En korruptionsdräkt skräddarsydd för José Luis Ábalos
Högsta domstolens dom beskriver ett korrupt system byggt kring figuren av den tidigare ministern med ett dubbelt syfte: att tillfredsställa hans personliga behov i utbyte mot hans inflytande och favoriserade behandling. Högsta domstolen dömer Ábalos till 24 års fängelse och befriar Aldama från att gå i fängelse. Högsta domstolen har gjort José Luis Ábalos till minister med det högsta fängelsestraffet i Spaniens historia.
Domen skisserar ett system av korruption som hanteras av Koldo García och drivs av Víctor de Aldama för att gynna innehavaren av en av ministerrådets mest utbuktande och labyrintiska portföljer. Från att betala för en lägenhet för sin partner i centrala Madrid till att betala för en semester, var tomten anpassad till politikerns behov av att använda hans namn som ett låsval för att öppna dörren till vilket kontor som helst. I denna dom gör domarna anklagelsen mot korruption som de inte gjorde i någon av domarna i Gürtel-fallet för att döma ett nätverk som fortfarande har flera rättegångar framför sig.
José Luis Ábalos (Torrent, 1959) skar tänderna i Valencias politik i 25 år innan han anlände till Madrid som kongressmedlem 2009. Med åren blev han en av Pedro Sánchez stora anhängare inom PSOE: när han ställde upp i primärvalet 2014, när han vann igen och när han blev försvarad igen. Sánchez uppgång i partiet och i regeringen gjorde Ábalos till en av de mäktigaste männen på Ferraz Street och även med de mest offentliga verken till sitt förfogande.
PSOE:s organisationssekreterare och minister, först för utveckling och sedan för transport. Utvecklingsportföljen, idag känd som Transport and Sustainable Mobility, är inte den som hanterar mest pengar i de allmänna statsbudgetarna, men den har vissa särdrag som gör detta departement till ett önskeobjekt för blivande korruptorer och korruptörer. Offentliga företag av kalibern Renfe eller ADIF, generaldirektorat som motorvägar och en lista över utmärkelser för offentliga arbeten i hela landet så länge staten har infrastruktur.
Ett potentiellt byte som ökade under pandemin medan kontrollernas intensitet minskade för snabbhetens skull: inköp av medicinska förnödenheter sköttes, åtminstone initialt, genom företag som var beroende av detta ministerium. Högsta domstolen förklarar bevisat på de första sidorna av sin dom vad politiska krönikörer har rapporterat sedan fallets utbrott. Att Koldo García kom in i José Luis Ábalos liv genom Santos Cerdán under primärvalen som lyfte Pedro Sánchez för andra gången.
Mannen för allt i den navarrasiska socialismen blev i tjänst för den nya ministern och organisationssekreteraren i en uppgift som Högsta domstolen definierar som "allestädes närvarande". Förare och rådgivare officiellt, korruptionschef inofficiellt och rådgivare i Puertos del Estado och Renfe. Víctor de Aldama kom till Ábalos genom sin bror Rubén, ministerns eskort och i ständig kontakt därför med Koldo García, hans officiella skugga.
Hans många och varierande affärsintressen hade ett gyllene tillfälle. Aldama, idag en ångerfull samarbetspartner för justitie- och åklagarmyndigheten, knöt sig sedan till ministern för att lyckas. Enligt domen var både Koldo García och José Luis Ábalos mottagliga.
Affärsmannen blev ansvarig för att rekrytera "företag eller individer" för att ge dem gynnsam behandling i utbyte mot "motsvarande ekonomiska fördelar". För Víctor de Aldama, som meningen visar, var det en investering i framtiden att hålla José Luis Ábalos glad och omhändertagen. Från oktober 2019 till juni 2022 gav han 10 000 euro per månad till Koldo eller hans bror för att tillgodose bland annat "fasta utgifter" för Ábalos.
Lägenheter, semestrar och pluggar Víctor de Aldamas betalningar för att underhålla gruppen slutade vara icke-återbetalningsbara när pandemin kom. Hälsokrisen blev en affärsmöjlighet för affärsmannen när statens högsta prioritet var att skaffa masker, den stora skölden för att bekämpa spridningen av coronaviruset i offentliga utrymmen. Och stjärnorna var i linje med den store korruptören i fallet: hanteringen av inköpen för miljoner dollar lämnades i händerna på Ábalos-ministeriet med laglighetskontroller på miniminivåer för att få medicinska förnödenheter så snart som möjligt medan hundratals människor dog varje dag.
Företagen i tomten undertecknade ett avtal om att leverera åtta miljoner masker till Puertos del Estado, företaget som ansvarar för ledningen, dagar innan ministerordern publicerades. Om behovet var pengar tillhandahöll Víctor de Aldama dem. Om behovet var en semester, tillhandahöll affärsmannen ett hus.
Domen förklarar det bevisat att José Luis Ábalos pressade utrikesministern för infrastruktur, Pedro Saura, att utfärda ett pressmeddelande om räddningen av Air Europa för att lugna borgenärerna. Han gjorde det på begäran av Aldama, som vid den tiden tjänade cirka 12 000 euro per månad för att ge råd till flygbolaget. I utbyte mot ett uttalande hyrde tomten ett hus i Marbella som Ábalos trivdes med i augusti 2020.
Ibland var det inte ens nödvändigt för ledningen att komma till stånd. Víctor de Aldama hade också intressen i kolvätesektorn och satte sig för att få en licens för ett av sina företag, Villafuel. De närmade sig inte ens rätt ministerium.
I utbyte ordnade Víctor de Aldama enligt högsta domstolen köpet av ett hus i La Línea de la Concepción som skulle göras tillgängligt för Ábalos genom ett hyreskontrakt med köpoption. Ábalos betalade bara två månaders hyra och affärsmännen inom kolvätesektorn bröt kontraktet när administrationen nekade Villafuel en licens. Handlingen, som den beskrivits av Högsta domstolen, uppstod ur symbiosen mellan Víctor de Aldama, José Luis Ábalos och Koldo García, och ibland var avgiften för att ha makten i ministeriet inte att direkt underhålla politikern eller rådgivaren utan snarare hans följe. Ett av sätten var att ge ett hus och ett jobb till Jessica Rodríguez, som var politikerns partner, redan innan pandemin och det stora draget av masker kom.
Tomten bekostade en lägenhet åt henne på Plaza de España i Madrid mellan mars 2019 och september 2021. De tog till och med hand om incidenter med hushållsapparater. Allt var inte kontrakt och provisioner.
Högsta domstolen tar också upp hur Ábalos och hans rådgivare skapade transporter för sina personliga behov och kopplade in två personer till flera offentliga företag. En av dem var Rodríguez, som samlade in mer än 43 000 euro från Tragatec och Ineco utan att gå till jobbet. Eller Claudia Montes, som bad Ábalos om hjälp att hitta arbete och hittade ett jobb på Logirail.
Pluggarna var oundvikliga och om någon hade problem var Koldo García där för att skicka ett CV eller ringa ett samtal. En Logirail-chef, minns högsta domstolen, avskedades från sin position utan förklaring när han väckte åtal mot Montes för att han inte dök upp på jobbet. 24 år i fängelse och två fall framåt Alla dessa korruptioner, stora och medelstora, staplas upp i nio olika brott och leder till 24 år och 3 månader i fängelse för Ábalos, det högsta straffet för en minister i demokratins historia, även om hans maximala straff kommer att vara 15 år och 8 månader i fängelse, räknat på den tid han redan har tillbringat i provisoriskt fängelse. För samma brott döms hans högra hand Koldo García till knappt 20 års fängelse.
Och Víctor de Aldama, mannen som byggde ramverket och tillgodosåg alla behov hos den tidigare ministern för att behålla sin del av makten, har dömts till fyra och ett halvt år men kommer bara att behöva göra ett års samhällstjänst, utan att behöva återvända till fängelset där han knappt tillbringade en månad under hela 2024. Domen lovordar Aldamas erkännande på de punkter där det har anklagats och anklagats för att han har anklagat och anklagat honom. lanserades och att de inte har haft mer bevis än vad de säger. Till exempel hans misslyckade och uttryckliga försök att involvera María Jesús Montero i handlingen eller att peka ut Pedro Sánchez som ledaren för komplotten och blanda det hela med eventuell olaglig finansiering av PSOE.
Hela fallet, kan man utläsa av domen, hade att göra med Ábalos och hans behov, och allt som Koldo García och Víctor de Aldama ville få ur honom. Ábalos följe har redan meddelat att de kommer att ta denna dom inför författningsdomstolen och även europeiska organ om det behövs, mitt i klagomål om brist på bevis och överdriven bestraffning från Högsta domstolens sida, särskilt i jämförelse med Víctor de Aldama som kommer att undvika fängelse tack vare ett erkännande som kom först efter att ha tillbringat en månad i Soto del Real. Men fallets horisont ligger inte i Strasbourg. Det finns fortfarande på Plaza Villa de París i Madrid, fast i en annan byggnad, i den nationella domstolen.
Fokus ligger nu på två förfaranden som fortfarande är under utredning i den centrala domstolen. Både med Ábalos på listan över åtalade, men långt bortom det neopren av korruption som Högsta domstolen beskriver i sin dom. Offentliga arbeten, fler maskkontrakt och skuggan av Santos Cerdán, hans vikarie i PSOE:s maskinrum, som en ny maktfigur i nätverket.
Och allt under hotet att Víctor de Aldamas ord, både de med bevis bakom sig och de som anländer uppladdade till en tv-sondballong, mest anses vara bevis för åklagaren.
Originalkälla
Publicerad av elDiario.es
26 june 2026, 22:01
Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.
Visa originaltext (spanska)
Rubrik
Un traje de corrupción a la medida de José Luis Ábalos
Beskrivning
La sentencia del Tribunal Supremo describe un sistema corrupto construido en torno a la figura del exministro con un doble propósito: satisfacer sus necesidades personales a cambio de su influencia y trato de favorEl Supremo condena a Ábalos a 24 años de cárcel y libra a Aldama de entrar en prisión El Tribunal Supremo ha convertido a José Luis Ábalos en el ministro con la condena de cárcel más alta de la historia de España. La sentencia dibuja un sistema de corrupción gestionado por Koldo García y alimentado por Víctor de Aldama para beneficiarse del titular de una de las carteras más abultadas y laberínticas del Consejo de Ministros. De pagar un piso para su pareja en pleno centro de Madrid hasta sufragar unas vacaciones, la trama se ajustó a las necesidades del político para usar su nombre como una ganzúa para abrir la puerta de cualquier despacho. Los magistrados hacen en este fallo el alegato contra la corrupción que no hicieron en ninguna de las sentencias del caso Gürtel para sentenciar un entramado que todavía tiene varios juicios por delante. José Luis Ábalos (Torrent, 1959) se curtió durante 25 años en la política valenciana antes de desembarcar en Madrid como diputado del Congreso en 2009. Con los años se convirtió en uno de los grandes apoyos de Pedro Sánchez dentro del PSOE: cuando se presentó a las primarias de 2014, cuando fue defenestrado y cuando volvió a ganar. El ascenso de Sánchez en el partido y en el Gobierno convirtió a Ábalos en uno de los hombres con más poder de la calle Ferraz y también con más obras públicas a su disposición. Secretario de Organización del PSOE y ministro, primero de Fomento y después de Transportes. La cartera de Fomento, hoy conocida como Transportes y Movilidad Sostenible, no es la que más dinero maneja en los Presupuestos Generales del Estado, pero sí tiene unas particularidades que convierten ese Ministerio en objeto de deseo para los aspirantes a corruptos y corruptores. Empresas públicas del calibre de Renfe o ADIF, direcciones generales como la de Carreteras y una lista de adjudicaciones de obras públicas por todo el país tan larga como infraestructuras tiene el Estado. Un potencial botín que aumentó durante la pandemia mientras la intensidad de los controles bajaba en aras de la velocidad: la compra de material sanitario se gestionó, al menos en un principio, a través de empresas dependientes de este Ministerio. El Tribunal Supremo declara probado en las primeras páginas de su sentencia lo que los cronistas políticos llevan relatando desde el estallido del caso. Que Koldo García llegó a la vida de José Luis Ábalos a través de Santos Cerdán durante las primarias que encumbraron a Pedro Sánchez por segunda vez. El hombre para todo del socialismo navarro pasó a estar al servicio del nuevo ministro y Secretario de Organización en una labor que el Supremo define como “omnipresente”. Conductor y asesor de manera oficial, gestor de corruptelas de manera oficiosa y consejero en Puertos del Estado y Renfe. Víctor de Aldama llegó hasta Ábalos a través de su hermano Rubén, escolta del ministro y en contacto constante, por tanto, con Koldo García, su sombra oficial. Sus muchos y muy variados intereses empresariales tenían una oportunidad de oro. Aldama, hoy arrepentido colaborador de la Justicia y de la Fiscalía, se pegó entonces al ministro para medrar. Según la sentencia, tanto Koldo García como José Luis Ábalos fueron receptivos. El empresario se convirtió en el encargado de captar “empresas o particulares” para darles trato de favor a cambio de “la correspondiente prestación económica”. Para Víctor de Aldama, según demuestra la sentencia, tener contento y atendido a José Luis Ábalos era una inversión de futuro. Desde octubre de 2019 hasta junio de 2022 entregó 10.000 euros al mes a Koldo o a su hermano para satisfacer, entre otras cosas, “gastos fijos” de Ábalos. Pisos, vacaciones y enchufes Los pagos de Víctor de Aldama para agasajar al grupo dejaron de ser a fondo perdido cuando llegó la pandemia. La crisis sanitaria se convirtió en una oportunidad de negocio para el empresario cuando la máxima prioridad del Estado fue conseguir mascarillas, el gran escudo para combatir la propagación del coronavirus en espacios públicos. Y los astros se alinearon para el gran corruptor del caso: la gestión millonaria de las compras quedó en manos del Ministerio de Ábalos con los controles de legalidad bajo mínimos para conseguir el material sanitario cuanto antes mientras cientos de personas morían cada día. Las empresas de la trama firmaron un acuerdo para suministrar ocho millones de mascarillas a Puertos del Estado, la empresa encargada de la gestión, días antes de que la orden ministerial fuera publicada. Si la necesidad era dinero, Víctor de Aldama lo ponía. Si la necesidad eran unas vacaciones, el empresario aportaba una casa. La sentencia declara probado que José Luis Ábalos presionó al secretario de Estado de Infraestructuras, Pedro Saura, para que sacase una nota de prensa sobre el rescate de Air Europa que tranquilizase a los acreedores. Lo hizo a petición de Aldama, que por entonces cobraba unos 12.000 euros al mes por asesorar a la aerolínea. A cambio de un comunicado, la trama alquiló una casa en Marbella de la que Ábalos disfrutó en agosto de 2020. A veces no era necesario ni que la gestión llegase a buen puerto. Víctor de Aldama también tenía intereses en el sector de los hidrocarburos y se propuso conseguir una licencia para una de sus empresas, Villafuel. Ni siquiera se dirigieron al Ministerio adecuado. A cambio, según el Supremo, Víctor de Aldama gestionó la compra de una casa en La Línea de la Concepción que se pondría a disposición de Ábalos a través de un contrato de alquiler con opción a compra. Ábalos pagó solo dos meses de renta y los empresarios del sector de los hidrocarburos rompieron el contrato cuando la administración negó la licencia a Villafuel. La trama, según la describe el Tribunal Supremo, se levantó sobre la simbiosis entre Víctor de Aldama, José Luis Ábalos y Koldo García, y a veces el peaje para tener poder en el Ministerio no era agasajar directamente al político o al asesor sino a su entorno. Una de las vías fue dar casa y trabajo a Jessica Rodríguez, quien fuera pareja del político, antes incluso de que llegara la pandemia y el gran botín de las mascarillas. La trama pagó un apartamento para ella en la Plaza de España de Madrid entre marzo de 2019 y septiembre de 2021. Se encargaban hasta de las incidencias con los electrodomésticos. No todo eran contratos y comisiones. El Supremo también aborda cómo Ábalos y su asesor hacían y deshacían en Transportes para sus necesidades personales, enchufando a dos personas en varias empresas públicas. Una de ellas fue Rodríguez, que llegó a cobrar más de 43.000 euros de Tragsatec e Ineco sin ir a trabajar. O Claudia Montes, que pidió ayuda a Ábalos para encontrar trabajo y se encontró un trabajo en Logirail. Los enchufes eran ineludibles y si alguna tenía algún problema allí estaba Koldo García para mover un currículum o hacer una llamada. Un directivo de Logirail, recuerda el Supremo, fue cesado de su puesto sin explicación cuando expedientó a Montes por no acudir a trabajar. 24 años de cárcel y dos causas por delante Todas estas corruptelas, las grandes y las medianas, se amontonan en nueve delitos distintos y se traducen en 24 años y 3 meses de prisión para Ábalos, la condena más alta para un ministro en la historia de la democracia, aunque su cumplimiento máximo será de 15 años y 8 meses de presidio, descontando el tiempo que ya ha pasado en prisión provisional. Por los mismos delitos, su mano derecha Koldo García es condenado a poco menos de 20 años de prisión. Y Víctor de Aldama, el hombre que levantó el entramado y atendió cada necesidad del exministro para mantener su cuota de poder, ha sido condenado a cuatro años y medio pero solo tendrá que hacer un año de servicios para la comunidad, sin tener que volver a la cárcel donde apenas pasó un mes a lo largo de 2024. La sentencia ensalza la confesión de Aldama en los puntos en los que ha sido determinante para condenar a Ábalos y pasa de puntillas sobre las acusaciones que lanzó y que no han tenido más prueba que su palabra. Por ejemplo, su intento tan fallido como explícito de involucrar en la trama a María Jesús Montero o de señalar a Pedro Sánchez como el líder del entramado y mezclarlo todo con una posible financiación ilegal del PSOE. Todo el caso, se deduce de la sentencia, tenía que ver con Ábalos y sus necesidades, y todo lo que Koldo García y Víctor de Aldama querían sacar de él. El entorno de Ábalos ya ha anunciado que llevará esta sentencia ante el Tribunal Constitucional y hasta instancias europeas si es necesario, entre denuncias de falta de pruebas y de un exceso punitivo por parte del Supremo, sobre todo en comparación con un Víctor de Aldama que evitará la prisión gracias a una confesión que solo llegó después de pasar un mes en Soto del Real. Pero el horizonte del caso no está en Estrasburgo. Sigue en la plaza Villa de París de Madrid, aunque en otro edificio, en la Audiencia Nacional. El foco se pone ahora sobre dos diligencias que siguen bajo investigación en ese tribunal central. Las dos con Ábalos en la nómina de imputados, pero mucho más allá del neopreno de corrupción que describe el Tribunal Supremo en su sentencia. Obras públicas, más contratos de mascarillas y la sombra de Santos Cerdán, su sustituto en la sala de máquinas del PSOE, como nueva figura de poder en el entramado. Y todo bajo la amenaza de que las palabras de Víctor de Aldama, tanto las que tienen pruebas detrás como las que llegan subidas a un globo sonda televisivo, son consideradas en su mayoría una prueba de cargo.
