Nyheter • 1 dag sedan

Lula da Silva gör comeback: han besegrar Flávio Bolsonaro och blir Brasiliens president för fjärde gången.

Den högerextrema kandidaten, son till den dömde före detta presidenten, har sagt att han inte erkänner valresultatet och kommer att begära att det ogiltigförklaras. Profil Flávio Bolsonaro, kandidaten med paramilitära kopplingar som stod nära Brasiliens presidentskap. Historisk comeback för Lula da Silva, presidentkandidat för Arbetarpartiet (PT).

Klockan 09.09 lokal tid förklarade den högre valdomstolen (TSE) Lula som den officiella vinnaren av den andra omgången av det brasilianska presidentvalet. Brasiliens president fick 51,79% av rösterna, jämfört med 48,21% för Flávio Bolsonaro, kandidat för Liberala partiet (PL). Inga opinionsundersökningar hade förutspått en skillnad på 4 430 191 röster.

Och ingen kandidat som besegrats i första omgången i ett val hade lyckats komma tillbaka. I sitt segertal skickade Lula ett starkt budskap till Big Tech: ”Vi har utsatts för inblandning. Vi kommer att behöva reglera dem.

Vi kan inte ha monstruöst stora företag som försöker manipulera valresultatet i det här landet. Vi vägrar att vara någons bakgård.” Presidenten kritiserade hårt sin motståndare, Flávio Bolsonaro: ”Jag trodde aldrig att en person kunde ljuga så mycket. Detta har varit ett nederlag för förnekelse, för lögner”, sa han.

Lula, synbart rörd, betonade att han tar med sig många lärdomar från den extraordinära medborgarmobilisering som har präglat den andra omgången. Han lovade att förändra hur landet styrs och öppna kanaler för medborgarnas deltagande. Han förespråkade också dialog med kongressen och senaten, som är mer konservativa än de under den tidigare administrationen, "eftersom de valdes av det brasilianska folket".

Flávio Bolsonaro hävdade i ett kort och ilsket tal att han inte skulle erkänna Lulas seger och skulle kräva att valet ogiltigförklarades. "Det som hände idag var inte normalt. Det var oacceptabelt", insisterade senatorn. Bolsonaro sa att med tanke på förvirringen kommer hans kampanj aldrig att få veta hur många röster den kan ha fått i vallokalerna där valurnorna inte öppnades igen under längre tid. ”Det är oförklarligt att spelreglerna ändrades igen av Lulas vänner i Högsta federala domstolen på begäran av en tidigare medarbetare till domaren”, sa han. ”Det finns mycket som behöver klargöras innan Brasilien kan erkänna detta bedrägeri.” ”Jag kommer inte att ge upp om Brasilien”, avslutade han.

Efter en valdag präglad av kaos, med två timmars förlängda röstningstider på grund av bristande kollektivtrafik i vissa städer, verkade Lula ligga före Flávio Bolsonaro i rösträkningen från början. Efter en kort period där Flávio tog ledningen tog Lula ledningen innan 50 % av rösterna hade räknats, till skillnad från 2022. när Lula knappt besegrade Jair Bolsonaro med 67,66 %. Förra fredagen förklarade Felipe Neto, Brasiliens mest följade influencer, som stödde Lula under den andra omgången, på X att en hypotetisk Lulas seger skulle vara historisk, eftersom presidenten inte bara stod inför Flávio Bolsonaro, utan även "den överordnade valdomstolen (TSE), Meta, amerikansk inblandning, Rede Globo och de stora tidningarna". till de flesta neo-pingstkyrkor och Vorcaro (ordförande för Banco Master arresterad för korruption).” Oppositionskandidaten i det brasilianska valet, Flávio Bolsonaro (mitten) när han anlände för att rösta denna söndag på en skola i Rio de Janeiro, under den andra omgången av det brasilianska presidentvalet.

EFE/Antonio Lacerda Historiskt valdeltagande Ökningen av valdeltagandet, som PT (Arbetarpartiet) räknade med för att upphäva opinionsmätningarna, var avgörande. Nedlagda röster minskade från 21,8 % till 19,21 % jämfört med den första omgången. Denna siffra går emot den historiska trenden med ökat valdeltagande i den andra omgången.

Samtidigt minskade även antalet blanka röster (från 1,88 % till 1,06 %) och antalet ogiltigröster (från 2,93 % till 1,98 %). De första resultaten av den utländska omröstningen, som kom från Asien och Europa, bekräftade redan ett ökat deltagande och en växande klyfta mellan Lula och Flávio Bolsonaro. Journalisten Ricardo Noblat, som har bevakat valet sedan 1989, skrev i sin söndagskolumn att valet skulle "avgöras av de 33,4 miljoner brasilianare som inte röstade i första omgången".

Profetian besannades. Valdeltagandet var särskilt högt i nordöstra delen av landet, Lulas verkliga fäste, en region med 43 529 845 registrerade väljare (27,42 % av det totala antalet). I Bahia, landets fjärde största valdistrikt, sjönk röstnedläggningen till 16,94 %.

Och resultatet blev en rungande seger: Lula fick 71,31 % av rösterna, jämfört med Flávio Bolsonaros 28,69 %. Lulas ökade stöd syntes dock i alla regioner i landet. I Rio Grande do Sul, ett fäste för Bolsonaro, ökade Lulas andel av rösterna från 35,73 % till 42,16 %.

I Belo Horizonte, huvudstad i Minas Gerais och landets andra valkollegium, ökade Lulas andel från 41,39 % i den första omgången till 49,20 %. I São Paulo, landets första valkollegium, ökade Lulas andel från 38,20 % till 45,85 %. Lula vann i Rio de Janeiro, Flávio Bolsonaros politiska födelseplats, med 51,54 % av rösterna. ”Det skedde en förändring i väljarbeteendet jämfört med den första omgången.

Rädslan segrade över förtvivlan”, hävdade journalisten José Roberto de Toledo på UOL Channel. De senaste veckorna har comebacket varit påtagligt. Den största mobiliseringen av progressiva medborgare i historien, på gatorna och i fält, vände kampanjen upp och ner.

WhatsApp-kanalen "Lula's Army", med 10,9 miljoner medlemmar, som uppstod oberoende av den officiella kampanjen, satte takten. Och sociala medier blev återigen ett forum för dialog och interaktion, trots många anklagelser om Big Tech-inblandning. Offentliga personer som aldrig offentligt hade positionerat sig på sociala medier bad om röster på Lula: från trumdrottningar på sambaskolor till konservativa programledare, från fotbollsspelare som Rapinha till högerpolitiker som general Santos Cruz, tidigare minister under Jair Bolsonaro.

Vänster och höger förenade sig mot en ultrakandidat med starka band till paramilitära miliser. Tecken på Lulas möjliga seger kom från alla hörn av Brasilien. Sedan lördag eftermiddag översvämmades brasilianska sociala nätverk med bilder och videor av busstationer i nordost fyllda med människor och båtar i Amazonas fulla av Lulas flaggor på väg till städerna där de utövar sin rösträtt. ”Glöm opinionsundersökningarna.

Jag blev chockad av bilderna på busstationerna i nordöstra och norra delen av landet.” ”Det som händer är av en magnitud som aldrig tidigare skådats i Brasiliens historia”, förklarade Renato Rovai, chef för Revista Fórum, som har bevakat valet sedan 1989, i en video på lördagskvällen. Flygfoto som visar anhängare till Brasiliens president Luiz Inácio Lula da Silva, som vann den andra valomgången med 51,79 % av rösterna, jämfört med 48,21 % för högerextreme senator Flávio Bolsonaro, när de firar i São Paulo, Brasilien. EFE/ Sebastiao Moreira Valförsening och kaos Räkningen av det brasilianska valet började två timmar försenat, efter att minister Cristiano Zanin, från Högsta federala domstolen (STF), beslutat att förlänga röstningstiderna i hela landet till 19:00 lokal tid.

Åtgärden var resultatet av uppsägningarna av Lulas kampanj för att minska cirkulationen av bussar och andra former av kollektiva transporter, särskilt i São Paulo och Salvador de Bahia. På valdagar fastställer lagen 100% av tjänsten och med ett fritt pris. Minister Zanins order kom som svar på passiviteten hos ordföranden för den högsta valdomstolen (STE), Bolsonaroanhängaren Kássio Nunes.

Brasiliens valdag präglades av kaos. Även om minister Cristiano Zanins beslut utfärdades innan vallokalerna stängde, nådde ordern de flesta vallokaler efter att de elektroniska röstmaskinerna redan hade stängts av. Några timmar tidigare hade domstolen beordrat att Pablo Souza, mobilitetsminister för Salvador de Bahia, från det konservativa partiet União Brasil, skulle gripas på grund av bristen på bussar i staden.

Samma eftermiddag kallade Lula bristen på bussar i São Paulo för ett "brott" och vädjade till väljarna att gå till valurnorna: "Ge inte upp röstningen. Vänta och rösta, för demokratin måste segra ur denna valprocess." Tredje omgången, i domstol. Juristen Alfredo Attié kritiserade Kássio Nunes live på TV Fórum för att inte ha förlängt röstningstiden i de berörda områdena: ”Det är tydligt att denna underlåtenhet var avsedd att skapa valkaos.

Hans avsikt är att ogiltigförklara den andra omgången, och det skulle vara mycket farligt. Allt tyder på att det var avsiktligt.” Enligt Attié utgör Kassios agerande ett valbrott och kan leda till hans avgång. Dessutom hade Kassio Nunes redan ändrat vallokalerna för 590 000 personer utan föregående meddelande.

Ändringen drabbade främst regioner som var gynnsamma för Lula, särskilt i nordöstra delen av landet. I en intervju med ICL News igår hävdade Europaparlamentarikern Marie Toussaint att Flávio Bolsonaros valmanövrer kan få internationella konsekvenser. Bolsonaros vägran att erkänna nederlag öppnar dörren för spänningar efter valet.

João Paulo Charleaux, krönikör för UOL Channel, uttalade i direktsändning att "vi har nått det värsta tänkbara scenariot". Enligt hans åsikt kan rättsfallet leda till att Donald Trump vägrar att erkänna resultatet. Eduardo Bolsonaro, bror till kandidaten Flávio Bolsonaro, förklarade från USA att "detta luktar kupp".

Flávio Bolsonaros rungande nederlag har dock vänt upp och ner på det högerorienterade politiska landskapet. Flávio Bolsonaro förlorar sin parlamentariska immunitet och kommer att behöva stå till svars inför domstol för de många utredningar som pågår mot honom av den federala polisen (PF). Tidigare biträdande Joyce Hasselman, en tidigare allierad till familjen Bolsonaro som bad om Lulas röst, sa för några dagar sedan att Flávio Bolsonaro redan har förberett sitt flyg från landet.

Extremhögern, som växte kraftigt i kongressen och senaten, har en ny möjlighet att distansera sig från familjen Bolsonaro.

Lula da Silva gör comeback: han besegrar Flávio Bolsonaro och blir Brasiliens president för fjärde gången.

Originalkälla

Publicerad av elDiario.es

25 oktober 2026, 20:46

Läs original

Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.

Visa originaltext (spanska)

Rubrik

Lula da Silva logra la remontada: vence a Flávio Bolsonaro y será presidente de Brasil por cuarta vez

Beskrivning

El candidato de la extrema derecha, hijo del expresidente condenado, ha asegurado que no reconoce el resultado de las elecciones y pedirá su anulaciónPerfil - Flávio Bolsonaro, el candidato con vínculos paramilitares que acariciaba la presidencia de Brasil Remontada histórica de Lula da Silva, candidato presidencial del Partido de los Trabajadores (PT). A las 09.09 horas locales, el Tribunal Superior Electoral (TSE) declaró a Lula ganador oficial de la segunda vuelta de las elecciones presidenciales brasileñas. El presidente de Brasil obtuvo el 51,79% de los votos, frente al 48,21% de Flávio Bolsonaro, candidato del Partido Liberal (PL). Ninguna encuestas había previsto una diferencia de 4.430.191 votos. Y ningún candidato derrotado en el primer turno en unas elecciones había conseguido remontar. En su discurso de la victoria, Lula mandó un recado contundente a las Big Techs: “Hemos sufrido interferencias. Vamos a tener que regularlas. No podemos tener empresas monstruosamente grandes intentando manipular el resultado electoral de este país. No aceptamos ser el patio trasero de nadie”. El presidente criticó con dureza a su adversario Flávio Bolsonaro: “Nunca pensé que una persona pudiera mentir tanto. Ha sido una derrota del negacionismo, de la mentira”, afirmó. Lula, visiblemente emocionado, destacó que se lleva muchos aprendizajes de la extraordinaria movilización ciudadana que ha protagonizado la segunda vuelta. Prometió cambiar la forma de gobernar y abrir canales de participación a la ciudadanía. A su vez, defendió diálogo con el Congreso y el Senado, más conservadores que los del anterior mandato, “porque los ha elegido el pueblo brasileño”.  Flávio Bolsonaro, en una intervención corta e impregnada de rabia, aseguró que no reconocerá la victoria de Lula y que pedirá la anulación de las elecciones. “Lo que ocurrió hoy no fue algo normal. Fue inaceptable”, insistió el senador. Bolsonaro dijo que, ante la confusión, su campaña nunca podrá saber cuántos votos podría haber obtenido en los colegios electorales en que las urnas no fueron reabiertas para el horario adicional. “Es inexplicable que la regla del juego haya sido cambiada nuevamente por los amigos de Lula en el Supremo Tribunal Federal y a petición de un exsocio del magistrado”, afirmó. “Hay mucha cosa que tiene que ser aclarada antes de que Brasil pueda reconocer esa jugarreta. Yo no voy a desistir de Brasil”, concluyó. Tras una jornada electoral marcada por el caos, por la extensión de dos horas del horario electoral debido a la falta de transporte público en algunas ciudades, Lula apareció por delante de Flávio Bolsonaro en el escrutinio desde el principio. Tras un breve periodo en el que Flávio pasó a liderar, Lula tomó la delantera antes del 50% del recuento, a diferencia de 2022, cuando Lula apenas adelantó a Jair Bolsonaro con el 67,66% .  El pasado viernes, Felipe Neto, el influencer con más seguidores de Brasil, que apoyó a Lula durante la segunda vuelta, declaró en X que un hipotético triunfo de Lula sería histórico, porque el presidente no se estaba enfrentándose apenas a Flávio Bolsonaro, sino “al Tribunal Superior Electoral (TSE), a Meta, a la interferencia de los Estados Unidos, a la Rede Globo, a los principales periódicos, a la mayoría de iglesias neopentecostales y a Vorcaro (presidente del Banco Master detenido por corrupción)”.  El candidato opositor en las elecciones de Brasil, Flávio Bolsonaro (c) a su llegada para votar este domingo en una escuela de Río de Janeiro, durante en la segunda vuelta de las elecciones presidenciales de Brasil. EFE/Antonio Lacerda Participación histórica El aumento de la participación, al que el PT se encomendaba para darle la vuelta a las encuestas, se produjo de una forma contundente. La abstención cayó del 21,8% al 19,21% con respecto a la primera vuelta. La cifra va en contra dirección a la tendencia histórica de aumentar en segunda la vuelta. Al mismo tiempo, también se redujo el voto en blanco (de 1,88% a 1,06%) y el voto nulo (2,93% al 1,98%). Los primeros resultados del voto exterior, provenientes de Asia y Europa, confirmaban ya una aumento de la participación y de la diferencia de Lula sobre Flávio Bolsonaro.  El periodista Ricardo Noblat, que cubre las elecciones desde 1989, escribía en su columna dominical que las elecciones iban a ser “decididas por los 33,4 millones de brasileños que no votaron en la primera vuelta”. La profecía se cumplió. La participación fue especialmente alta en el nordeste, el verdadero bastión de Lula, una región con 43.529.845 electores (un 27,42% del total). En Bahía, cuarto colegio electoral del país, la abstención se redujo a un 16,94%. Y el resultado fue una verdadera goleada: Lula obtuvo un 71,31% de los votos, frente a un 28,69% de Flávio Bolsonaro. Sin embargo, el aumento del voto de Lula se produjo en todas las regiones del país. En Rio Grande do Sul, un estado bolsonarista, Lula pasó de 35,73% a un 42,16% de los votos En Belo Horizonte, capital de Minas Gerais, segundo colegio electoral, Lula pasó de un 41,39% de los votos en la primera vuelta a un 49,20%. En São Paulo, primer colegio electoral del país, Lula pasó del 38,20% de los votos a un 45,85%. Lula ganó en la ciudad de Río de Janeiro, cuna política de Flávio Bolsonaro, con el 51,54% de los votos. “Hubo un cambio de comportamiento de los electores con respecto a la primera vuelta. El miedo venció a la desesperanza”, aseguró el periodista José Roberto de Toledo, en el Canal UOL.  En las últimas semanas, la remontada se sentía en el aire. La mayor movilización de la ciudadanía progresista de la historia, en las calles y en las calles, dio un vuelco a la campaña. El canal de WhatsApp Exército de Lula de 10,9 millones de personas, que nació al margen de la campaña oficial, marcó el ritmo. Y las redes sociales volvieron a ser un ágora de diálogo e interacción, a pesar de las múltiples denuncias de intervención de las Big Techs. Personalidades públicas que nunca se habían posicionado públicamente en redes sociales pidieron el voto a Lula: de reinas de batería de escuelas de samba a presentadoras de televisión conservadoras, de jugadores de fútbol como Rapinha a políticos de derecha como el general Santos Cruz, ex ministro de Jair Bolsonaro. La izquierda y la derecha se unieron contra un candidato ultra con fuertes vínculos con las milicias paramilitares.   Las señales de la posible victoria de Lula llegaban de todos los rincones de Brasil. Desde la tarde del sábado, las redes sociales brasileñas se inundaron de imágenes y vídeos de estaciones de autobuses del nordeste abarrotadas de gente y de barcos en la Amazonia llenos de banderas de Lula que se dirigía a las ciudades donde ejercen su derecho a voto. “Olvidaos de las encuestas. Me han impactado las imágenes de las estaciones de autobuses del nordeste y del norte del país. Lo que está ocurriendo es de una magnitud nunca vista en la historia de Brasil”, explicaba el sábado por la noche en un vídeo Renato Rovai, director de la Revista Fórum, que cubre las elecciones desde 1989.  Fotografía aérea que muestra a simpatizantes del presidente brasileño, Luiz Inácio Lula da Silva, quien ganó la segunda vuelta de las elecciones con un 51,79 % de los votos, frente al 48,21 % del senador ultraderechista Flávio Bolsonaro, celebrando en Sao Paulo (Brasil). EFE/ Sebastiao Moreira Retraso electoral y caos El recuento de las elecciones de Brasil comenzó con dos horas de retraso, tras la decisión del ministro Cristiano Zanin, del Tribunal Supremo Federal (STF), de prolongar el horario de las elecciones en todo el país hasta las 19.00 horas local. La medida fue resultado de las denuncias de la campaña de Lula de disminución de la circulación de autobuses y otras formas de transporte colectivo, especialmente en São Paulo y Salvador de Bahía. En jornadas electorales, la ley establece un 100% del servicio y con tarifa gratuita. La orden del ministro Zanin llegó ante la inacción del presidente del Tribunal Superior Electoral (STE), el bolsonarista Kássio Nunes.  La jornada electoral de Brasil estuvo protagonizada por el caos. Aunque la decisión del ministro Cristiano Zanin fue emitida antes del cierre del horario electoral, la orden llegó a la mayoría de los colegios electorales cuando las urnas electrónicas ya se habían cerrado. Unas horas antes, la justicia había mandado detener a Pablo Souza, secretario de Movilidad de Salvador de Bahía, del partido conservador União Brasil, por falta de autobuses en la ciudad. Durante la tarde Lula califico como “crimen” el hecho de que no hubiera autobuses en São Paulo, y pidió encendidamente a los electores que comparecieran a las urnas: “No desistan de votar. Esperen y voten, por que la democracia tiene que salir vencedora de este proceso electoral”. Tercera vuelta, en la justicia El jurista Alfredo Attié criticó en directo en TV Fórum a Kássio Nunes, por no haber tomado la decisión de extender el tiempo de votación en los lugares afectados: “Es evidente que la omisión está tomada para provocar caos electoral. Su intención es anular el segunda vuelta, y sería muy peligroso. Todo indica que fue a propósito”. En opinión de Attié, la actitud de Kassio configura crimen electoral y puede conllevar a su dimisión. Por otro lado, Kássio Nunes, ya había alterado el lugar de votación de 590.000 personas, sin previo aviso. El cambio afectaba principalmente a regiones favorables a Lula, sobre todo del nordeste. La eurodiputada Marie Toussaint, en entrevista con ICL Noticias, aseguró ayer que las maniobras electorales de Flávio Bolsonaro peden tener consecuencias internacionales.  El no reconocimiento de la derrota por parte de Flávio Bolsonaro abre la puerta a la tensión postelectoral. João Paulo Charleaux, columnista del Canal UOL, afirmó al vivo que “llegamos al peor escenario posible”. En su opinión, el casos jurídico puede provocar que Donald Trump no reconozca el resultado. Eduardo Bolsonaro, hermano del candidato Flávio Bolsonaro, aseguró desde Estados Unidos, que “esto huele a golpe”.  Sin embargo, la contundente derrota de Flávio Bolsonaro pone patas arriba el campo político de la derecha. Flávio Bolsonaro pierde su inmunidad parlamentaria y tendrá que responder en la justicia por muchas investigaciones que están en marcha contra él en la Policía Federal (PF). La ex diputada Joyce Hasselman, una antigua aliada de la familia Bolsonaro que pidió el voto a Lula, afirmó hace unos días que Flávio Bolsonaro ya tiene preparada su fuga del país. La extrema derecha, que creció con fuerza en el Congreso y el Senado, tiene una nueva oportunidad de alejarse de la familia Bolsonaro.

2 visningar
Dela:

Svep för att byta artikel

Tryck Enter för att söka ESC

Vi använder cookies

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse på vår webbplats. Genom att klicka "Acceptera alla" samtycker du till användningen av alla cookies. Läs mer i vår cookiepolicy och integritetspolicy.