Mexikaner har trakasserats av banker och finansiärer via telefon i flera år. Rättvisan har precis stoppat deras fötter
I Mexiko har inkasso per telefon varit en del av bakgrundsljudet för många människor i åratal. Enträgna samtal, meddelanden på udda tider och kontakter som går över förnuftsgränsen har förvandlat insamling till ett av de övergrepp som ofta utsätts för innan man ens förstår vem som ska vara ansvarig för dem. Trycket koncentrerades länge till kontoret som ringer eller skriver.
Men bakom dessa trakasserier finns mer än bara ett okänt nummer i andra änden av linjen: det finns också en finansiell institution som anlitat honom.
Nyckelupplösningen. Den underliggande nyheten är inte liten. Den 15 januari 2026 stängde plenum för Nationens högsta domstol (SCJN) dörren för ett av argumenten med vilka vissa finansiella enheter försökte frigöra sanktioner kopplade till deras rapporter om inkassokontor.
Domen bekräftade giltigheten av ramverket som tillåter CONDUSEF att bötfälla dem när de inte uppfyller dessa informationsskyldigheter. Enligt SCJN:s uttalande finns det dessutom en tidsgräns att agera: myndigheten har högst 180 kalenderdagar, räknat från utgången av den beviljade fristen för hörselgarantin, på sig att utfärda och meddela motsvarande beslut.
Vad detta ändrar. Omfattningen av domen går utöver en teknisk diskussion mellan domstolar och finansiella enheter.
Ansvaret slutar inte med företaget som ägnar sig åt otillbörlig praxis, utan kan också nå finansinstitutet som anlitat det om det inte uppfyller sina rapporteringsplikter till CONDUSEF. Med andra ord kan enheten inte längre gömma sig så lätt att trakasserierna utfördes av en tredje part. Om du underlåtit att rapportera vad lagen kräver kan du också få sanktioner.
Upprinnelsen till kampen. För att förstå varför detta fall hamnade i Högsta domstolen måste vi gå tillbaka till den 14 oktober 2022. Den dagen publicerades Provision on Records before CONDUSEF i DOF, som fastställde nya skyldigheter för finansinstitut i deras relation med inkassokontor.
Regeln förpliktade dem bland annat att registrera dessa tredje parter hos Registry of Inkassokontor och att lämna rapporter om användarklagomål. Böterna som kom senare föddes just från det tidigare ramverket.
Vägen bankerna tog. Efter att böterna för bristande efterlevnad av dessa rapporter började, valde flera finansiella enheter att bekämpa ärendet i domstol. Dessa resurser flyttade mellan 2023 och 2025 tills de ledde till Amparo i granskning 323/2025.
I det fall som granskades av Högsta domstolen förklarade SCJN själv att den sanktionerade enheten hävdade att reglerna inte klargjorde vem som var skyldig att tillhandahålla informationen och att det inte fanns några tydliga tidsgränser för att sanktionera den. Det var i huvudsak det försvar med vilket han försökte upphäva straffet. På Xataka Chile fick han välja mellan att göra litium till sin "nya lön" och att skydda saltlägenheterna.
Och hans val blir allt tydligare.
Plenarmötets svar. Högsta domstolen avvisade tanken att dessa regler lämnade finansiella institutioner på osäkra grunder. Han försäkrade att ramverket som reglerar rapporter om insamlingsförsändelser är tydligt och sammanhängande, eftersom det identifierar de skyldiga subjekten, fastställer de avgifter som måste uppfyllas och möjliggör exakt lokalisering när det finns bristande efterlevnad.
Av denna anledning drog den slutsatsen att de principer om typicitet, lagförbehåll och rättssäkerhet som åberopats av den enhet som främjade skyddet inte kränktes. Vad som förändras från och med nu. I stället för att inviga en ny regel, konsoliderar denna dom en som redan fanns och som hade ifrågasatts av finansiella enheter.
Skillnaden är viktig, eftersom det utifrån detta kriterium är mycket svårare att hålla fast vid att det inte fanns tillräckligt med klarhet för att efterleva eller sanktioneras. Rent praktiskt stärker beslutet CONDUSEFs ställning och gör det tydligare att finansiella enheter även kan få administrativa sanktioner när de inte uppfyller de informationsskyldigheter som föreskrivs i förordningen. Bilder | pvproductions (Freepik) I Xataka | Mexiko har en ambitiös plan för att bli den tionde ekonomin i världen och som involverar en teknik: halvledare
Originalkälla
Publicerad av Xataka
13 april 2026, 22:01
Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.
Visa originaltext (spanska)
Rubrik
Los mexicanos llevan años sufriendo el acoso de bancos y financieros por teléfono. La Justicia acaba de pararles los pies
Beskrivning
En México, el cobro de deudas por teléfono lleva años formando parte del ruido de fondo de muchísimas personas. Llamadas insistentes, mensajes a deshoras y contactos que cruzan la línea de lo razonable han convertido la cobranza en uno de esos abusos que a menudo se padecen antes de siquiera entender quién debe responder por ellos. Durante mucho tiempo, la presión se concentró en el despacho que marca o escribe. Pero detrás de ese acoso hay algo más que un número desconocido al otro lado de la línea: también hay una institución financiera que lo contrató. La resolución clave. La novedad de fondo no es menor. El 15 de enero de 2026, el Pleno de la Suprema Corte de Justicia de la Nación (SCJN) cerró la puerta a uno de los argumentos con los que algunas entidades financieras buscaban librar sanciones vinculadas con sus reportes sobre despachos de cobranza. El fallo confirmó la validez del marco que permite a la CONDUSEF multarlas cuando incumplen con esas obligaciones de información. Según el comunicado de la SCJN, además, sí existe un límite temporal para actuar: la autoridad cuenta con un máximo de 180 días naturales, contados a partir del vencimiento del plazo otorgado para la garantía de audiencia, para emitir y notificar la resolución correspondiente. {"videoId":"x9ycroi","autoplay":false,"title":"Los 7 MEJORES MÓVILES gama media de 2025 con gran relación CALIDAD-PRECIO", "tag":"Webedia-prod", "duration":"970"} Lo que esto sí cambia. El alcance del fallo va más allá de una discusión técnica entre tribunales y entidades financieras. La responsabilidad no se agota en el despacho que incurre en prácticas indebidas, sino que también puede alcanzar a la institución financiera que lo contrató si incumple con sus deberes de reporte ante la CONDUSEF. Dicho de otro modo, la entidad ya no puede escudarse con tanta facilidad en que el hostigamiento lo hizo un tercero. Si omitió informar lo que la norma le exige, también puede ser sancionada. El origen de la pelea. Para entender por qué este caso terminó en la Suprema Corte hay que regresar al 14 de octubre de 2022. Ese día se publicó en el DOF la Disposición en Materia de Registros ante la CONDUSEF, que fijó nuevas obligaciones para las instituciones financieras en su relación con los despachos de cobranza. Entre otras cosas, la norma las obligó a registrar a esos terceros ante el Registro de Despachos de Cobranza y a entregar reportes sobre quejas de usuarios. Las multas que vinieron después nacieron precisamente de ese marco previo. La ruta que tomaron los bancos. Después de que comenzaron las multas por incumplimientos en estos reportes, varias entidades financieras optaron por pelear el asunto en tribunales. Esos recursos se movieron entre 2023 y 2025 hasta desembocar en el Amparo en Revisión 323/2025. En el caso revisado por la Suprema Corte, la propia SCJN explicó que la entidad sancionada alegó que las reglas no dejaban claro quién estaba obligado a rendir la información y que tampoco existían límites temporales claros para sancionarla. Esa fue, en esencia, la defensa con la que intentó tumbar el castigo. En Xataka Chile tenía que elegir entre convertir al litio en su "nuevo sueldo" y proteger los salares. Y su elección es cada vez más clara La respuesta del Pleno. La Suprema Corte desechó la idea de que estas reglas dejaran a las entidades financieras en terreno incierto. Aseguró que el marco que regula los reportes sobre despachos de cobranza es claro y coherente, porque identifica a los sujetos obligados, fija las cargas que deben cumplir y permite ubicar con precisión cuándo hay incumplimiento. Por eso concluyó que no se violan los principios de tipicidad, reserva de ley y seguridad jurídica invocados por la entidad que promovió el amparo. Lo que cambia a partir de ahora. Más que inaugurar una regla nueva, este fallo termina de consolidar una que ya existía y que había sido impugnada por entidades financieras. La diferencia es importante, porque a partir de este criterio queda mucho más cuesta arriba sostener que no había claridad suficiente para cumplir o para ser sancionado. En términos prácticos, la decisión fortalece la posición de la CONDUSEF y deja más claro que las entidades financieras también pueden ser sancionadas administrativamente cuando incumplen con las obligaciones de información previstas por la norma. Imágenes | pvproductions (Freepik) En Xataka | México tiene un ambicioso plan para ser la décima economía del mundo y eso pasa por una tecnología: los semiconductores (function() { window._JS_MODULES = window._JS_MODULES || {}; var headElement = document.getElementsByTagName('head')[0]; if (_JS_MODULES.instagram) { var instagramScript = document.createElement('script'); instagramScript.src = 'https://platform.instagram.com/en_US/embeds.js'; instagramScript.async = true; instagramScript.defer = true; headElement.appendChild(instagramScript); } })(); - La noticia Los mexicanos llevan años sufriendo el acoso de bancos y financieros por teléfono. La Justicia acaba de pararles los pies fue publicada originalmente en Xataka por Javier Marquez .
