Högsta domstolen avvisar att avbryta legaliseringen av migranter som begärts av Ayuso och extremhögern

Den kontroversiella kammaren antar detta beslut efter en utfrågning där regeringen i regionen Madrid, Vox och andra ultraorganisationer har försvarat förlamningen med några falska eller förvrängda argument. Offensiv av Ayuso och extremhögern i Högsta domstolen mot legalisering av migranter: ”Det är en brutal ökning av sociala utgifter” Högsta domstolen har vägrat att paralysera den extraordinära legaliseringen som trädde i kraft i april förra året och som mer än en halv miljon migranter redan har begärt, uppger rättskällor till elDiario.es. Domare i den tvistiga-administrativa kammaren har fattat detta beslut efter utfrågningen som hölls i fredags, där regeringen i regionen Madrid och andra enheter kopplade till den extrema högern såsom Vox, ultrakatolikerna i HazteOir, Association for Reconciliation and Historical Truth and Freedom and Justice har begärt, ibland med falska eller förvrängda argument, tills de har lösts upp tills de förvrängda argumenten.

Domarna har fastställt att ultraföreningarna inte har rätt att överklaga, men Vox och regionen Madrid är det, även om de har avvisat deras påstående att nu paralysera dekretet. Rätten, som har överlagt i drygt tre timmar, har bara flyttat fram domen. Argumenten kommer att bli kända snart när journalerna offentliggörs.

Under förhandlingen har klagandena gjort gällande att tillämpningen av regeln ger biverkningar och rättigheter omedelbart. Och om Högsta domstolen i framtiden skulle meddela ett beslut som ogiltigförklarar dekretet, skulle det vara omöjligt att återkalla de bemyndiganden och förmåner som redan beviljats. De har också spridit några bluffar om effekterna på offentliga tjänster eller röstlängden som har konfronterats av statsåklagarmyndigheten och organisationerna Asociación Pro Derechos Humanos, Coordinadora de Barrios och Jesuit Service for Migrants.

I april förra året godkände regeringen en extraordinär legalisering som alla personer i en irreguljär situation utan kriminalregister som har anlänt till Spanien före den 1 januari 2026 och som styrker sin fortsatta vistelse i minst fem månader kan gynnas, liksom asylsökande som har registrerat sin ansökan om internationellt skydd före nämnda datum. Dekretet uppstod från ett initiativ som nådde kongressen med stöd av mer än 700 000 underskrifter. "Ökning av sociala utgifter" "Åtgärden representerar en brutal och okvantifierad ökning av sociala utgifter," varnade Vox-parlamentsledamot Jorge Buxadé, trots att papperslösa, även om de hade vissa hinder, redan hade rätt till sjukvård eller efter obligatorisk utbildning. Vidare kräver andra åtgärder som bostadsstöd krav som i praktiken försvårar den omedelbara tillgången för dem som just blivit legaliserade.

Statsåklagarmyndigheten, som representerar regeringen, har konfronterat de bluffar som några av dessa enheter har försökt stoppa denna legalisering med. Och han har försvarat att dekretet strävar efter en "effektiv integration" av människor som redan har "rötter" i Spanien och att accepterandet av dess upphävande skulle "kompromettera" deras rättigheter. Dessutom har det avslöjat att, från och med denna torsdag, hade 549 596 personer redan begärt att få dra nytta av denna legalisering.

Av dem har 91 905 tagits upp för behandling. Advokaten för regionen Madrid har hävdat att den regionala ledningen inte har haft tid att "planera alla offentliga tjänster" och har bett domarna att "empatisera" med cheferna för dessa tjänster med tanke på möjligheten att 255 000 människor drar nytta av denna legalisering i regionen. Företrädaren för Madrid Executives juridiska tjänster har uttryckt sig i mindre skarpa ordalag än överklagandet som presenterades för domstolen, där ett scenario med nära förestående kollaps och "översvämning av offentliga tjänster och förmåner" ritades. "Community of Madrid försöker inte skada dessa människor, bara att det finns säkerhet," sade han.

Han påpekade dock att en av de "omedelbara konsekvenserna" är beviljandet av ett individuellt hälsokort. Och även om han har erkänt att dessa människor redan har en "hälsoförmån", har han insisterat på att en "tillfällig" förmån inte är detsamma som att vara en del av hälsosystemet på ett "stabilt och strukturellt" sätt. I verkligheten har människor i en oregelbunden situation redan rätt till standardiserad sjukvård i Spanien genom en kod som ger dem tillgång till alla rättigheter, som att bli tilldelad en husläkare eller remiss till specialister.

Den enda förändringen är därför att de kommer att tilldelas det ovannämnda kortet. Vad gemenskapen i Madrid hävdar är att andelen försäkrade personer som tilldelats varje läkare – tekniskt känd som "capita" – är grunden på vilken all primärvård organiseras och storleken på hälsonätverket beräknas. "Tillgång till alla dessa rättigheter finns redan. Problemet är om vi mer eller mindre kommer att tolerera den sårbarhetssituation som uppstår för dessa människor på grund av en situation av oegentligheter som förvaltningen inte heller har kunnat lösa", svarade statsadvokaten.

Ändringarna i röstlängden Vox MEP Jorge Buxadé, som är registrerad som advokat, har också uppmuntrat bluffen att en legalisering kommer att förändra röstlängderna. Han har hänvisat till den "allvarliga risken" att dessa människor kommer att kunna rösta i nästa allmänna val. Styrelsens regel främjar dock inte förstatligandet av migranter som är nödvändiga för att delta i dessa val, bara deras legalisering för att kunna bo och arbeta i Spanien.

I sin tur att svara påminde statens advokat om att enligt civillagen har beviljandet av medborgarskap i Spanien en period på tio år, vilket reduceras i fallet med länder med särskilda band eller äktenskap med en medborgare. Han har dock varnat för att "inte i något fall kommer någon av dessa personer att kunna rösta i följande val." Utländska invånare vars respektive länder tillåter spanjorer att rösta kommer att ha rätt att rösta i kommunala val enligt villkoren i ett fördrag, även om advokat Patricia Fernández, som har representerat Human Rights Association och Neighbourhood Coordinator i utfrågningarna, påminde om att endast 12 000 migranter bad att få utöva sin rösträtt i de senaste lokalvalen i 2023.