Feijóo har åtagit sig att sänka löner "och förmåner" för sjukskrivna arbetare "med eller utan ett fackligt avtal"

Ledaren för PP försäkrar baskiska affärsmän att "frånvaro" i Spanien "är en cancer" som kostar 30 000 miljoner och som drabbar 1,16 miljoner människor varje dag, utan att särskilja sjukskrivning, tillstånd eller andra incidenter, och tillkännager att han, om han styr, kommer att "sitta" fackföreningar och arbetsgivare, om det nästan inte finns några sociala reformer i Spanien. sjukfrånvaro sedan 2016: uppgifterna som distanserar mantrat om "frånvaro" Ledaren för PP, Alberto Núñez Feijóo, har denna tisdag inför Basque Businessmen's Circle valt att sänka löner och "förmåner" för arbetare som inte kommer till jobbet, oavsett om det beror på sjukskrivning, ledighet eller annan typ av frånvaro. Oppositionschefen har hävdat att Spanien spenderar 30 000 miljoner euro om året eftersom 1,16 miljoner människor är frånvarande från jobbet varje dag. "Det är cancer", sa han. Och han har lovat att "med eller utan överenskommelse", om han når regeringen kommer han att fatta "ett beslut med frånvaro".

Feijóo har meddelat att hans avsikt är att inleda en förhandling i den sociala dialogen mellan fack och arbetsgivare. Men han har räknat med att, om han kommer till regeringen, kommer dessa samtal att vara sekundära eftersom han "med eller utan överenskommelse" vill "fatta ett beslut med frånvaro." "Det här är inte en fråga att diskutera," upprepade han och förklarade att "det som händer med frånvaro är väldigt lätt." "Om det i företagsavtalen är överenskommet att en person som inte ska arbeta tjänar samma som när han går till jobbet, vad vill du då att jag ska säga", sa han inför baskiska affärsmän i ett evenemang stängt för pressen. PP har distribuerat en video med sitt fullständiga ingripande.

Feijóo tillade att "om den offentliga förvaltningen dessutom anser att en medborgare kan avbryta och inte gå till jobbet utan motivering, och fortsätter att ha samma lön och samma förmåner, då händer det som händer." "Det är en cancer som vi inte kan betala för," sa ledaren för PP. "Detta kostar mer än 30 000 miljoner euro, och socialförsäkringsunderskottet är 70 000 miljoner euro", påpekade han. Ledaren för PP har rapporterat att "den här frågan" togs upp "i Insalud" som "var en sjukskrivningsfabrik, där det är mycket svårt för en läkare att inte sjukskriva en kollega eller för en sjuksköterska att inte sjukskriva en läkare." "Vi sänkte den till 4%. Allt som överstiger 4% eller 5% frånvaro har en enorm andel bedrägerier", avslutade han.

Feijóo ledde Insalud mellan 1996 och 2000, då han blev ordförande för Correos fram till 2004. "Vi måste ta upp den här frågan med de autonoma kommunerna, med centralregeringen, med arbetsgivarföreningen och med fackföreningarna. Om vi ​​når en överenskommelse, fantastiskt; och om vi inte når en överenskommelse, vad ska vi då göra", kom han fram till. En tillväxt som inte är exklusiv för Spanien "Under 2018 var antalet människor som inte gick till jobbet varje dag 450 000 personer", påpekade Feijóo. "År 2025," tillade han, "är antalet människor som inte går till jobbet varje dag 1 160 000." Feijóo har inte brutit ner orsakerna till denna frånvaro.

Men han sa att "det är något som Spanien inte kan tillåta, och det kan inte Euskadi heller." "I dag publiceras "rankningen" av frånvaro i Spanien," sade han, även om uppgifterna publicerades i går, måndag. "Den har stigit igen under det första kvartalet 2026. Euskadi är i ledningen", noterade han. Feijóo hänvisar till en rapport publicerad av bemanningsföretaget Randstad som hävdar att sjukfrånvaron på grund av tillfällig funktionsnedsättning ökade till 5,6 %, medan den totala frånvaron steg till 7,2 %.

Feijóo har lanserat detta tillvägagångssätt som svar på arbetsgivarnas klagomål om den ökade medicinska sjukfrånvaron bland arbetare, som nästan har fördubblats sedan 2016. Tillväxten, som inte är exklusiv för Spanien och även sker internationellt, har accentuerats efter pandemin, på grund av en cocktail av faktorer: från mättnaden av folkhälsan av befolkningens hälsa, en åldrande av den yngsta befolkningen i arbetslivet, en explosion av den yngsta hälsoproblemen, särskilt efter covidens explosion. Även om ökningen av dödsfall antas av både fackföreningar och arbetsgivare, är tillvägagångssättet för att ta itu med situationen mycket olika.

Medan de förstnämnda fokuserar på att lösa till exempel "täppan" inom folkhälsan och förbättra mentalvården, känner företagare igen dessa problem, men fokuserar sitt tal på de höga kostnaderna för företag och på ett påstått missbruk av "frånvaro", som inte stöds av data. I dessa anföranden satsar arbetsgivarna på att undvika att företagen betalar sjukskrivning (nu betalar de från den 4:e till den 15:e), även på att återkräva uppsägning på grund av sjukledighet, samt att kräva att ömsesidiga försäkringsbolag ska skriva ut arbetstagare i fall av vanlig sjukdom och inte bara folkhälsa. Ökningen av betald ledighet, till exempel för vård av familj och sambor, som även vissa arbetsgivare tar med i ”frånvaro”siffrorna, ifrågasätts också bredare.