Nyheter • 4 tim sedan

Regeringen planerar att lägga fram bostadsförordningarna för den ständiga kommittén dagen efter generalstrejken.

Utlysningen om den 12 november är ännu inte officiell och har inte bekräftats till parlamentariska grupper, men regeringen anser att det inte finns utrymme för andra datum eftersom kampanjen officiellt börjar den 13:e och föredrar att vänta till efter fackföreningsstrejken den 11 november. Vänsterblocket minskar gapet, men PP och Vox behåller sin absoluta majoritet. Dagen efter generalstrejken och dagen före den officiella valkampanjstarten.

Den 12 november är det datum då regeringen planerar att lägga fram de två bostadsdekret som godkänts av ministerrådet för kongressen. Den verkställande makten återupptog dessa dekret den 6 oktober efter att huvuddelen av dessa åtgärder hade avvisats i två andra lagförslag några dagar tidigare av hela representanthuset. Ett parlamentariskt nederlag till PP, Vox och Junts tvingade Pedro Sánchez att utlysa tidiga val mitt i landsomfattande protester efter Maricarmens vräkning.

Dessutom kommer den officiella kampanjen för det allmänna valet den 29 november att starta vid midnatt mellan den 12 och 13 november med den traditionella affischupphängningskvällen. Regeringen hade redan meddelat att den den här gången hade för avsikt att pressa de lagstadgade tidsfristerna till gränsen för att förlänga den period som åtgärderna var i kraft innan de lämnades in för ratificering i kongressen. Den perioden, 30 arbetsdagar enligt underhusets regler, skulle löpa ut lördagen den 14 november, mitt under valkampanjens första helg.

Enligt information som elDiario.es har tagit del av från olika regeringskällor föredrar regeringen att denna parlamentariska debatt ska äga rum efter generalstrejken den 11 november, och inte före. Därför är möjligheterna att validera dekreten utanför den officiella femtondagarsperiod som anges i valkampanjlagen begränsade till den 12 november. Inför valet hoppas PSOE att både generalstrejken och den parlamentariska debatten dagen därpå, där PP och Vox kommer att motsätta sig åtgärderna, kommer att mobilisera den progressiva väljarkåren mitt i bostadskrisen, vilket kommer att leda till demonstrationer över hela landet.

Regeringen tror också att dekretet som innehåller de flesta åtgärderna kommer att ratificeras den här gången. Eftersom det i den ständiga utskottet, det organ som garanterar kammarens befogenheters kontinuitet när den inte är i session (i det här fallet eftersom den är upplöst), sker en liten förändring av de parlamentariska majoriteterna i plenarsessionen som visar sig vara avgörande: Junts röst, som gick samman med PP och Vox för att upphäva den i början av oktober, är inte nödvändig. Stödet från PNV är tillräckligt, och de har redan meddelat sitt stöd för texten.

Detta dekret, som innehåller huvuddelen av åtgärderna och åtnjuter tillräckligt stöd, inkluderar i sin första artikel en begränsning av bostadsköp av gamfonder fram till den sista dagen av 2028, vilket skärper villkoren för deras förvärv. Förordningen fokuserar mer på avsikten bakom köpet än på företagets eller enhetens natur och hänvisar till "att skydda bostadssamhällets sociala funktion och bekämpa spekulation". För att begränsa dessa transaktioner ligger fokus på enheter vars företagssyfte är att köpa bostäder "för mindre än 70 % av deras marknadsvärde", med förståelse för att huvudmålet är att maximera vinsten omedelbart efteråt.

Detta veto skulle kunna hindra fonder från att köpa lägenheter med bara äganderätt eller lägenheter med hyresgäster, vilka vanligtvis är de med de lägsta priserna. Dessutom kommer vräkningar att avbrytas för "utsatta personer utan alternativa bostäder" fram till den 31 december 2030. Men det finns ett skydd som sträcker sig ännu längre.

Om vräkaren är en fond eller ett företag är domstolen skyldig att avbryta processen även om en dom har meddelats. Men om den inte är det, förutses ersättning för utebliven betalning för husägarna. Artikel 5 ändrar civilprocesslagen och inkluderar "extraordinär inlösen".

Detta innebär att när inget alternativt boende erbjuds är bostadsrättsföreningar skyldiga att täcka hyresgästers betalningsförsummelser i fastigheter som inte ägs av stora hyresvärdar (dvs. de med fler än 10 fastigheter). Staten kommer i sin tur att kompensera föreningarna för denna kostnad. Däremot kommer sårbara hyresvärdar eller de som har färre än två fastigheter att kunna vräka hyresgäster på grund av utebliven betalning, även om inget alternativt boende erbjuds.

Dekretet återinför också den extraordinära förlängning som gällde i en månad när kriget med Iran bröt ut. Enligt denna åtgärd kommer alla nuvarande hyresavtal som löper ut före den 31 december 2028 att förlängas med två år enligt samma villkor som det befintliga kontraktet. För att kvalificera sig för denna förlängning måste dock hyresgästerna vara uppdaterade med sina åtta senaste betalningar.

Förlängningen kommer endast att avstås om andra villkor överenskommits eller om hyresvärden behöver lägenheten för sig själv eller familjemedlemmar. Dekretet innehåller en slutlig bestämmelse om att frysa hyrorna för årliga förnyelser. Hyreshöjningar är begränsade till 2 % om hyran är lägre än genomsnittet, enligt definitionen i referensindex.

Om hyran är högre än referenspriserna kommer hyresvärden inte att kunna höja priset under några omständigheter vid årliga förnyelser. Dessutom kommer regeringen att finansiera, genom det officiella kreditinstitutet (ICO), en kreditlinje för individer att köpa sin första bostad, finansierad av bostadsministeriet. Programmet "Tu Casa" (Ditt hem) finansierar kontantinsatsen på ett bolån, upp till totalt 50 000 euro eller 20 % av priset om det är lägre, och har en amorteringsfri period (vilket innebär att lånet inte behöver återbetalas) som motsvarar bolånetiden eller i högst trettio år.

Lånet är räntefritt. Stödet uppgår till 10 miljarder euro, vilket kan täcka 200 000 bostäder, med tanke på att det maximala beloppet är 50 000.

Regeringen planerar att lägga fram bostadsförordningarna för den ständiga kommittén dagen efter generalstrejken.

Originalkälla

Publicerad av elDiario.es

27 oktober 2026, 08:00

Läs original

Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.

Visa originaltext (spanska)

Rubrik

El Gobierno prevé llevar a la Diputación Permanente los decretos de vivienda el día después de la huelga general

Beskrivning

La convocatoria para el 12 de noviembre aún no es oficial y no ha sido confirmada a los grupos parlamentarios, pero el Ejecutivo cree que no hay margen para otras fechas porque el 13 empieza oficialmente la campaña y prefiere esperar a que pase el paro sindical del 11-N El bloque de izquierdas recorta distancias, pero PP y Vox mantienen la mayoría absoluta El día después de la huelga general y el día antes de que arranque oficialmente la campaña electoral. Esa fecha, la del 12 de noviembre, es en la que el Gobierno contempla llevar al Congreso los dos decretos de vivienda aprobados por el Consejo de Ministros. El Ejecutivo rescató esos decretos el pasado 6 de octubre después de que el grueso de esas medidas decayera en otros dos textos tumbados unos días antes por el Pleno de la Cámara. Una derrota parlamentaria a manos de PP, Vox y Junts que empujó a Pedro Sánchez a anunciar el adelanto electoral en mitad de las protestas por todo el país tras el desahucio de Maricarmen. Se da la circunstancia, además, de que en la medianoche del 12 al 13 de noviembre arrancará oficialmente la campaña electoral del 29N con la tradicional noche de pegada de carteles. El Gobierno ya anunció en su día que la intención esta vez era apurar el límite de los plazos legales para estirar el tiempo en que las medidas estaban en vigor antes de ser sometidas a su convalidación en el Congreso. Ese plazo, de 30 días hábiles según el reglamento de la Cámara Baja, expiraría el sábado 14 de noviembre, ya en pleno primer fin de semana de campaña. La preferencia del Ejecutivo, según ha podido contrastar elDiario.es con distintas fuentes gubernamentales, es que ese debate parlamentario se produzca en todo caso después de la huelga general del 11-N y no antes. Así que las opciones para convalidar los decretos fuera de los quince días oficiales que fija la ley de campaña electoral se reducen únicamente al 12 de noviembre. De cara a la cita con las urnas, el PSOE espera que tanto la huelga general como el debate parlamentario del día siguiente, en el que PP y Vox se opondrán a las medidas, supongan una activación del electorado progresista en plena crisis de la vivienda con movilizaciones por todo el país. El Gobierno cuenta esta vez, además, con garantías de éxito para que sea convalidado el decreto que contiene la mayoría de medidas. Porque en la Diputación Permanente, el órgano que garantiza la continuidad de los poderes de la Cámara cuando esta no está reunida (en este caso, por estar disuelta), se produce una leve alteración de las mayorías parlamentarias del Pleno que resulta clave: el voto de Junts, que sumó su fuerza a la del PP y Vox para derogarlo a principios de octubre, no es imprescindible. Basta con el apoyo del PNV, que ya ha anunciado su 'sí' al texto. Ese decreto que contiene el grueso de medidas y que sí cuenta con apoyos suficientes contempla en su primer artículo la limitación de la compra de vivienda a los fondos buitre hasta el último día de 2028, a los que endurece las condiciones para su compra. La norma se centra más en la intención de la adquisición que en la naturaleza de la empresa o entidad y se refiere a la “protección de la función social de la vivienda y frente a la especulación”. Para limitar estas transacciones se fija en entidades que tengan como objeto social comprar casas “por un precio inferior al 70% de su valor de tasación de mercado”, entendiendo que el principal objetivo de ello es maximizar el lucro inmediatamente después. Este veto podría cerrar las puertas a los fondos a comprar pisos en nuda propiedad o con inquilinos, que suelen ser los que tienen un precio más bajo. Además, los desahucios quedarán suspendidos para “personas vulnerables sin alternativa habitacional” hasta el 31 de diciembre de 2030. Pero existe una protección que se extiende más allá. Si quien desahucia es un fondo o empresa, el tribunal estará obligado a suspender el proceso aunque exista sentencia. Pero si no lo es, se prevén compensaciones a los propietarios por los impagos. En el artículo 5 se modifica la Ley de Enjuiciamento Civil e incluye la “enervación extraordinaria”. Esto significa que las comunidades, cuando no se ofrezca alternativa habitacional, están obligadas a cubrir los impagos del inquilino en las viviendas que no sean de grandes tenedores, es decir, con más de 10 viviendas. El Estado, a su vez, compensará a las comunidades por este gasto. Sin embargo, los propietarios vulnerables o con menos de dos viviendas sí que podrán desahuciar por impago, aunque no se les ofrezca alternativa residencial. El decreto rescata también la prórroga extraordinaria que estuvo un mes en vigor al estallar la guerra de Irán. De esta forma, se prorrogarán por dos años todos los alquileres vigentes que venzan antes del 31 de diciembre de 2028 en los mismos términos que el contrato en vigor. Ahora bien, para acogerse a ella habrá que estar al corriente de los últimos ocho pagos. Solo si se pactan otras condiciones o si el propietario necesita el piso para él o para familiares no tendrá efecto la prórroga. El decreto recoge en una disposición final una congelación de alquileres en las renovaciones anuales. Solo podrán subir un 2% en caso de que el precio del alquiler sea inferior a la media, delimitada por el Índice de Referencia. Si el alquiler es superior a los precios de referencia, el propietario no podrá subir de ninguna manera el precio en la renovación año a año. Por otra parte, el Gobierno financiará a través del Instituto de Crédito Oficial (ICO) línea a particulares para la compra de la primera vivienda, financiada a cargo del Ministerio de Vivienda. El mecanismo “Tu Casa” permitirá financiar la entrada de una hipoteca, por hasta un total de 50.000 euros o el 20% del precio si es inferior, y tendrá un periodo de carencia (es decir, que no será necesario devolverlo) igual al plazo de la hipoteca o por un máximo de treinta años. El préstamo no tendrá intereses. Las ayudas ascenderán a 10.000 millones de euros, lo que podría servir para 200.000 viviendas teniendo en cuenta que el máximo es de 50.000.

1 visningar
Dela:

Svep för att byta artikel

Tryck Enter för att söka ESC

Vi använder cookies

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse på vår webbplats. Genom att klicka "Acceptera alla" samtycker du till användningen av alla cookies. Läs mer i vår cookiepolicy och integritetspolicy.