kommunala skulle kunna impregneras med den statliga politiska debatten: presidenten var snabb med att offentligt utesluta den valbara "super söndagen" och tillkännagav lanseringen av budgetkalendern. Enligt de källor som konsulterats i finansministeriet är planen nu att godkänna utgiftstaket och stabilitetsmålen i ministerrådet före sommarlovet.
Och ge grönt ljus till Budgetprojektet i början av hösten för att denna gång uppfylla den konstitutionella skyldigheten att presentera dem före den 1 oktober. Parallellt har PSOE också redan lanserat sitt valmaskineri med främjande av den primära kalendern. De ungefärliga beräkningar som används i Moncloa är att behandlingen av räkenskaperna skulle kunna ta debatten om ändringsförslag till helheten i plenum till november, det första tillfället för oppositionen att slå ner projektet.
Och ingen förväntar sig att denna parlamentariska process kommer att övervinnas på grund av den förväntade majoriteten mot den som skulle representeras av åtminstone PP, Vox och Junts. Det är sammanhanget, det med det parlamentariska nederlaget för den allmänna statsbudgeten, som nu verkar mest gynnsamt för Pedro Sánchez att fortsätta att upplösa Cortes och utlysa val under första kvartalet nästa år. Ett scenario där presidentens team, även om de föredrar att vara försiktiga, redan anser att det inte i något fall skulle representera "ett framsteg som sådant." Att genomföra valen i februari eller mars skulle faktiskt följa den färdplan som Sánchez alltid satte upp och som innebar att de helt skulle uteslutas för vilken tid som helst före 2027. ”Vi måste inte bara förvalta och framgångsrikt slutföra de europeiska fonderna, som slutar den 31 december 2026. "Vi måste slutföra den fullständiga och effektiva tillämpningen av Amnestilagen, just för att utvidga vår demokrati igen, för att mötas igen och ta itu med de underliggande problemen, de territoriella konflikterna som vårt land har," insisterade han denna vecka i kongressen för att stödja några planer, i vilket fall som helst, med risk för den verkställande maktens rättsliga prövning och den alltid möjliga vändningen i presidentens strategi. "Det är möjligheten för dina åtgärder att lysa." PSOE-partnerna är inte främmande för det faktum att genomförandet.
Lanseringen av maskineriet för att förbereda budgetarna kan vara det första steget i processen att utlysa valet. Moncloas vanliga parlamentariska allierade är försiktiga, med tanke på att Sánchez är den enda som har förmågan att upplösa Cortes och sätta ett datum för att hålla valen. Men den allmänna känslan är att nederlaget för kontona i kongressen – vilket tas för givet – skulle bana väg för Moncloa att avancera de allmänna valen till första kvartalet 2027. en mer gynnsam situation än den nuvarande: inte tvingad av dess mörka rättsliga syn, utan efter att ha exponerat sitt politiska program i månader i budgetdebatten.
Detta är vad Sumar-källor analyserar, som försäkrar att budgetarna är en unik möjlighet för den verkställande makten att exponera sitt "projekt" för medborgarna med medias strålkastarljus på det. Dessa källor, som beklagar att PSOE, både 2024 och 2025, har vägrat att presentera budgetar på grund av övertygelsen att den inte hade stöd i kongressen för att genomföra dem. Sumar försäkrar att förhandlingar ännu inte har inletts med PSOE för att förbereda PGE-projektet som regeringen kommer att lägga fram inför underhuset, men de försäkrar att de kommer att prioritera kräva åtgärder gällande bostäder eller ekologisk omställning och även en skattereform för att höja skatterna på höga inkomster och stora företag.
Moncloa "ritar ett scenario som passar det", är ERC-källor överens, som - liksom Sumar - anser att en budgetförhandling, "oavsett om den är verklig eller fiktiv", kommer att tillåta Sánchez att fokusera på sina politiska förslag och försöka avleda det från korruptionsfallen som påverkar PSOE. Och inte bara socialisterna kan dra nytta av denna budgetförhandling som ett föreställningsfönster före valet: oavsett om valet utlyses eller inte, rådfrågade ERC-källorna. De förklarar att det republikanska partiet kommer att försöka sätta sin prägel på utkastet till konton.
Och om regeringen förkastar dess maximala initiativ, kommer dessa budgetförslag "hjälpa oss att förklara vår samhällsmodell", säger de. Podemos å sin sida har privat uttryckt sina tvivel i flera dagar om Moncloas avsikter med sitt beslut att presentera budgetar som man inte har velat presentera under de senaste tre åren. Källor från det lila partiet antydde för några dagar sedan möjligheten att Sánchez förberedde "marken för Sánchez". inför den framtida valkalendern." Och även om Podemos inte kommer att vägra att förhandla med regeringen om ett eventuellt offentligt redovisningsprojekt, är sanningen att deras ståndpunkter är mycket långt ifrån varandra i frågor som försvarsutgifter, ett avstånd som bullret före valet inte hjälper till att stänga.
Av de partner som gjorde Sánchez till president, är dock den enda fronten som har en möjlig opposition i en eventuell oppositionsstrategi. är Junts, som för månader sedan beslutade att bryta broar med Moncloa Sedan en månad sedan det exploderade Zapatero-fallet, har de av Carles Puigdemont krävt att Cortes ska upplösas och allmänna val ska utlysas, och de har inte för avsikt att förhandla om budgeten för en regering som de anser har "ingen kapacitet att göra någonting", med ord från deras deputerade, för Marias deputerade stöder, tillsammans med Vox, ett misstroendevotum som lagts fram av PP Men på tisdagen iscensatte det återigen sin överenskommelse med högerpartierna på statsnivå för att godkänna en motion om kontinuiteten i den lagstiftande församlingen, en text där PP och Junts försökte inkludera ett uttryckligt krav på att avancera valet som lades ned med veto.
Originalkälla
Publicerad av elDiario.es
18 june 2026, 21:48
Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.
Visa originaltext (spanska)
Rubrik
Sánchez abre la puerta a que las generales sean en el primer trimestre de 2027 si caen los Presupuestos como pide el PNV
Beskrivning
"Si se tienen que tomar decisiones, pues las tomaremos cuando se produzcan estas hipótesis", respondió el presidente en Bruselas a preguntas de la prensa sobre la posible convocatoria de elecciones cuando decaigan las cuentasEl PNV pide a Sánchez que convoque elecciones si no logra aprobar los Presupuestos Primer trimestre de 2027. Esa es la fecha máxima de caducidad que el Partido Nacionalista Vasco, uno de los socios estratégicos del Gobierno, le pone a la legislatura. Y no es una fecha lanzada al azar. Que las elecciones generales se convocaran en los primeros meses del año que viene implicaría acercar la disolución de las Cortes al calendario de tramitación de los Presupuestos Generales del Estado que el Gobierno se dispone a poner en marcha de forma inminente. Justo lo que los nacionalistas le reclamaron esta semana a Pedro Sánchez en el Congreso de los Diputados y a lo que el presidente, a preguntas de la prensa en Bruselas, no cerró la puerta este jueves. “Agradezco el tono constructivo de grupos como el PNV, que se abre a negociar esos presupuestos. A partir de ahí negociaremos con ellos y si se tienen que tomar decisiones, pues las tomaremos cuando se produzcan estas hipótesis”, dijo tras ser cuestionado por la posibilidad de que las elecciones se convoquen una vez decaigan las cuentas. El día antes, la portavoz del PNV fue explícita desde su escaño en la sesión de control. “Presidente, presente los Presupuestos Generales del Estado, es su obligación. Pero, si no consigue un acuerdo en esta Cámara, disuelva las Cortes y convoque elecciones”, le reclamó Maribel Vaquero. El mensaje público del PNV llegó después de semanas de conversaciones privadas al máximo nivel entre Sabin Etxea y Moncloa que se intensificaron después de que Aitor Esteban elevara el tono de su crítica contra el Gobierno y diera por amortizada la legislatura. Los nacionalistas vascos, en plena competencia electoral en Euskadi con EH Bildu, trasladaron a sus interlocutores del PSOE en esas reuniones su rechazo frontal a la hipótesis de un superdomingo electoral que hiciera coincidir generales con municipales en mayo de 2027. Y también la conveniencia de presentar y debatir el primer proyecto de Presupuestos Generales del Estado desde 2023 para que dote los próximos meses de algún contenido legislativo de calado a un mandato sepultado, a día de hoy, por los problemas judiciales del Ejecutivo. Dicho y hecho. En cuestión de días el propio Pedro Sánchez se encargó de solemnizar como compromisos públicos las dos demandas del PNV, que considera un lastre para su estrategia política que las municipales pudieran impregnarse del debate político estatal: el presidente se apresuró a descartar en público ese 'superdomingo' electoral y anunció la puesta en marcha del calendario de Presupuestos. Según las fuentes consultadas en Hacienda, el plan ahora es aprobar el techo de gasto y los objetivos de estabilidad en Consejo de Ministros antes de las vacaciones de verano. Y dar luz verde al proyecto de Presupuestos a principios de otoño para cumplir, esta vez sí, con la obligación constitucional de presentarlos antes del 1 de octubre. En paralelo, el PSOE ya ha puesto en marcha también su maquinaria electoral con el impulso al calendario de primarias. Los cálculos aproximados que manejan en Moncloa son que la tramitación de las cuentas podría llevar al mes de noviembre el debate de enmiendas a la totalidad en el Pleno, la primera ocasión de la oposición para derribar el proyecto. Y nadie espera que se supere ese trámite parlamentario por la esperada mayoría en contra que representarían, al menos, PP, Vox y Junts. Es ese contexto, el de la derrota parlamentaria de unos Presupuestos Generales del Estado, el que ahora parece más propicio para que Pedro Sánchez procediera a disolver las Cortes y convocar elecciones en el primer trimestre del año que viene. Un escenario sobre el que en el equipo del presidente, aunque prefieran mantener la prudencia, consideran ya que en ningún caso supondría “un adelanto como tal”. Celebrar las elecciones en febrero o marzo cumpliría, en realidad, con la hoja de ruta que siempre marcó Sánchez y que pasaba por descartarlas de plano para cualquier momento anterior a 2027. “No solamente tenemos que gestionar y culminar con éxito los fondos europeos, que terminan el 31 de diciembre de 2026. Tenemos que culminar la aplicación total y efectiva de la Ley de Amnistía, precisamente para ensanchar de nuevo nuestra democracia, volver a reencontrarnos y abordar los problemas de fondo, los conflictos territoriales que tiene nuestro país”, insistió esta semana en el Congreso para refrendar unos planes, en cualquier caso, al albur del calvario judicial del Ejecutivo y del siempre posible volantazo en la estrategia del presidente. “Es la oportunidad de que tus medidas brillen” Los socios del PSOE no son ajenos a que la puesta en marcha de la maquinaria para elaborar los Presupuestos puede ser el primer paso del proceso para convocar las elecciones. Los habituales aliados parlamentarios de la Moncloa se muestran cautos, dado que es Sánchez el único que tiene la capacidad de disolver las Cortes y poner una fecha para celebrar los comicios. Pero la sensación general es que la derrota de las cuentas en el Congreso —que se da por descontada— despejaría a la Moncloa el camino para adelantar las generales al primer trimestre de 2027 en una situación más favorable que la actual: no obligado por su negro panorama judicial, sino tras haber expuesto durante meses su programa político en el debate presupuestario. Así lo analizan fuentes de Sumar, que aseguran que los Presupuestos son una oportunidad única para que el Ejecutivo exponga su “proyecto” a la ciudadanía con los focos mediáticos sobre él. “El mejor capital político del Gobierno es lo que hace, su proyecto”, y las cuentas “te dan oportunidad de venderlo” y de “que tus medidas brillen”, insisten estas fuentes, que lamentan que, tanto en 2024 como en 2025, el PSOE haya rechazado presentar Presupuestos ante el convencimiento de que no tenía apoyos en el Congreso para sacarlos adelante. Sumar asegura que aún no se han iniciado las negociaciones con el PSOE para elaborar el proyecto de PGE que el Gobierno presentará ante la Cámara Baja, pero aseguran que reclamarán prioritariamente medidas en materia de vivienda o transición ecológica y también una reforma fiscal para subir impuestos a rentas altas y grandes empresas. La Moncloa “está dibujando un escenario que le conviene”, coinciden por su parte fuentes de ERC, que —al igual que Sumar— consideran que poner en marcha una negociación de Presupuestos, “sea real o ficticia”, permitirá a Sánchez poner el foco sobre sus propuestas políticas e intentar desviarlo de los casos de corrupción que afectan al PSOE. Y no solo los socialistas pueden aprovechar esa negociación presupuestaria como un escaparate preelectoral: se convoquen o no los comicios, las fuentes de ERC consultadas explican que la formación republicana intentará imprimir su sello al proyecto de cuentas. Y, si el Gobierno rechaza sus iniciativas de máximos, esas propuestas para los Presupuestos “nos servirán para explicar nuestro modelo de sociedad”, afirman. Podemos, por su parte, lleva días expresando en privado sus dudas sobre las intenciones de la Moncloa con su decisión de presentar unos Presupuestos que no ha querido plantear en los tres últimos años. Fuentes de la formación morada sugerían hace días la posibilidad de que Sánchez estuviera preparando “el terreno de cara al futuro calendario electoral”. Y, aunque Podemos no se va a negar a negociar con el Gobierno un eventual proyecto de cuentas públicas, lo cierto es que sus posiciones están muy alejadas en materias como el gasto en defensa, una distancia que el runrún preelectoral no ayuda a cerrar. De los socios que hicieron a Sánchez presidente, no obstante, el único que mantiene una estrategia de oposición frontal de cara a una eventual recta final de la legislatura es Junts, que hace meses decidió romper los puentes con la Moncloa. Desde que hace un mes estallara el caso Zapatero, los de Carles Puigdemont han exigido que se disuelvan ya las Cortes y se convoquen elecciones generales, y no tienen ninguna intención de negociar los Presupuestos de un Gobierno que consideran que no tiene “capacidad de hacer nada”, en palabras de su diputado Josep Maria Cruset el miércoles. Por ahora, Junts no se plantea apoyar junto a Vox una moción de censura presentada por el PP. Pero el martes escenificó de nuevo su entendimiento con las derechas de ámbito estatal al unir sus votos en el Congreso para aprobar una moción sobre la continuidad de la legislatura, un texto en el que PP y Junts intentaron incluir una exigencia expresa de adelantar las elecciones que fue vetada por PSOE y Sumar.