PNV ignorerar Feijóos nya försök att locka honom till ett misstroendevotum och Junts kräver att han ska träffa Puigdemont
De baskiska nationalisterna insisterar på att de inte överväger att stödja en kandidatur av PP-ledaren för att ta bort Sánchez från Moncloa och de katalanska independentisterna kräver en resa till Waterloo. Junts utmanar Feijóo att träffa Puigdemont i Waterloo om han vill söka hans stöd för en misstroendeförklaring. ledaren för PP: en motion om misstroendevotum med honom som kandidat med löfte om att utlysa allmänna val när han har kommit till makten och avsatt president Pedro Sánchez. Både Junts och PNV, vars röster skulle räcka tillsammans med PP, Vox och UPNs röster för att nå den absoluta majoritet som krävs för att motionen skulle blomstra, föredrog att ignorera Feijóos nya försök.
De baskiska nationalisterna undviker att svara PP:s ledare och hänvisar till den vägran som de redan har uttryckt de senaste dagarna och de katalanska independentisterna, som höll tyst på måndagen, ställde tidigt denna tisdag ett villkor för att studera motionen: att Feijóo ska träffa Carles Puigdemont i Belgien. Partiets generalsekreterare, Jordi Turull, har förklarat att om det populära partiets förslag är "seriöst" måste Feijóo förhandla om det med Puigdemont i Waterloo. "Han vet att mötena med högsta ledningen hålls i Waterloo, de vet redan hur det fungerar", insisterade Turull på Catalunya Ràdio, som på så sätt inte har uteslutit motionen direkt. "De måste förklara för oss om förslaget är seriöst och vad en instrumentell motion betyder", sa ledaren. Det är inte första gången som Feijóo lanserar ett förslag till en instrumentell motion bara för att kalla spanjorer till valurnorna.
Men han hade aldrig gjort det live på tv tidigare. "Om partierna som ber om val kommer överens kommer vi att hålla tidiga [val] omedelbart", sa ledaren för PP, som mitt i surret om möjligheten av ett regeringsskifte kommer att hålla ett event med katalanska affärsmän på Cercle d'Economía i Barcelona på tisdag och kommer att hålla en dag med möten där med olika ekonomiska aktörer. Detta är en direkt hänvisning till Junts och PNV, de enda två allierade till regeringen som har krävt val och som PP återkommer till återkommande nästan från början av den lagstiftande församlingen, inte alltid med goda ord. I sin intervju på Telecinco frågade Feijóo sig själv om de baskiska nationalisterna kommer att "leva på knäna eller med värdighet", även om han undvek att ge samma behandling till de katalanska independentisterna.
Kort därefter tillade dess nationella talesperson, Borja Sémper, kavaljert: "De kommer att veta att när valurnorna passerar över dem kommer de att undra vad som hände." Men för närvarande har den ordern fallit för döva öron. Junts och PNV anser att de fall av påstådd korruption som har dykt upp de senaste veckorna och som påverkar PSOE har varit det sista slaget för lagstiftaren och har uttryckt detta offentligt genom att be Sánchez att utlysa förtida val. Men konstitutionen slår fast att motioner om misstroendevotum i Spanien är konstruktiva, det vill säga att kongressen inte skulle rösta om presidentens lämplighet att fortsätta sitt uppdrag, utan om huruvida Feijóo ska vara Moncloas nya hyresgäst.
Och även om nationalisterna inte längre stöder Sánchez, är de inte övertygade om att stödja PP:s ledare, som dessutom oundvikligen skulle behöva Vox röster för att uppnå presidentskapet i regeringen. På frågan om Feijóos ord försäkrar officiella källor från de baskiska nationalisterna att de "ingenting har att tillägga" till vad deras främsta ledare har sagt hittills. Den sista som uttalade sig, förra helgen, var PNV-talespersonen i kongressen, Maribel Vaquero, som i en intervju på RNE insisterade på att hon inte överväger att stödja "någon motion om misstroendevotum", även om hon också uppmanade Sánchez att "ta tjuren vid hornen" och utlysa val eftersom "tiden inte botar allt" och fallen av korruption är inte lika bra som "korruptionen", att "försvinna".
PNV:s president, Aitor Esteban, uttryckte sig med lika kraft på torsdagen och hävdade att "allmänintresset kräver val i år", men försäkrade också att en misstroendeförklaring "inte ligger på bordet" för hans parti. Mötet med Puigdemont Junts undvek att kommentera Feijóos nya erbjudande denna måndag, även om de redan på tisdagen talade om det möjliga mötet mellan Feijóo och Puigdemont som en viktig första kontakt. Under de senaste dagarna hade partiets talesperson i kongressen, Míriam Nogueras, försökt skaka av sig trycket på Junts genom att vara den grundläggande aktören för att en misstroendeförklaring ska lyckas och har försäkrat att hennes parti inte har det i sin makt att trycka på "knappen" för ett regeringsbyte.
Inte heller, sa han, om tidiga "val", vilket är alternativet som oberoende spelare satsar på. I alla fall i torsdags uttalade Nogueras i en intervju på TVE att Junts "röda linje" är närvaron av Vox i regeringen. Partiet, sade ledaren, "kommer aldrig att göra någonting i sitt liv för att göra det lättare för extremhögern att sitta vid makten" och insisterade på att inget parti, inte ens PP, har lagt "ett förslag" till en misstroendeförklaring "på bordet".
Feijóos erbjudande denna måndag försöker dock övervinna detta hinder, eftersom PP-ledaren lovade en teknisk regering utan Vox tills de allmänna valen hölls, som han, som han lovade, skulle utlysa så snart han anlände till Moncloa. För Junts skulle dock en valupprop också ha sina nackdelar. För det första för att partiet går igenom en mycket svår tid i opinionsmätningarna, tätt följt av den extrema högerextrema gruppen Aliança Catalana för självständighet.
Och för det andra för att EU-domstolen ännu inte har meddelat sin dom om amnestilagen, en dom som väntas 2026, men som det fortfarande inte finns något specifikt datum för och som kommer att vara det första steget för den tidigare presidenten Carles Puigdemonts eventuella återkomst till Spanien. Framtiden för Junts-ledaren kommer dock i grunden att bero på det avgörande som författningsdomstolen måste meddela om huruvida Högsta domstolen borde ha beviljat amnesti för förskingringsbrottet, vilket inte kommer förrän det europeiska rättssystemet har fattat beslut om amnestin. Och eventuella val skulle kunna ge PP en supermajoritet i senaten – ett osannolikt alternativ, men inte uteslutet om ett PSOE-debacle inträffar – och tillåta det att placera i konstitutionella jurister från sin omloppsbana som skulle kunna diktera ett beslut som strider mot Puigdemonts intressen, vilket tvingar Junts att vara mycket försiktiga med sina rörelser.
PP utesluter en motion om den inte har rösterna. Därmed är PP tydliga med att Feijóo inte kommer att ta ett enda steg som han tror kan stärka Pedro Sánchez som går igenom sin värsta stund. Och oppositionsledaren är övertygad om att en misslyckad motion skulle vara en livlina för regeringschefen.
I dag är idén utesluten, enligt alla källor som elDiario.es konsulterat. Men i PP vet de (eller säger att de vet) att den rättsliga fronten kommer att bli värre för Pedro Sánchez. Samma måndag hävde domaren Santiago Pedraz sekretessen för en del av sammanfattningen av det så kallade Leire Díez-fallet, med vad det innebär.
Och under de kommande veckorna väntas domar över "Koldo-fallet" eller hustru till regeringens president Begoña Gómez. Det är därför Feijóo och hans folk håller en direkt linje med det katalanska näringslivet. Samma tisdag kommer PP-ledaren som varje år att delta i ett informationsevenemang som anordnas av Cercle d'Economia.
Både i detta forum och i andra liknande har Feijóo antagit arbetsgivarföreningens förslag i arbets- och sociala frågor. "Vad jag saknar är röster från era," sa han till dem 2025 vid ett Foment del Treball-evenemang, som leddes av tidigare CiU-deputerad Josep Sánchez Llibre.
Originalkälla
Publicerad av elDiario.es
1 june 2026, 21:35
Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.
Visa originaltext (spanska)
Rubrik
El PNV ignora la nueva intentona de Feijóo de atraerle a una moción de censura y Junts le exige reunirse con Puigdemont
Beskrivning
Los nacionalistas vascos insisten en que no contemplan apoyar una candidatura del líder del PP para sacar a Sánchez de la Moncloa y los independentistas catalanes le exigen un viaje a WaterlooJunts reta a Feijóo a reunirse con Puigdemont en Waterloo si quiere buscar su apoyo a una moción de censura Las formaciones nacionalistas que tendrían en su mano entregar las llaves de la Moncloa a Alberto Núñez Feijóo dieron este lunes la callada por respuesta ante la nueva oferta del líder del PP: una moción de censura con él como candidato con la promesa de convocar elecciones generales una vez alcanzado el poder y destituido el presidente Pedro Sánchez. Tanto Junts como el PNV, cuyos votos bastarían junto a los de PP, Vox y UPN para alcanzar la mayoría absoluta necesaria para que la moción prosperase, prefirieron obviar la nueva intentona de Feijóo. Los nacionalistas vascos evitan contestar al líder del PP y se remiten a la negativa que ya han expresado en los últimos días y los independentistas catalanes, que guardaron silencio el lunes, este martes a primera hora pusieron una condición para estudiar la moción: que Feijóo se reúna con Carles Puigdemont en Bélgica. El secretario general del partido, Jordi Turull, ha declarado que si la propuesta de los populares es “seria”, Feijóo debe negociarla con Puigdemont en Waterloo. “Él sabe que las reuniones con la máxima dirección se hacen en Waterloo, ya saben como funciona”, ha insistido en Catalunya Ràdio Turull, que de esta forma no ha descartado de plano la moción. “Nos tienen que explicar si la propuesta va en serio y qué quiere decir una moción instrumental”, ha manifestado el dirigente. No es la primera vez que Feijóo lanza una propuesta para una moción instrumental solo para convocar a las urnas a los españoles. Pero nunca antes lo había hecho en directo en televisión. “Si los partidos que piden elecciones están de acuerdo, haremos [elecciones] anticipadas de forma inmediata”, dijo el líder del PP, que en pleno runrún sobre la posibilidad de un cambio de Gobierno celebrará este martes un acto con empresarios catalanes en el Cercle d’Economía de Barcelona y desarrollará allí una jornada de reuniones con diferentes actores económicos. Se trata de una referencia directa a Junts y al PNV, los dos únicos aliados del Gobierno que han reclamado elecciones y sobre quienes el PP vuelve de forma recurrente casi desde el inicio de la legislatura, no siempre con buenas palabras. En su entrevista en Telecinco, el propio Feijóo se preguntó sobre los nacionalistas vascos si van “a vivir de rodillas o con dignidad”, aunque evitó dispensar el mismo trato a los independentistas catalanes. Poco después, su portavoz nacional, Borja Sémper, añadió con displicencia: “Ellos sabrán, cuando las urnas les pasen por encima, se preguntarán qué ha pasado”. Pero, por ahora, ese órdago ha caído en saco roto. Junts y PNV consideran que los casos de supuesta corrupción que han emergido en las últimas semanas y que afectan al PSOE han sido el golpe de gracia a la legislatura y así lo han expresado públicamente pidiendo a Sánchez que convoque elecciones anticipadas. Pero la Constitución establece que las mociones de censura en España son constructivas, es decir, que en el Congreso no se votaría sobre la idoneidad del presidente para continuar en el cargo, sino sobre si Feijóo debe ser el nuevo inquilino de la Moncloa. Y aunque los nacionalistas no apoyen ya a Sánchez, tampoco se muestran convencidos de aupar al líder del PP, quien, además, necesitaría indefectiblemente los votos de Vox para alcanzar la Presidencia del Gobierno. Consultadas sobre las palabras de Feijóo, fuentes oficiales de los nacionalistas vascos aseguran que no tienen “nada que añadir” a lo que han dicho sus principales dirigentes hasta el momento. La última en pronunciarse, el pasado fin de semana, fue la portavoz del PNV en el Congreso, Maribel Vaquero, que en una entrevista en RNE insistió en que no contempla apoyar “ninguna moción de censura”, aunque también instó a Sánchez a “coger el toro por los cuernos” y convocar elecciones porque “el tiempo no lo cura todo” y los casos de corrupción, así como el “bloqueo constante” del parlamento, no van a “desaparecer”. Con igual contundencia se expresó el jueves el presidente del PNV, Aitor Esteban, que sostuvo que “el interés general demanda elecciones este año”, pero también aseguró que una moción de censura “no está encima de la mesa” de su partido. La reunión con Puigdemont Junts evitó durante este lunes pronunciarse sobre la nueva oferta de Feijóo aunque el martes ya hablaron de la posible reunión de Feijóo y Puigdemont como un primer contacto imprescindible. En los últimos días, la portavoz del partido en el Congreso, Míriam Nogueras, había intentado sacudirse la presión que provoca en Junts el hecho de ser el actor fundamental para que prospere una moción de censura y ha asegurado que su partido no tiene en su mano apretar “el botón” del cambio de Gobierno. Tampoco, ha dicho, de unas “elecciones” anticipadas, que es la opción por la que los independentistas apuestan. En cualquier caso, el pasado jueves Nogueras afirmó en una entrevista en TVE que la “línea roja” de Junts es la presencia de Vox en el Gobierno. La formación, afirmó la dirigente, “jamás en la vida va a hacer nada que facilite que la extrema derecha esté en el poder” e insistió en que ningún partido, tampoco el PP, les ha puesto “una propuesta” de moción de censura “encima de la mesa”. La oferta de Feijóo de este lunes, no obstante, trata de sortear este obstáculo, puesto que el líder del PP prometió un Gobierno técnico sin Vox hasta que se celebraran las elecciones generales que, según prometió, convocaría nada más llegar a la Moncloa. Para Junts, no obstante, una convocatoria electoral también tendría sus desventajas. En primer lugar, porque la formación atraviesa un momento muy complicado en las encuestas acechada muy de cerca por la extrema derecha independentista de Aliança Catalana. Y en segundo término porque el Tribunal de Justicia de la UE aún no ha emitido su sentencia sobre la ley de amnistía, un fallo que se espera para el año 2026, pero para el que aún no hay una fecha concreta y que será el primer paso para la posible vuelta a España del expresident Carles Puigdemont. El futuro del líder de Junts, no obstante, dependerá fundamentalmente de la sentencia que debe dictar el Tribunal Constitucional respecto a si el Supremo debió haber amnistiado el delito de malversación, que no llegará hasta que la justicia europea se haya pronunciado sobre la amnistía. Y unas eventuales elecciones podrían dar una supermayoría al PP en el Senado —una opción improbable, pero no descartable si se produce una debacle del PSOE— y permitirle situar en el Constitucional a juristas de su órbita que podrían dictar una sentencia contraria a los intereses de Puigdemont, lo cual obliga a Junts a ser muy cauto con sus movimientos. El PP descarta una moción si no tiene los votos Así las cosas, en el PP tienen claro que Feijóo no dará un solo paso que piense que puede reforzar a un Pedro Sánchez que atraviesa su peor momento. Y el líder de la oposición cree firmemente que una moción fallida sería un balón de oxígeno para el jefe del Gobierno. Hoy por hoy, la idea está descartada, según apuntan todas las fuentes consultadas por elDiario.es. Pero en el PP saben (o dicen saber) que el frente judicial se le va a poner peor a Pedro Sánchez. Este mismo lunes, el juez Santiago Pedraz levantó el secreto de parte del sumario del llamado caso Leire Díez, con lo que conlleva. Y en las próximas semanas se esperan sentencias sobre el ‘caso Koldo’ o la esposa del presidente del Gobierno, Begoña Gómez. Por eso Feijóo y los suyos mantienen línea directa con el empresariado catalán. Este mismo martes, el líder del PP asistirá, como cada año, a un evento informativo que organiza el Cercle d'Economia. Tanto en este foro como en otros similares, Feijóo ha asumido las propuestas de la patronal en materia laboral y social. “Lo que me faltan son votos de los suyos”, les espetó en 2025 en un acto de Foment del Treball, presidida por el exdiputado de CiU Josep Sánchez Llibre.
