Nyheter 3 tim sedan

Regeringen verkar lugn efter Högsta domstolens nya steg om legalisering: "Det är förenligt med gemenskapsrätten"

Regeringskällor sänder ett lugnande budskap till sökandena om legalisering och, förutom att försvara att åtgärden är förenlig med europeisk lagstiftning, är de övertygade om att ett hypotetiskt beslut mot förfarandet inte kommer att kunna återkalla beviljandet av uppehållstillstånd som erkänts på grundval av det. Högsta domstolen anser att legaliseringen av migranter kan kollidera med den europeiska standarden. Samma dag som Pedro Sánchez har visat upp sin invandringspolitik tillsammans med åtta ministrar, med legalisering som banderoll och tillkännagivandet av den nya integrationsplanen, har ett nytt steg av Högsta domstolen aviserats angående överklaganden av det extraordinära förfarandet som mer än en miljon människor redan är beroende av.

Domarna har frågat parterna om de anser det lämpligt att lämna ett förhandsavgörande till Europeiska unionens domstol (CJEU) för att bedöma om den extraordinära legaliseringen av migranter som godkänts av regeringen strider mot europeiska direktiv. Styrelsen har dock skickat ett meddelande om lugn och ro till alla sökande, med förtroende för att åtgärden överensstämmer med europeiska bestämmelser. "Regeln har utarbetats strikt för att säkerställa att den är förenlig med gemenskapslagstiftningen", svarar källor från ministeriet för inkludering, social trygghet och migration, ansvarigt för åtgärden som redan beror på mer än en miljon förfrågningar. Enligt samma källor är tidsfristen för ministeriet att ta ställning till relevansen av förhandsbeskedet öppen till fredagen den 3 juli.

I den meningen arbetar avdelningen som leds av Elma Saiz tillsammans med statsåklagarmyndigheten "för att ta itu med de frågor som tagits upp." När denna period är slut, när denna period är slut, kommer Högsta domstolen att höra dessa anklagelser och måste besluta om den här frågan ska hänskjutas till EU-domstolen, så att den kan ge sin åsikt om huruvida legaliseringen kan strida mot gemenskapsdirektiven, särskilt de som är kopplade till den nya europeiska migrationspakten. Regeringen försäkrar att bestämmelserna om legalisering är förenliga med gemenskapslagstiftningen. I händelse av att domarna beslutar att hänskjuta ärendet till samhällsdomstolen, anser ministeriet att åtgärden "skulle tjäna till att lösa specifika tvivel innan saken löses i sak." "Vi kommer ihåg att legalisering ger ett uppehålls- och arbetstillstånd som uteslutande gäller på spanskt territorium", tillägger de.

Förutom att visa sitt förtroende för rättssäkerheten i det verkliga dekretet om legalisering, påminner regeringskällor om de långa perioder som denna typ av fördomsfrågor vanligtvis innebär, vilket skulle föregå beslutet av domarna som ansvarar för frågan, som alla är konservativa. Styrelsen litar på att, oavsett vad den beslutar i sak, kommer beslutet att komma när alla ansökningar har tagits emot för behandling och därför den effektiva rätten till uppehållstillstånd, även om den är tillfällig, redan erkänd i de fall som uppfyller kraven. Regeringskällor hävdar att det skulle vara praktiskt taget omöjligt att återkalla denna rätt.

I två avgöranden som svarar på överklaganden från Aragonien och den valencianska gemenskapen om vissa aspekter av kungligt dekret 316/2026, har den femte delen av High Courts avdelning för konflikt-administrativa avdelningar gett parterna fem dagar på sig att uttrycka sin åsikt om lämpligheten av att EU-domstolen tolkar huruvida det kan föreligga en konflikt med EU-lagstiftningen. Och det tar det här steget innan man beslutar om de försiktighetsåtgärder som båda samhällena begärde i sina respektive resurser. Förfarandet Högsta domstolen har gått med på att fråga både regeringen och flera autonoma kommuner som styrs av PP och olika föreningar om det är lämpligt att lämna in ett förhandsavgörande till EU-domstolen för att bedöma om den extraordinära legaliseringen av migranter som godkänts av Socialist Executive kolliderar med europeiska direktiv.

I slutet av maj avslog samma kammare i högsta domstolen den försiktighetsbegäran från regionen Madrid om att avbryta legaliseringen. Domarna förstod att det inte finns några bevis för att Madrids offentliga tjänster skulle kunna kollapsa på grund av den extraordinära legaliseringen av migranter. De gick alltså med på att inte acceptera de brådskande åtgärderna för att förlama processen eftersom det inte fanns någon fara att hälsa, utbildning eller allmännyttiga bostäder skulle hamna i kris på grund av att behöva ta hand om hundratusentals fler människor. "Det kan inte sägas, i nuläget, att det har ackrediterats," sade Högsta domstolen angående huvudargumentet från regionen Madrid.

Vidare betonade han redan då att legaliseringen kommer att vara reversibel om den förklaras ogiltig i domstol. De anklagelser som Vox presenterade fick ett liknande svar, men med en sista mening om konsekvenserna som ett avbrytande av processen skulle få för alla dessa människor: "Med allt som detta innebär, mänskligt, socialt och ekonomiskt." Tisdagens beslut att bedöma om frågan ska tas upp till EU-domstolen antogs av en sektion som endast bestod av tre domare: Carlos Lesmes, Wenceslao Olea och Fernando Román. Det råkar vara så att de alla är från den konservativa flygeln och att den siste, Román, var justitieminister från 2011 till 2014, med den "populära" Alberto Ruiz Gallardón som minister.

Å andra sidan antogs Högsta domstolens tidigare beslut att inte acceptera den försiktighetsuppehåll som begärts av bland annat Isabel Díaz Ayusos regering av samma sektion men bestod av upp till sju domare. Redan då utfärdade Román och Olea en avvikande omröstning där de angav bekvämligheten av att ta upp ett förhandsavgörande, för vilket den extraordinära legaliseringen de facto borde skjutas upp. Men de var en minoritet och hade inte stöd av Lesmes vid det tillfället.

Källor från Högsta domstolen konsulterade av elDiario.es indikerar att nu bara tre har deltagit eftersom det bara var en dom och inte en resolution, rapporterar Javier Lillo och Alberto Pozas.

Regeringen verkar lugn efter Högsta domstolens nya steg om legalisering: "Det är förenligt med gemenskapsrätten"

Originalkälla

Publicerad av elDiario.es

30 june 2026, 12:12

Läs original

Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.

Visa originaltext (spanska)

Rubrik

El Gobierno se muestra tranquilo tras el nuevo paso del Supremo sobre la regularización: "Es compatible con el derecho comunitario"

Beskrivning

Fuentes gubernamentales lanzan un mensaje de tranquilidad a los solicitantes de la regularización y, más allá de defender que la medida es compatible con el derecho europeo, confía en que una hipotética resolución en contra de el prodecimiento no podrá revocar la concesión de los permisos de residencia reconocidos en base a ellaEl Supremo considera que la regularización de migrantes podría chocar con la norma europea El mismo día que Pedro Sánchez ha hecho gala de su política migratoria acompañado de ocho ministros, con la regularización como bandera y el anuncio del nuevo plan de integración, se ha conocido un nuevo paso del Tribunal Supremo sobre los recursos en contra del procedimiento extraordinario del que ya depende más de un millón de personas. Los magistrados han preguntado a las partes si consideran procedente elevar una cuestión prejudicial al Tribunal de Justicia de la Unión Europea (TJUE) para que valore si la regularización extraordinaria de migrantes aprobada por el Gobierno colisiona con las directivas europeas. El Ejecutivo, sin embargo, ha lanzado un mensaje “de tranquilidad” a todos los solicitantes, confiando en que la medida cumple con la normativa europea. “La norma se ha redactado velando estrictamente por su compatibilidad con el derecho comunitario”, responden fuentes del Ministerio de Inclusión, Seguridad Social y Migraciones, responsable de la medida de la que depende ya más de un millón de peticiones. Según explican las mismas fuentes, el plazo para que el Ministerio se pronuncie sobre la pertinencia de la cuestión prejudicial está abierto hasta el viernes 3 de julio. En este sentido, el departamento dirigido por Elma Saiz está trabajando con la Abogacía del Estado “para acarar las cuestiones planteadas”. Una vez que concluya este plazo, una vez concluya este plazo, el Tribunal Supremo escuchará estas alegaciones y deberá decidir si eleva está cuestión al TJUE, para que opine sobre si la regularización puede ir en contra de las directivas comunitarias, especialmente a aquellas ligadas al nuevo pacto migratorio europeo. Desde el Gobierno, aseguran que la normativa que rige la regularización está en consonancia con la legislación comunitaria. En caso de que los magistrados decidan elevar la cuestión al tribunal comunitario, el Ministerio considera que la actuación “serviría para resolver dudas concretas antes de resolver el fondo de la cuestión”. “Recordamos que la regularización otorga un permiso de residencia y trabajo valido exckusivamente en el territorio español”, añaden. Más allá de mostrar su confianza ante la seguridad jurídica del real de creto de la regularización, fuentes del Gobierno, recuerdan los prolongados plazos que suele conllevar este tipo de cuestiones prejudiciales, que predecerían a la decisión de los jueces encargados del asunto, todos conservadores. El Ejecutivo confía en que, decida lo que decida sobre el fondo del asunto, la resoución llegará cuando todas las solicitudes hayan sido admitidas a trámite y, por tanto, el derecho efectivo a la residencia, aunque sea temporal, ya esté reconocido en los casos que cumplan los requisitos. Las fuentes gubernamentales sostienen que revocar ese derecho sería prácticamente imposible. En dos providencias que responden a recursos de Aragón y Comunidad Valenciana sobre determinados aspectos del Real Decreto 316/2026, la sección quinta de la Sala de lo Contencioso-Administrativo del Alto Tribunal ha dado cinco días a las partes para que puedan expresar su parecer acerca de la procedencia de que el TJUE interprete si puede haber conflicto con el Derecho de la Unión Europea. Y da este paso antes de resolver sobre las cautelares que ambas comunidades solicitaban en sendos recursos. El procedimiento El Tribunal Supremo ha acordado preguntar tanto al Gobierno como a varias comunidades autónomas gobernadas por el PP y a distintas asociaciones si es procedente elevar una cuestión prejudicial al Tribunal de Justicia de la Unión Europea para que valore si la regularización extraordinaria de migrantes aprobada por el Ejecutivo socialista colisiona con las directivas europeas. A finales de mayo, esa misma Sala del Supremo rechazó la petición cautelar de la Comunidad de Madrid de suspender la regularización. Entendían los magistrados que no existen pruebas de que los servicios públicos de Madrid pudieran colapsar por la regularización extraordinaria de migrantes. Acordaba así no aceptar las medidas urgentes de paralizar el proceso ya que no había peligro de que la sanidad, la educación o la vivienda pública fueran a entrar en crisis por tener que atender a cientos de miles de personas más. “No puede afirmarse, en este momento, que haya quedado acreditado”, decía el Supremo sobre el principal argumento de la Comunidad de Madrid. Además, recalcaba ya entonces que la regularización será reversible si es declarada nula en los tribunales. Una respuesta similar recibieron las alegaciones presentadas por Vox pero añadiendo una frase final sobre las consecuencias que tendría para todas esas personas suspender el proceso: “Con todo lo que ello entraña, humana, social y económicamente”. La decisión de este martes de valorar si se eleva el asunto al TJUE la adopta una sección conformada por sólo tres magistrados: Carlos Lesmes, Wenceslao Olea y Fernando Román. Se da la circunstancia de que todos son del ala conservadora y que el último, Román, fue secretario de Estado de Justicia de 2011 a 2014 siendo ministro el 'popular' Alberto Ruiz Gallardón. En cambio, la resolución previa del Supremo de no aceptar la paralización cautelar que solicitaba, entre otros, el Gobierno de Isabel Díaz Ayuso fue adoptada por esa misma sección pero conformada por hasta siete magistrados. Ya entonces, Román y Olea emitieron un voto particular en el que señalaban la conveniencia de que se elevara una cuestión prejudicial, para lo que se debía suspender, de facto, la regularización extraordinaria. Pero fueron minoría y no tuvieron el apoyo de Lesmes en esa ocasión. Fuentes del Supremo consultadas por elDiario.es indican que, ahora, solo han participado tres porque sólo se trataba de una providencia y no de una resolución, informa Javier Lillo y Alberto Pozas.

0 visningar
Dela:

Svep för att byta artikel

Vi använder cookies

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse på vår webbplats. Genom att klicka "Acceptera alla" samtycker du till användningen av alla cookies. Läs mer i vår cookiepolicy och integritetspolicy.