Födelsedagspresenten som förändrade musikhistorien
Det är den 3 februari 1824. Den unge Felix Mendelssohn Bartholdy fyller 15 år och hans mormor, Bella Salomon, gav honom en komplett manuskriptkopia av Johann Sebastian Bachs " Passion according to St Matthew ". Det var inte på den tiden ett känt partitur, än mindre den monumentala referens det är idag i musikhistorien.
Bara i vårt land har fyra ensembler framfört den de senaste dagarna: Ensemble Pygmalion regisserad av Raphaël Pichon, RTVE Orchestra and Choir, regisserad av Christoph König; den brittiska gruppen Arcangelo, under ledning av Jonathan Cohen, och Collegium Vocale Gent, med Philippe Herreweghe vid rodret. Felix Mendelssohn, född i Hamburg (Tyskland) den 3 februari 1809, var ett underbarn som spelade piano från sex års ålder och som vid åtta års ålder började ta kompositionsklasser - vid femton års ålder hade han redan komponerat tolv symfonier för stråke. Hans moster Sarah Levy (Bellas syster) hade varit elev till Wilhelm Friedmann Bach, det andra av Johann Sebastians tjugo barn - praktiskt taget bortglömt efter hans död 1850.
Sarah Levy samlade ihop ett stort antal av Bachs egna manuskript, som Felix kunde studera och beundra. Hennes mormors gåva var därför inte främmande för henne. Den unge musikern började studera musiken tills han blev besatt av den.
Han diskuterade det med sin syster Fanny, som också är kompositör, och med sina vänner.
R. Larry Todd, hans levnadstecknare, säger att han förvandlade "Passion" till "hörnstenen i sin musikaliska tro". Han lade ner så mycket arbete att han 1829, bara tjugo år gammal, övertygade Sing-Akademie zu Berlin , som skapades 1791 av Carl Friedrich Christian Fasch, att tolka "Passionen". "Premiären" av verket (som endast hade framförts i Leipzig under Johann Sebastian Bachs livstid) ägde rum den 11 mars 1829.
Mendelssohn trodde att 100-årsjubileet av musiken firades - även om han i verkligheten redan var etthundratvå år gammal - och han förberedde konserten mycket noggrant. Han reducerade arbetet, undertryckte några arior och recitativ för att passa smaken hos allmänheten på den tiden, mer romantiska och dramatiska, och fick en enorm framgång som tvingade fram ytterligare konserter, som i alla fall var otillräckliga för allmänhetens efterfrågan. Kompositörens syster, Fanny, skrev att kören sjöng "med en eld, en chockerande kraft, och även med en rörande delikatess och mjukhet som jag aldrig hade hört förut." Musikens historia förändrades från den dagen; världens ögon vände sig till den produktiva tyska kompositören vid namn Johann Sebastian Bach och hans arbete började räddas och värderas.
År 1850 grundades Bach Gesellschaft (Bachsällskapet) för att främja kompositörens noter och år 1899 publicerade denna institution en komplett upplaga av Bachs verk. "Passionen enligt San Mateo" är utan tvekan ett av de stora monumenten i musikhistorien . Johann Sebastian Bach komponerade den under sin tid som Thomaskantor (musikalisk ledare) för Thomasschule i den lutherska kyrkan Saint Thomas (Thomaskirche) i Leipzig (från 1701 till sin död den 5 juni 1722). På den tiden tolkades passionerna, inom lutheranismen, som en del av Stilla veckans gudstjänster.
Bach hade samarbete med Christian Friedrich Henrici, hans vanliga librettist, som blandade kapitel 26 och 27 i Matteusevangeliet med lutherska församlingshymner och egna texter för arior och recitativ. Den framfördes ursprungligen i St. Thomas kyrka i Leipzig och kompositören hade två körer och två orkestrar (med flöjter, oboer, violiner, violor, cello, kontrabas och continuo), en tenor som spelade evangelisten, en bas som spelade Jesus och fyra soloröster.
För lite över ett halvt sekel sedan skedde en vändning i tolkningarna av "Passionen enligt Matteus" . År 1970 spelade Nikolaus Harnoncourt in oratoriet med Concentus Musicus Wien, med hjälp av "originella" instrument som försökte likna ljudet som Bach föreställde sig, och började den "historicistiska" strömmen i musikvärlden. Det finns många inspelningar av verket, både "romantiska" och "historicistiska" tolkningar.
Bland de förstnämnda sticker de som regisserats av Wilhelm Furtwängler, Otto Klemperer eller Karl Richter ut. De senare inkluderar Gustav Leonhardt och Nicholas Harnoncourt, John Eliot Gardiner, Philippe Herreweghe, Ton Koopman, René Jacobs, Paul McCreesh och Raphaël Pichon. Flera tenorer har satt sina spår som evangelister; bland dem finns Christoph Prégardien, Anthony Rolfe Johnson, Mark Padmore, Peter Pears och Kurt Equiluz.
Precis som Jesus sticker ett namn ut framför allt: Dietrich Fischer-Dieskau. Den har också blivit briljant framförd av Matthias Goerne, Andreas Schmidt eller Christian Gerhaher.
Originalkälla
Publicerad av ABC Cultura
30 march 2026, 13:59
Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.
Visa originaltext (spanska)
Rubrik
El regalo de cumpleaños que cambió la historia de la música
Beskrivning
Es el 3 de febrero de 1824. El joven Felix Mendelssohn Bartholdy cumple 15 años y su abuela materna, Bella Salomon, le regaló una copia manuscrita completa de la ' Pasión según San Mateo ', de Johann Sebastian Bach. No era, en aquellos días, una partitura conocida y mucho menos el monumental referente que es hoy en la historia de la música. Solo en nuestro país la han interpretado estos últimos días cuatro conjuntos: el Ensemble Pygmalion que dirige Raphaël Pichon, la Orquesta y Coro de RTVE, dirigida por Christoph König; la agrupación británica Arcangelo, bajo la batuta de Jonathan Cohen, y el Collegium Vocale Gent, con Philippe Herreweghe al frente. Felix Mendelssohn, nacido en Hamburgo (Alemania) el 3 de febrero de 1809, era un niño prodigio que tocaba el piano desde los seis años y que a los ocho empezó a tomar clases de composición -a los quince ya había compuesto doce sinfonías para cuerda-. Su tía abuela, Sarah Levy (hermana de Bella) había sido alumna de Wilhelm Friedmann Bach, segundo de los veinte hijos de Johann Sebastian -prácticamente olvidado tras su muerte en 1850-. Sarah Levy reunió una gran cantidad de manuscritos del propio Bach, que Felix pudo estudiar y admirar. El regalo de su abuela, por tanto, no le resultó extraño. El joven músico empezó a estudiar la partitura hasta obsesionarse con ella. La analizó con su hermana Fanny, también compositora, y con sus amigos. R. Larry Todd, su biógrafo, asegura que convirtió la 'Pasión' en «la piedra angular de su fe musical». Tanto empeño puso que en 1829, con tan solo veinte años de edad, convenció a la Sing-Akademie zu Berlin , creada en 1791 por Carl Friedrich Christian Fasch, para interpretar la 'Pasión'. El 'estreno' de la obra (que solo se había interpretado en Leipzig en vida de Johann Sebastian Bach) se produjo el 11 de marzo de 1829. Mendelssohn creía que se celebraba el centenario de la partitura -aunque en realidad tenía ya ciento dos años- y preparó el concierto de manera muy minuciosa. Redujo la obra, suprimiendo algunas arias y recitativos para adecuarla al gusto del público de la época, más romántico y dramático, y obtuvo un enorme éxito que obligó a hacer conciertos adicionales, que de todos modos resultaron insuficientes para la demanda del público. La hermana del compositor, Fanny, escribió que el coro cantó «con un fuego, una fuerza impactante y también con una delicadeza y suavidad conmovedoras como nunca había oído». La historia de la música cambió a partir de ese día; los ojos del mundo se volvieron hacia aquel prolífico compositor alemán llamado Johann Sebastian Bach y se empezó a rescatar y valorar su obra. En 1850 se fundó la Bach Gesellschaft (Sociedad Bach) para promover las partituras del compositor y en en 1899 esta institución publicó una edición completa de la obras bachiana. La 'Pasión según San Mateo' es sin duda uno de los grandes monumentos de la historia de la música . Johann Sebastian Bach la compuso durante su etapa como Thomaskantor (director musical) de la Thomasschule en la iglesia luterana de Santo Tomás (Thomaskirche) de Leipzig (desde 1701 hasta su muerte el 5 de junio de 1722). En aquel momento, las Pasiones, en el luteranismo se interpretaban como parte de los oficios de Semana Santa. Bach contó con la colaboración de Christian Friedrich Henrici, su libretista habitual, que mezcló los capítulos 26 y 27 del Evangelio de San Mateo con himnos congregacionales luteranos y textos propios para las arias y recitativos. Se interpretó originalmente en la Iglesia de Santo Tomás de Leipzig y el compositor contó con dos coros y dos orquestas (con flautas, oboes, violines, violas, violonchelos, contrabajo y continuo), un tenor que interpreta al Evangelista, un bajo que interpreta a Jesús y cuatro voces solistas. Hace algo más de medio siglo se produjo un giro en las interpretaciones de la 'Pasión según San Mateo' . En 1970, Nikolaus Harnoncourt grabó el oratorio con el Concentus Musicus Wien, usando instrumentos 'originales' que buscaban asemejar el sonido al que imaginó Bach, y comenzó la corriente 'historicista' en el mundo de la música. Existen muchas grabaciones de la obra, tanto de las interpretaciones 'románticas' como de las 'historicistas'. Dentro de las primeras, destacan las dirigidas por Wilhelm Furtwängler, Otto Klemperer o Karl Richter. Entre las segundas hay que hablar de las de Gustav Leonhardt y Nicholas Harnoncourt, John Eliot Gardiner, Philippe Herreweghe, Ton Koopman, René Jacobs, Paul McCreesh o Raphaël Pichon. Varios tenores han dejado su impronta como Evangelistas; entre ellos destacan Christoph Prégardien, Anthony Rolfe Johnson, Mark Padmore, Peter Pears o Kurt Equiluz. Como Jesús, un nombre sobresale por encima de todos: Dietrich Fischer-Dieskau. También lo han interpretado con brillantez Matthias Goerne, Andreas Schmidt o Christian Gerhaher.
