Det är praktiskt taget omöjligt att rigga val genom att rösta per post i Spanien
Alla valutnämningar följer samma ritual, strikta, planerade och med en noggrant utformad kalender.
Precis som en mässa. Eller en konsert. Mätningarna kallas, den politiska debatten surnar, tiden rinner iväg i jakt på allianser, uppsättning av affischer, röstlängdskort, möten på torgen, 'ansikte mot ansikte' på bästa sändningstid...
Samma sak i allmänna, regionala och kommunala val. Sedan en tid tillbaka, i Spanien, har denna ritual inkluderat ett extra kapitel: bluffarna och debatterna om tillförlitligheten av att rösta per post, ett välbekant rykte i länder som USA eller Brasilien. 29-N kommer inte att vara ett undantag. "Tänk inte ens på det." Isabel Díaz Ayuso har inte bara lyckats skapa en majoritet som gör att hon kan regera bekvämt i regionen Madrid. Den har också lyckats markera PP:s diskurs utanför sin region, på nationell nivå.
Han gjorde det i måndags, när han med uppmaningen om 29-N färsk ut ur ugnen höjde spöket. Under en informativ frukost, bara några minuter efter att Sánchez tillkännagav valförskottet, bad Ayuso folk att "inte ens tänka på att poströsta." Han gjorde det mellan varningar om att hans parti kommer att vara uppmärksamt på varje "förfalskning" av folkräkningen och reflektioner kring "barnbarnslagen", som PP anser vara ren "valteknik". Hans kommentarer kunde ha stannat där, men mantrat "inte röströsta per post" har genomsyrat de populäras diskurs i Madrid och spridit sig till resten av Spanien. 🗳️ Presidenten för Madrids kommun, Isabel Díaz Ayuso, har ifrågasatt poströstningssystemet efter Pedro Sánchez tillkännagivande om att utlysa allmänna val till nästa november 29.
Under en informativ frukost som anordnades av Nueva Economía Fórum, uttalade Ayuso: "Jag ber alla att inte ens tänka på att ifrågasätta legitimiteten för att ifrågasätta fjärrröstningssystemet". 🔴 Läs all information på https://t.co/s5PUCN9R0P— Madridiario.es (@Madridiario) 5 oktober 2026 "Jag litar inte på chefer." Ett av de mest rungande uttalandena i detta avseende gjordes i går av presidenten för PP och presidentkandidaten, Alberto Núñez Feijóo, under ett besök i Ceuta. Efter att ha erinrat om att han tjänstgjorde som generaldirektör för postkontoret mellan 2000 och 2003, väckte galicien återigen tvivel om tillförlitligheten av fjärromröstning. Naturligtvis förfina skottet: "Jag litar fullt ut på postens brevbärare.
Jag litar fullt ut på de offentligt anställda på posten. Jag litar inte på postens ledning." "Det är inte så att jag inte litar på det, det är att rättvisan inte litar på det. För att postens tidigare president och fru Leire [Díez], en person med erkänd prestige, utreds för att de bland annat försöker pressa domare, åklagare, journalister och andra medborgare", insisterade Núñez Feijóo.
Står saken kvar där? Nej. Feijóo och Ayuso har inte varit de enda som ifrågasatt poströstning.
Abascal har uppmuntrat valsedlar att deponeras "personligen" och "säkert". Till och med den nationella talespersonen för PP, Borja Sémper, lämnade dörren öppen för tvivel genom att mildra partiets ståndpunkt: efter att ha betonat att Spanien åtnjuter ett "garantisystem" erkände han att "han förstår att det finns många människor som misstror många saker som händer och denna regering." "Vi har sett så många", tillade den höga folkliga tjänstemannen. 📺 LIVE TV | Feijóo: "Jag har varit postens ordförande, jag litar på brevbärarna, jag litar inte på postcheferna. Det är inte så att jag inte litar på, det är så att jag inte litar på rättvisan.
Eftersom postens president och fru Leire utreds för att ha försökt utpressa domare, åklagare och journalister"—ueEL PAGGÍe/... (@el_pais) 7 oktober 2026 Inget nytt under solen. Med större eller mindre intensitet har transparensen i brevröstningen ifrågasatts i åratal. Åtminstone sedan de allmänna valen i november 2019 som gjorde det möjligt för Sánchez att bilda regering med Podemos.
Så meddelanden cirkulerade redan som talade om "bedrägeri". Under de senaste åren har frågan återuppstått som Guadiana: 2023 bad Feijóo brevbärare att dela ut "hela rösten", "oberoende av sina chefer"; och förra året drev PP idén om pucherazo i Extremadura för stöld av 124 pallar i ett postkontor. Oron är faktiskt inte nya och inte heller exklusiva för Spanien eller PP.
Liknande diskurser delas i andra länder, som Tyskland, Storbritannien eller USA, där Donald Trump har gått så långt som att bekräfta att "poströstning är i sig korrupt". I Brasilien fördömde även före detta presidenten Jair Bolsonaro "bedrägeri" i systemet (där ligger fokus på elektroniska valurnor) och hans anhängare demonstrerade till och med på gatan med banderoller som krävde en "tryckt och revisionsbar röst". Det är inget som är begränsat till höger.
Nicolás Maduro inledde sin tredje mandatperiod under stark kritik för valfusk, även om i hans fall till och med FN ingrep. I Xataka Valframsteg lämnar flera viktiga beslut i luften för framtidens el i Spanien. Varför dessa klagomål?
Det finns de som hävdar att, oavsett varje väljares förutsättningar, personer som brevröstar vanligtvis uppvisar en mer vänsterorienterad profil. Det skulle förklara varför klagomål ofta kommer från höger- eller extremhögerspektrat. Andra, som forskaren Connor Mulhern, från Reactionary International-projektet, tillskriver det "det utbredda antagandet av Trumpistretorik om valfusk." Verkligheten är att (utan att gå in på om de är grundade eller inte) klagomål som de från Ayuso, Núñez Feijóo och Abascal tjänar ett syfte: de sätter den tematiska agendan och får den att kretsa kring något så primärt som demokratins grunder.
Det hjälper dem också att vinna i kampen för "uppmärksamhetsekonomin". Det spelar ingen roll om fjärrröstning faktiskt är tillförlitlig eller inte eller hur det kan påverka val, det viktiga är att frågan pratas om. Men kan det vara bedrägeri eller inte?
Som med alla system kan det finnas människor som är fast beslutna att leta efter dess sprickor för att kringgå det. År 2023 aktiverade Rikspolisen en insats i Melilla, med husrannsakningar och gripanden, inriktad på en påstådd komplott för att köpa röster per post. År 2025 drabbades mer än 100 väljare av ett rån på ett postkontor i Badajoz och skuggan av förfalskning svävar också över 2014 PSOE:s primärval, när (vi vet detta tack vare UCO), Santos Cerdán beordrade Koldo att lägga två valsedlar oregelbundet i en valurna.
En sak är dock att det finns människor som försöker knäcka valsystemet och en helt annan att en ändring kan göras i hela systemet. Det är inte heller lätt att förvanska det. Verkligheten är att det system som används i vårt land är garanterat, det har stärkts över tid och experter, både inom posten och utanför enheten, är överens om att det generellt sett är en "solid" process som spårar hela valsedlarnas väg. "Inget utrymme för tvivel." "Det är ett av de mest garanterande systemen i Europa.
Det finns inget utrymme för tvivel om inte en stor del av våra institutioner tvivlar, eftersom det finns flera som deltar i processen", förklarar Manuel de la Fuente, statsvetare, sociolog och professor vid det påvliga universitetet i Comillas i 'Verifica RTVE'.
Det finns en annan faktor. Även om de pekar på ett nyckelelement i demokratier, uppstår klagomål om öppenheten eller tillförlitligheten av brevröstning vanligtvis precis före eller efter valet.
Sedan tackar de nej. Endast i sällsynta fall (Trump 2020) bibehålls de över tid. De som anmäler slag gör det oftast utan att lägga fram bevis och när de slutligen når regeringen brukar klagomålen utebli.
Hur är det att rösta per post? Till att börja med måste de som röstar på distans tydligt bekräfta sin identitet vid tre olika tillfällen. För det första, när de begär omröstningen per post inför valräkningskontoret, gör de det antingen personligen eller på webben.
För det andra, när de samlar in kuvertet som innehåller röstsedlarna och deras registreringsbevis i folkräkningen. För det tredje, när de äntligen levererar det förseglade kuvertet med sin röst. Allt detta samtidigt som man följer strikta och redan publicerade deadlines.
Som De la Fuente minns deltar flera enheter i processen. Registret förbereds av Electoral Census Office, som är beroende av INE, försändelserna övervakas av valstyrelserna och deras granskning utförs av tabellerna, där det förutom presidenterna och ledamöterna vanligtvis finns revisorer från de viktigaste politiska partierna. Fjärrröstningssedlarna hålls stängda på Posten och hamnar i valurnan på valdagen tillsammans med de övriga väljarnas.
Bordsordföranden kontrollerar också intyget för att bekräfta att väljaren finns. Granskningen är offentlig och när den väl är klar upprättas en officiell rapport som omedelbart överförs, åtföljd av "Offentliga Kraften", till domstolen. 🚨 RÖSTA PER MAIL 🧵 Som anställd på @correos med 25 års erfarenhet av att hantera röströstningar per post, förklarar jag för dig vad som är sant och vad som är myt om säkerheten i systemet för röstning via post. Vänligen läs och retweeta 👇🏻— Ilde Ruiz Padilla (@ilderuizpadilla) 6 oktober 2026 Interimen är misstänkt.
Nyckeln är förstås vad som händer från det att en väljare lägger sin röst och den kommer till vallokalen, där den läggs i valurnan och blandas med resten av kuverten. 2023, i en intervju med Newtral, hävdade Correos redan processens säkerhet: "Kuvertet med omröstningen innehåller registreringsbeviset i folkräkningen, för att bevisa väljarens identitet, och den valda valsedeln inuti ett annat stängt kuvert (...) Alla kuvert är stängda och Correos tar extremt omhändertagande av dem tills de levererar vallokaler." Valregimens lag föreskriver fängelsestraff för dem som hoppar över "de fastställda förfarandena". "Det är säkert." För några dagar sedan publicerade Ildefonso Ruiz, en Correos-veteran och tidigare ställföreträdare från Jaén, en viral tråd på X där han hävdade att i Spanien "är det säkert att rösta per post". "Möjligheten att du kan poströsta och få din röst ändrad är praktiskt taget noll. I det avseendet, sinnesfrid." Enligt hans åsikt, ja, det finns ett sätt att förvanska systemet, men inte genom "förändringar". Som?
Som han förklarar, dra fördel av existensen av "historiska avhållare", medborgare som aldrig utövar sin rösträtt, och genererar röstsedlar i deras namn. "Det handlar inte om att översvämma borden. Det handlar om små förändringar som går obemärkt förbi bland mängden röster." I början av 90-talet rapporterades en liknande episod av personifiering, som lämnade omkring 13 000 Salamanca-röster misstänkta. Verkligheten är att man måste söka i tidningsarkivet för att hitta liknande fall och klagomål som de från Ayuso fokuserar inte på att undvika att rösta, utan direkt på insynen i att rösta per post.
Bilder | Arnaud Jaegers i Xataka | I Soria är en stad överväldigad av begäran om födelsebevis på grund av barnbarnslagen Nyheten Det är praktiskt taget omöjligt att rigga val genom att rösta per post i Spanien publicerades ursprungligen i Xataka av Carlos Prego.
Originalkälla
Publicerad av Xataka
8 oktober 2026, 17:46
Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.
Visa originaltext (spanska)
Rubrik
Es prácticamente imposible amañar las elecciones mediante el voto por correo en España
Beskrivning
Todas las citas electorales siguen el mismo ritual, estricto, planificado y con un calendario diseñado al dedillo. Igual que una misa. O un concierto. Se convoca a las urnas, se agria el debate político, se apuran los tiempos en busca de alianzas, pegada de carteles, tarjetas del censo electoral, mítines en las plazas, ‘cara a caras’ en prime time… Lo mismo en las generales, autonómicas y municipales. Desde hace un tiempo, en España, ese ritual incluye un capítulo extra: los bulos y debates sobre la fiabilidad del voto por correo, un runrún familiar en países como Estados Unidos o Brasil. El 29-N no será una excepción. "Ni se le ocurra". Isabel Díaz Ayuso no solo ha logrado fraguarse una mayoría que le permite gobernar cómodamente en la Comunidad de Madrid. También ha conseguido marcar el discurso del PP más allá de su región, a nivel nacional. Lo hizo el lunes, cuando con la convocatoria del 29-N recién salida del horno, agitó el fantasma del pucherazo. Durante un desayuno informativo, solo unos minutos después de que Sánchez anunciase el adelanto electoral, Ayuso pidió a la gente que "ni se le ocurra votar por correo". Lo hizo entre avisos de que su formación estará atenta ante cualquier "adulteración" del censo y reflexiones sobre la 'ley de nietos', que el PP considera pura "ingeniería electoral". Sus comentarios podrían haberse quedado ahí, pero el mantra del "no votes por correo" ha ido calando el discurso de los populares en Madrid, extendiéndose al resto de España. 🗳️ La presidenta de la Comunidad de Madrid, Isabel Díaz Ayuso, ha cuestionado el sistema de voto por correo tras el anuncio de Pedro Sánchez de convocar elecciones generales para el próximo 29 de noviembre. Durante un desayuno informativo organizado por Nueva Economía Fórum, Ayuso ha afirmado: «Pido a todo el mundo que ni se le ocurra votar por correo», poniendo así en duda la legitimiadad del sistema de voto a distancia. 🔴 Lee toda la información en https://t.co/s5PUCN9R0P— Madridiario.es (@Madridiario) October 5, 2026 "No confío en los directivos". Una de las declaraciones más rotundas en ese aspecto la dejó ayer el presidente del PP y candidato a la presidencia, Alberto Núñez Feijóo, durante una visita a Ceuta. Tras recordar que ejerció de director general de Correos entre 2000 y 2003, el gallego volvió a sembrar dudas sobre la fiabilidad del voto a distancia. Eso sí, afinando el tiro: "Confío plenamente en los carteros de Correos. Confío plenamente en los empleados públicos de Correos. No confío en los directivos de Correos". "No es que no confíe yo, es que no confía la justicia. Porque el expresidente de Correos y la señora Leire [Díez], personaje de reconocido prestigio, están investigados por, entre otras cosas, intentar extorsionar a jueces, fiscales, periodistas y otros ciudadanos", insistió Núñez Feijóo. ¿Ahí se queda la cosa? No. Feijóo y Ayuso no han sido los únicos en cuestionar el sufragio por correo. Abascal ha animado a depositar las papeletas "presencialmente" y "con seguridad". Incluso el portavoz nacional del PP, Borja Sémper, dejaba abierta la puerta a la duda al suavizar la posición del partido: tras subrayar que España goza de un "sistema garantista", reconoció que "entiende que haya mucha gente que desconfíe de muchas cosas que pasan y de este Gobierno". "Hemos visto tantas", añadió el alto cargo popular. 📺 TV en DIRECTO | Feijóo: "He sido presidente de Correos, confío en los carteros, no confío en los directivos de correos. No es que no confíe yo, es que no confíe la Justicia. Porque el presidente de Correos y la señora Leire están investigados por intentar extorsionar a jueces, fiscales y periodistas" https://t.co/eueghAPeGm— EL PAÍS (@el_pais) October 7, 2026 Nada nuevo bajo el sol. Con mayor o menor intensidad, la transparencia del voto por correo lleva cuestionándose desde hace años. Como mínimo, desde las elecciones generales de noviembre de 2019 que permitieron a Sánchez formar gobierno con Podemos. Entonces ya circularon mensajes hablando de "fraude". En los últimos años el tema ha resurgido como el Guadiana: en 2023 Feijóo pidió a los carteros que repartiesen "todo el voto", "con independencia de sus jefes"; y el año pasado el PP alimentó la idea del pucherazo en Extremadura por el robo de 124 paletas en una oficina de Correos. Los recelos en realidad no son nuevos, ni exclusivos de España o el PP. Se comparten discursos parecidos en otros países, como Alemania, Reino Unido o EEUU, donde Donald Trump ha llegado a afirmar que "el voto por correo es intrínsicamente corrupto". En Brasil el expresidente Jair Bolsonaro también denunció "fraude" en el sistema (allí el foco se centra en las urnas electrónicas) y sus partidarios incluso se manifestaron en la calle con pancartas en las que reclamaban un "voto impreso y auditable". No es algo que se circunscriba a la derecha. Nicolás Maduro inició su tercer mandato entre fuertes críticas por fraude electoral, aunque en su caso llegó a intervenir incluso la ONU. En Xataka El adelanto electoral deja en el aire varias decisiones clave para la electricidad del futuro en España ¿Por qué esas denuncias? Hay quien sostiene que, más allá de las circunstancias de cada elector, la gente que vota por correo suele mostrar un perfil más de izquierdas. Eso explicaría que las denuncias lleguen a menudo desde el espectro de la derecha o extrema derecha. Otros, como el investigador Connor Mulhern, del proyecto Internacional Reaccionaria, lo achacan a "la adopción generalizada de la retórica trumpista sobre el fraude electoral". La realidad es que (sin entrar en si están o no fundadas) denuncias como las de Ayuso, Núñez Feijóo y Abascal sirven para algo: marcan la agenda temática, haciendo que gire en torno a algo tan primario como los cimientos de la democracia. También les ayuda a ganar en la pugna por la 'economía de la atención'. No importa si realmente el voto a distancia es o no fiable o cómo pueda condicionar unas elecciones, lo importante es que se hable del tema. ¿Pero puede o no haber fraude? Como ocurre con cualquier sistema, lo que puede haber es gente empeñada en buscar sus grietas para burlarlo. En 2023 la Policía Nacional activó una operación en Melilla, con registros y detenidos, centrada en una supuesta trama de compra de votos por correo. En 2025 más de 100 electores se vieron afectados por un robo en una oficina de Correos de Badajoz y la sombra de la adulteración sobrevuela también las primarias del PSOE de 2014, cuando (lo sabemos gracias a la UCO), Santos Cerdán ordenó a Koldo que metiera dos papeletas irregularmente en una urna. Una cosa sin embargo es que haya gente que intente agrietar el sistema electoral y otra muy distinta que pueda hacérsele una enmienda a la totalidad. Tampoco que resulte fácil adulterarlo. La realidad es que el sistema que se usa en nuestro país es garantista, ha ido blindándose con el tiempo y expertos, tanto de dentro de Correos como ajenos a la entidad, coinciden en que en líneas generales es un proceso "sólido" que traza todo el recorrido de las papeletas. "Sin espacio para la duda". "Es uno de los sistemas más garantistas de Europa. No hay espacio para la duda a no ser que se dude de buena parte de nuestras instituciones, porque son varias las que participan en el proceso", aclara en 'Verifica RTVE'’ Manuel de la Fuente, politólogo, sociólogo y profesor de la Universidad Pontificia de Comillas. Hay otro factor más. A pesar de que apuntan a un elemento clave de las democracias, las denuncias sobre la transparencia o fiabilidad del voto por correo suelen activarse justo antes o después de las elecciones. Luego decaen. Solo en contados casos (Trump en 2020) se mantienen en el tiempo. Quienes alertan de pucherazos suelen hacerlo además sin aportar pruebas y cuando finalmente llegan al gobierno las denuncias habitualmente no se materializan. ¿Cómo es el voto por correo? Para empezar, quienes emiten sus papeletas a distancia deben confirmar su identidad de forma clara en tres ocasiones distintas. Primero, cuando solicitan el voto por correo ante la Oficina del Censo Electoral, bien lo hagan de forma presencial o en la web. Segundo, cuando recogen el sobre que contiene las papeletas y su certificado de inscripción en el censo. Tercero, cuando finalmente entregan el sobre cerrado con su voto. Todo esto cumpliendo unos plazos estrictos y ya publicados. Como recuerda De la Fuente, en el proceso participan varias entidades. El registro lo elabora la Oficina del Censo Electoral, que depende del INE, los envíos los supervisan las Juntas Electorales y su escrutinio corre a cargo de las Mesas, donde además de los presidentes y vocales suele haber interventores de los principales partidos políticos. Las papeletas del voto a distancia se custodian cerradas en Correos y acaban en la urna el día de las elecciones, junto a las del resto de electores. El presidente de la mesa comprueba además el certificado para confirmar que el votante existe. El escrutinio es público y una vez finaliza se elabora un acta oficial que se traslada de inmediato, acompañado de la "Fuerza Pública", al juzgado. 🚨 VOTO POR CORREO 🧵 Como trabajador de @correos con 25 años de experiencia gestionando voto por correo os explico que hay de cierto y de mito sobre la seguridad del sistema del voto por correo. Por favor lee y retuitea 👇🏻— Ilde Ruiz Padilla (@ilderuizpadilla) October 6, 2026 El ínterin bajo sospecha. La clave, claro, es qué ocurre desde el momento en que un votante emite su papeleta y esta llega a la mesa electoral, donde se introduce en la urna y mezcla con el resto de sobres. En 2023, en una entrevista con Newtral, Correos ya reivindicaba la seguridad del proceso: "El sobre con el voto incluye el certificado de inscripción en el censo, para acreditar la identidad del votante, y la papeleta elegida dentro de otro sobre cerrado (…) Todos los sobres van cerrados y Correos extrema su custodia hasta su entrega en las mesas electorales correspondientes". La Ley de Régimen Electoral prevé penas de prisión para quienes se salten "los trámites establecidos". "Es seguro". Hace unos días, Ildefonso Ruiz, veterano de Correos y exdiputado de Jaén, publicó un hilo viral en X en el que reivindica que en España "votar por correo es seguro". "La posibilidad de que tú votes por correo y te cambien el voto es prácticamente nula. En ese aspecto, tranquilidad". En su opinión, eso sí, sí hay una forma de adulterar el sistema, pero no mediante "cambiazos". ¿Cómo? Según explica, aprovechando la existencia de "abstencionistas históricos", ciudadanos que nunca ejercen su derecho al voto, y generar papeletas a su nombre. "No se trata de inundar las mesas. Se trata de pequeñas alteraciones que pasan desapercibidas entre la marabunta de votos". A comienzos de los años 90 se denunció un episodio de suplantación similar, lo que dejó bajo sospecha unos 13.000 votos de Salamanca. La realidad es que hay que buscar en la hemeroteca para encontrar casos similares y denuncias como las de Ayuso no se centran en evitar la abstención, sino directamente en la transparencia del sufragio por correo. Imágenes | Arnaud Jaegers En Xataka | En Soria, un pueblo está desbordado ante la petición de partidas de nacimiento por la Ley de Nietos - La noticia Es prácticamente imposible amañar las elecciones mediante el voto por correo en España fue publicada originalmente en Xataka por Carlos Prego .
