Ljuset från Emilio de Justo y Cantaor bland Victorianos spruckna skuggor
Fansen läste tjurarnas stridsordning och deras ögon lyste upp som om de reciterade Lotteriets Gordo, men med bokstäver: från Frenoso till Curioso, från Ebanista till Jaceno.... Namn som redan i dopfunten, på grund av sin sträng, bjöd in oss att drömma. Men även en boskapsfigur som Don Victoriano del Río gör ibland en suddighet.
Värdelöst som spindelnätet i ett hörn, tjurfäktningen, tam, sprucken, utan botten, utan kast, utan tapperhet kort sagt... Tills den femte kom ut, trogen talesättet att det inte finns något ont. Han hette Cantaor, den med de triumferande attackerna.
Det var inget extraordinärt exemplar, men det var i gott skick och med en anmärkningsvärd bakgrund... Se mer
Originalkälla
Publicerad av ABC Cultura
19 august 2026, 22:45
Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.
Visa originaltext (spanska)
Rubrik
La luz de Emilio de Justo y Cantaor entre las rajadas sombras de Victoriano
Beskrivning
Leía la afición el orden de lidia de los toros y se le iluminaba la mirada como si recitasen el Gordo de la Lotería, pero con letras: de Frenoso a Curioso, de Ebanista a Jaceno.... Nombres que ya en la pila bautismal, por su reata, invitaban a soñar. Pero hasta una figura ganadera como don Victoriano del Río echa alguna vez un borrón. Inservible como la telaraña de un rincón la corrida, mansa, rajada, sin fondo, sin casta, sin bravura en definitiva... Hasta que salió el quinto, fiel al refrán de que no lo hay malo. Se llamaba Cantaor el de las embestidas de triunfo. No fue un ejemplar extraordinario, pero sí de buena condición y con un notable fondo... Ver Más
