Den stora överföringen: vem betalar och vem får 28 000 miljoner euro i hyror varje år i Spanien
Cirka 1,6 % av spansk BNP byter ägare varje år med hyresbostäder: en rörelse av pengar som har fördubblats på ett decennium och präglas av inkomstskillnad och generationsklyftan Podcast Om du vill reglera hyran, följ med mig till New York GranTransferencia.initScroll(); "Det kommer en punkt då det känns som mer än att betala en person för ett hus, det du gör är att betala dem en lön", säger Noemi. Hon är en av de 10 miljoner hyresgäster som är en del av en överlåtelse som sker varje år i Spanien, att hyra. Och det går från många händer till väldigt få fickor.
Under det senaste decenniet har denna stora överföring fördubblats. En del beror på det ökade antalet personer som hyr, men den främsta orsaken är de prisstegringar som hyresgäster som Noemi eller Sara upplevt på egen hand. "För sju år sedan betalade jag 500 euro för en renoverad lägenhet, med bra fönster, parkett, ett ordentligt kök, luftkonditionering och värme i centrala Madrid, på Plaza España. Nu betalar jag detsamma för en lägenhet som är tre gånger mindre, utan hiss, utan luftkonditionering, med träfönster genom vilka luften kommer in och i utkanten av Barcelona", säger Sara.
Om 2015 14 miljarder euro överfördes för uthyrning, är siffran 2025 redan nära 28 miljarder euro, cirka 1,6 % av BNP. Almudena Martínez, doktor i sociologi, varnar för att hyrans växande vikt har en kostnad: "Hushållens konsumtionskapacitet minskar, vilket påverkar andra sektorer (utbildning, arbetskraft, handel), produktivitet och konkurrenskraft", förklarar hon. Således har överföringen av hyra i Spanien fördubblats under det senaste decenniet.
Total hyra som betalas av hyresgästhushåll i miljoner euro mellan 2012 och 2025. Källa: Living Conditions Survey (ECV), INE. GreatTransfer.initBars("staplar-total", "Totalt"); Unga som Sara, Noemi eller Erik avsätter mer än en tredjedel av sina inkomster till hyra, en verklighet som redan är vanlig bland hyresgäster under 35 år.
De betalar ett bolån, bara för ett hus som aldrig kommer att bli deras och som också hindrar dem från att komma åt sitt eget hem. Och vem får dessa pengar som de betalar varje månad? Majoriteten kommer att gå till individer som lämnar in sina inkomstdeklarationer i Spanien.
För att uppskatta de belopp som flyttats av hyresmarknaden på nationell nivå har vi på elDiario.es analyserat mikrodata från Living Conditions Survey (ECV), som beskriver hyrorna som betalas av spanska hushåll, och från Household Panel of the Tax Agency och Institute of Fiscal Studies, som specificerar de fastigheter som hyrs ut som hemvist som deklareras i den personliga inkomstskatten. I slutet av artikeln har du den fullständiga metodiken för beräkningarna. Enligt denna uppskattning skulle 12 % av överföringen gå till offentliga företag, privata företag, fonder eller svarta hyror och huvuddelen av pengarna (88 %) skulle tas emot av individer som betalar personlig inkomstskatt.
Med andra ord, merparten av pengarna som betalas av 10 miljoner hyresgäster - varav två miljoner är minderåriga - skulle deklareras av 2,4 miljoner hyresvärdar. Om vi räknar in alla som bor i hushåll där minst en får hyresinkomster skulle det bli 5,1 miljoner människor. Det är en data som inte tar hänsyn till Navarra och Euskadi.
Det är inte bara en överföring från många till ett fåtal händer, det präglas också av sociala skillnader. I följande graf kan du se representationen av det penningflöde som har betalats i hyra det senaste året enligt inkomstnivån. Till höger finns de som betalar hyra efter sin position på inkomstskalan, från de fattigaste 10% till de rikaste 10% baserat på hushållsinkomst.
Bredden på varje remsa representerar procentandelen av summan som varje specifik grupp betalar och till vänster ser vi samma fördelning bland hyresvärdarna. (Du kan se flödet av pengar genom att klicka på knappen "se överföring"). De rikaste 10 % får 45 % av hyresintäkterna Andel som varje inkomstgrupp betalar och får av de totala pengarna som genereras av hyran i Spanien. Källa: ECV, Skatteverket.
Belopp i miljoner euro. BigTransfer.initSankey("sankey-rent", "Rent"); På nivån för vem som betalar är den stora överföringen likartad mellan hyresgäster med olika inkomstnivåer. Den lilla skillnaden förklaras av att även om majoriteten av befolkningen som bor i hyra tillhör de lägsta decilerna, har deras bostäder ett lägre pris än de av den rikaste befolkningen som också bor i hyra.
Men om vi tittar på fondernas destination ser vi att nästan hälften av denna överföring går till de rikaste 10 % i Spanien. Miguel Artola, en postdoktor vid Complutense-universitetet i Madrid, är inte förvånad: "Vad dessa data visar är att bostäder i slutändan blir en grundläggande del av investeringar." "Om vi vet något om ojämlikhetsstudier så är det att förmögenheten är väldigt koncentrerad. När man tittar på finansiella tillgångar och aktiemarknadsinvesteringar ser man att de är hyperkoncentrerade till de högsta inkomsterna, men faktum är att intäkterna från hyror redan praktiskt taget överstiger de finansiella intäkterna", tillägger experten.
För hyresvärdar som ligger i de 30 % med högst inkomst utgör hyresbetalningarna redan 14 % av deras bruttoinkomst. Samtidigt är hyresgästerna som är bland de 30 % fattigaste de som anstränger sig mest för att betala hyran: de tar 4 av 10 euro av sin årsinkomst. "Detta har en oundviklig inverkan på en social nivå eftersom medan möjligheterna (vitala, arbete, ekonomiska, etc.) för en del av befolkningen minskar, ökar den för en annan del baserat på den nytta de får av sina fastighetstillgångar. Resultatet är att bostäder får betydelse som en faktor för ojämlikhet och förutsägande av social klass", förklarar Almudena Martínez del Olmo.
Sara har gått igenom 4 lägenheter sedan hon hyrde och i alla var hennes hyresvärd över 75 år. En annan egenskap hos den stora överföringen: den präglas av en generationsklyfta. Mer än en tredjedel av inkomsterna går till hyresvärdar som är 65 år eller äldre, det vill säga cirka 9,6 miljarder euro.
I grafen kan du se flödet av pengar för varje åldersgrupp. Överlåtelsens två ytterligheter är praktiskt taget motsatta: bland de som betalar hyra kommer merparten av pengarna från de yngsta grupperna. De under 35 år och personer mellan 35 och 44 år bidrar vardera med cirka 27 % av det totala antalet.
Generationshyresgapet: unga betalar och äldre får Andel som varje åldersgrupp betalar och får av de totala pengarna som genereras av hyran i Spanien. Källa: ECV, Skatteverket.
Belopp i miljoner euro. BigTransfer.initSankey("sankey-ålder", "Ålder"); Varför är denna åldersskillnad relevant? "Det visar ett paradigmskifte", säger Miguel Artola, "tills nu var trenden att en persons högsta förmögenhet nåddes mer eller mindre vid pensionstiden." Från det ögonblicket förväntades rikedomen gradvis minska fram till dödsögonblicket. Men nu kommer den rikedomstoppen senare och senare, och den når inte bara 65 års ålder, utan den fortsätter att öka efter att den uppnått den åldern. "Och det händer inte för att pensionerna växer, utan snarare andra inkomster som bostadsinkomster", påpekar forskaren. "Just nu skulle jag säga att nästan 40% av min lön går till hyra.
Det är omöjligt att spara om det mesta av mina pengar går till att betala där jag bor", förklarar Erik. De tre unga vi intervjuat är mellan 26 och 28 år och är överens om att det är deras främsta hinder för att spara och på sikt ha en egen bostad att stå inför en allt högre inkomst. Sara tillägger att, även det lilla de lyckas spara, förmodligen inte är avsett att ha ett eget hus i framtiden: "Om du bor i hyra och du kedjar kontrakt, vet du att du behöver en kudde när du skriver på ett nytt kontrakt, eller hur?
För att betala förmedlingsavgifterna eller depositionerna, som nu är nästan 3 månaders hyra. Så, ja, även om du vet att du har 5,00 euro som du sparar pengarna kommer att gå till. alla dessa frågor", förklarar den unga kvinnan. Det är en verklighet som Noemi kunde sätta på prov.
Av personliga skäl tillbringade han tre månader hemma hos en vän medan han flyttade från en hyreslägenhet till en annan. "De bestämde att jag bara skulle betala kostnaderna och under de tre månader som jag bodde hos dem sparade jag mycket pengar. Det är där man kan se att det är hyran som gör att man inte kan spara." De under 35 år fortsätter att betala merparten av hyran Utvecklingen av hyran som betalas enligt åldersgruppen för hyresgäster mellan 2015 och 2025 Källa: ECV, INE. GreatTransfer.initBars("åldersfält", "Ålder"); Även i ett allt äldre samhälle fortsätter personer under 45 att bidra med mer än hälften av vad som betalas i hyra i Spanien.
Självklart är mängderna mycket större. Hyresgäster under 35 år betalade 4,8 miljarder euro 2012, 2025 stiger beloppet redan till nästan 7,7 miljarder. Det är vitlingen som biter sig i svansen: "Yngre människor har svårare att spara.
Därför samlar de också på sig mindre förmögenhet och det kommer att ta mycket längre tid att samla på sig den än tidigare generationer. Och vice versa, äldre grupper samlar på sig förmögenheter eftersom deras förmögenhet blir allt mer värd", säger Miguel Artola. Bland hyresgästerna är en annan av de största betalarna ensamhushåll under 65 år som bidrar med 25 % av allt som betalas 2025.
Det är unga hushåll som gör den största ekonomiska insatsen på boendet eftersom de till skillnad från par inte delar utgifter med någon. Lägger vi även till hushåll med minderåriga bidrar de med ungefär tre av fem euro av de pengar som hyresmarknaden flyttar. Och vilka är de främsta mottagarna av dessa pengar?
Förutom äldre hushåll, de som inte har barn och som har en eller flera vuxna. Hushåll med minderåriga betalar en tredjedel av vad som genereras av hyran i Spanien. Andel som varje typ av hushåll betalar och får av de totala pengarna som genereras av hyran i Spanien.
Källa: ECV, Skatteverket.
Belopp i miljoner euro. BigTransfer.initSankey("sankey-home", "Hemtyp"); Du kan se i grafen hur gröna flöden, som representerar familjer med beroende minderåriga, bidrar med en tredjedel av de pengar som betalas för hyran i Spanien. Mer än 9,3 miljarder euro.
Även om det blir allt färre barn och färre hushåll med minderåriga, har deras vikt i de totala hyresbetalningarna knappt förändrats under det senaste decenniet. En faktor som är bättre förstådd när man tar hänsyn till hyresgästernas nationalitet. Mer än hälften av hyran i Spanien betalas av personer födda utomlands, som också är de med de högsta födelsetalen.
På elDiario.es har vi redan berättat hur människor med utländsk härkomst står inför en ännu mer komplicerad hyresmarknad än medborgare med missbrukande villkor och sämre lägenheter. På andra sidan skalan går intäkterna främst till spanska hyresvärdar som behåller nästan 23 000 miljoner euro, det vill säga mer än 80 % av överföringen. Mer än hälften av hyrespengarna i Spanien betalas av utländska hyresgäster.
Andel som betalas och tas emot enligt födelselandet för hyresgäster och hyresvärdar av den totala summan som genereras av hyran i Spanien. Källa: ECV, Skatteverket.
Belopp i miljoner euro. BigTransfer.initSankey("sankey-nationalitet", "nationalitet"); Stora ägare eller små ägare? En av de frågor som skapar mest debatt på bostadsmarknaden är om pengarna går till småägare eller stora ägare.
Om vi tittar på penningflödet efter antalet bostäder som hyresvärdar har hyrt som sin vanliga bostad — det vill säga om de äger fler bostäder men de inte hyrs, tas de inte med i beräkningen — går två femtedelar av pengarna till hyresvärdar som har 2 eller fler bostäder för uthyrning. Trots att de representerar 75 % av det totala antalet individer med hyresintäkter i Spanien, kommer ägare med en enskild hyresbostad att få 45 % av pengarna. Denna beräkning baseras på de bostäder som varje individ har, inte på hushåll: om ett par till exempel äger en bostad räknas det som två ägare med en bostad för uthyrning.
Hyresvärdar med en enskild hyresbostad får mer än 40 % av pengarna Andel av de totala pengar som betalas för hyra i Spanien som hyresvärdar får enligt antalet bostäder de hyr. Källa: ECV, Skatteverket.
Belopp i miljoner euro. BigTransfer.initSankey("sankey-multiforks", "Multiforks"); Men dessa bostäder, förutom att de genererar inkomster idag, är en del av det arv som kommer att förmedlas i framtiden. Och det är där, som Miguel Artola varnar, där bostäder återigen fungerar som en mekanism för ojämlikhet, som bidrar till att göra tillgången till egendom allt svårare för en del av befolkningen. "Det vi pratar om idag är morgondagens scenario", säger Artola. "Det kommer att bli fler och fler människor som kommer att nå slutet av sina liv utan att ha samlat på sig fastighetstillgångar.
Kanske har de ett checkkonto, kanske har de andra saker, men de kommer inte att ha något hem." Det innebär att en växande del av befolkningen kommer att fortsätta att spendera två femtedelar av sin inkomst på att betala för en bostad som aldrig kommer att bli deras. En dynamik som, med Almudena Martínez ord, kan konsolidera "en kronisk splittring mellan en minoritet av ägare och en växande massa hyresgäster som kommer att se sin tillfredsställelse av andra grundläggande behov påverkas och deras förmåga att spara omintetgöras."
Originalkälla
Publicerad av elDiario.es
5 july 2026, 21:41
Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.
Visa originaltext (spanska)
Rubrik
La gran transferencia: quién paga y quién recibe 28.000 millones de euros en alquileres cada año en España
Beskrivning
Cerca del 1,6% del PIB español cambia de manos cada año con el alquiler de viviendas: un movimiento de dinero que se ha duplicado en una década y que está marcado por la desigualdad de renta y la brecha generacional Podcast - Si quieres regular el alquiler, ven conmigo a Nueva York GranTransferencia.initScroll(); “Llega un punto en el que da la sensación de que más que pagando a una persona por una casa, lo que estás es pagándole un sueldo”, comenta Noemi. Es una de las 10 millones de inquilinas que forman parte de una transferencia que tiene lugar cada año en España, la del alquiler. Y que va de muchas manos a muy pocos bolsillos. En la última década, esta gran transferencia se ha duplicado. Una parte se debe al aumento del número de personas que viven de alquiler, pero la principal razón está en la subida de precios que inquilinas como Noemi o Sara han vivido en primera persona. “Hace 7 años pagaba 500 euros por un piso reformado, con ventanas buenas, parqué, una cocina en condiciones, aire acondicionado y calefacción en el centro de Madrid, en Plaza España. Ahora, pago lo mismo por un piso que es tres veces más pequeño, sin ascensor, sin aire acondicionado, con ventanas de madera por las que entra el aire y en el extrarradio de Barcelona”, cuenta Sara. Si en 2015 se transferían 14.000 millones de euros por el alquiler, en 2025 la cifra ya roza los 28.000 millones de euros, es apróximadamente un 1,6% del PIB. Almudena Martínez, doctora en Sociología, advierte de que el peso creciente del alquiler tiene un coste: “Se reduce la capacidad de consumo de los hogares afectando a otros sectores (educativo, laboral, comercial), a la productividad y a la competitividad”, explica. Así se ha duplicado la transferencia del alquiler en España en la última década Total de alquiler pagado por los hogares inquilinos en millones de euros entre 2012 y 2025. Fuente: Encuesta de Condiciones de Vida (ECV), INE. GranTransferencia.initBarras("barras-total", "Total"); Jóvenes como Sara, Noemi o Erik destinan más de un tercio de sus ingresos al alquiler, una realidad que ya es común entre los inquilinos menores de 35 años. Están pagando una hipoteca, solo que por una casa que nunca va a ser suya y que, además, les impide acceder a una vivienda propia. ¿Y quiénes reciben este dinero que pagan cada mes? La mayoría irá a parar a personas físicas que hacen la declaración de la renta en España. Para estimar las cantidades que mueve el mercado del alquiler a nivel nacional, en elDiario.es hemos analizado los microdatos de la Encuesta de Condiciones de Vida (ECV), que detalla los alquileres que pagan los hogares españoles, y del Panel de Hogares de la Agencia Tributaria y el Instituto de Estudios Fiscales, que detalla los inmuebles alquilados como vivienda habitual declarados en el IRPF. Al final del artículo tienes la metodología completa de los cálculos. Según esta estimación, el 12% de la transferencia iría a parar a sociedades públicas, empresas privadas, fondos o alquileres en negro y el grueso del dinero (88%) lo recibirían personas físicas que tributan por el IRPF. En otras palabras, la mayoría del dinero que pagan 10 millones de inquilinos -de los cuales dos millones son menores- lo declararían 2,4 millones de caseros. Si incluimos a todos los que viven en hogares donde al menos uno recibe ingresos por alquiler, sumarían 5,1 millones de personas. Es un dato que no tiene en cuenta a Navarra y Euskadi. No solo es una transferencia de muchas a pocas manos, también está marcada por las diferencias sociales. En el siguiente gráfico puedes ver la representación del flujo de dinero que se ha pagado de alquiler en el último año según el nivel de renta. A la derecha están los que pagan el alquiler según su posición en la escala de ingresos, del 10% más pobre al 10% más rico según la renta del hogar. El ancho de cada franja representa el porcentaje del total que paga cada grupo concreto y a la izquierda vemos el mismo reparto entre los caseros. (Puedes ver el flujo de dinero pinchando en el botón de “ver transferencia”). El 10% más rico recibe el 45% de los ingresos por alquiler Porcentaje que paga y recibe cada grupo de renta del total de dinero que se mueve por el alquiler en España. Fuente: ECV, Agencia Tributaria. Importes en millones de euros. GranTransferencia.initSankey("sankey-renta", "Renta"); A nivel de quiénes pagan, la gran transferencia es similar entre los inquilinos de distintos niveles de renta. La escasa diferencia se explica porque, aunque la mayor parte de la población que vive de alquiler pertenece a los deciles más bajos, sus viviendas tienen un precio inferior a los de la población más rica que también vive de alquiler. Sin embargo, si nos fijamos en el destino de los fondos, vemos que casi la mitad de esta transferencia va a parar al 10% más rico de España. A Miguel Artola, investigador postdoctoral de la Universidad Complutense de Madrid, no le sorprende: “Este dato lo que muestra es que al fin y al cabo la vivienda se está convirtiendo en un elemento fundamental de la inversión”. “Si algo sabemos sobre los estudios de desigualdad es que la riqueza está muy concentrada. Cuando uno mira los activos financieros y la inversión en bolsa ve que están hiperconcentrados en las rentas más altas, pero es que las rentas procedentes del alquiler ya exceden prácticamente a las financieras”, añade el experto. Para los caseros que están en el 30% con más renta, los pagos del alquiler ya suponen un 14% de sus ingresos brutos. Paralelamente, los inquilinos que están entre el 30% más pobre son los que más esfuerzo hacen para pagar un alquiler: se lleva 4 de cada 10 euros de sus ganancias anuales. “Esto tiene un impacto inevitable a nivel social ya que mientras las posibilidades (vitales, laborales, económicas, etc) de una parte de la población disminuyen, la de otra parte se incrementa a base del beneficio que obtienen de su patrimonio inmobiliario. El resultado es que la vivienda gana importancia como factor de desigualdad y predictor de clase social”, expone Almudena Martínez del Olmo. Sara ha pasado por 4 pisos desde que vive de alquiler y, en todos, su casero tenía más de 75 años. Otra característica de la gran transferencia: está marcada por una brecha generacional. Más de un tercio de los ingresos van a parar a caseros que tienen 65 años o más, es decir, unos 9.600 millones de euros. En el gráfico puedes observar el flujo de dinero para cada grupo de edad. Los dos extremos de la transferencia son prácticamente opuestos: entre quienes pagan el alquiler, la mayor parte del dinero procede de los grupos más jóvenes. Los menores de 35 años y las personas de entre 35 y 44 años aportan, cada uno, alrededor del 27% del total. La brecha generacional del alquiler: pagan los jóvenes y reciben los mayores Porcentaje que paga y recibe cada grupo de edad del total de dinero que se mueve por el alquiler en España. Fuente: ECV, Agencia Tributaria. Importes en millones de euros. GranTransferencia.initSankey("sankey-edad", "Edad"); ¿Por qué es relevante esta diferencia de edad? “Muestra un cambio de paradigma”, apunta Miguel Artola, “hasta ahora la tendencia era que el pico de riqueza de una persona lo alcanzase más o menos al momento de jubilarse”. A partir de ese momento, se esperaba que la riqueza fuese decreciendo progresivamente hasta el momento de morir. Pero ahora, ese pico de riqueza llega cada vez más tarde y, no solo no llega a los 65 años, sino sigue aumentando después de alcanzar esa edad. “Y no está pasando porque crezcan las pensiones, sino otras rentas como las de la vivienda”, apunta el investigador. “Ahora mismo diría que casi el 40% de mi sueldo va a parar al alquiler. Es imposible ahorrar si la mayoría de mi dinero se va en pagar dónde vivo”, explica Erik. Los tres jóvenes que hemos entrevistado tienen edades entre los 26 a los 28 años y coinciden en que hacer frente a una renta cada vez más elevada es su principal impedimento para ahorrar y, a largo plazo, tener su propia vivienda. Sara añade que, incluso lo poco que consiguen ahorrar, probablemente no vaya destinado a tener una casa propia en un futuro: “Si vives de alquiler y vas encadenando contratos sabes que necesitas un colchón para cuando firmes un nuevo contrato, ¿no? Para pagar los honorarios de agencia o las fianzas, que ahora son casi 3 meses de alquiler. Entonces, bueno, aunque tengas 5.000 euros ahorrados, sabes que si cambias de piso ese dinero va a ir a todos estos asuntos”, explica la joven. Es una realidad que Noemi pudo poner a prueba. Por motivos personales estuvo tres meses viviendo en casa de unos amigos mientras cambiaba de un piso de alquiler a otro. “Decidieron que solo iba a pagar los gastos y en los tres meses que estuve viviendo con ellos ahorré muchísimo dinero. Ahí es donde se ve que es el alquiler lo que hace que no puedas ahorrar”. Los menores de 35 años siguen pagando la mayor parte del alquiler Evolución del alquiler pagado según el grupo de edad de los inquilinos entre 2015 y 2025 Fuente: ECV, INE. GranTransferencia.initBarras("barras-edad", "Edad"); Incluso en una sociedad cada vez más envejecida, las personas menores de 45 siguen aportando más de la mitad de lo que se paga en España de alquiler. Eso sí, las cantidades son mucho mayores. Los inquilinos de menos de 35 años pagaban 4.800 millones de euros en 2012, en 2025 la cantidad ya asciende a casi 7.700 millones. Es la pescadilla que se muerde la cola: “Las personas más jóvenes tienen más dificultades para ahorrar. Por ende también acumulan menos patrimonio y van a tardar mucho más tiempo en acumularlo que generaciones pasadas. Y viceversa, los grupos de más edad están acumulando riqueza porque su patrimonio tiene cada vez más valor”, apunta Miguel Artola. Entre los inquilinos, otro de los grandes pagadores son los hogares unipersonales de menos de 65 años, que aportan el 25% de todo lo que se pagó en 2025. Son los hogares jóvenes que mayor esfuerzo económico realizan en el tema vivienda porque, a diferencia de las parejas, no comparten los gastos con nadie. Si añadimos además a los hogares con menores, aportan aproximadamente tres de cada cinco euros del dinero que mueve el mercado del alquiler. ¿Y quiénes son los principales destinatarios de este dinero? Además de los hogares más mayores, aquellos que no tienen menores y que tienen uno o más adultos. Los hogares con menores pagan un tercio de lo que se mueve por el alquiler en España Porcentaje que paga y recibe cada tipo de hogar del total de dinero que se mueve por el alquiler en España. Fuente: ECV, Agencia Tributaria. Importes en millones de euros. GranTransferencia.initSankey("sankey-hogar", "Tipo de hogar"); Puedes ver en el gráfico como los flujos verdes, que representan a las familias con menores a cargo, aportan un tercio del dinero que se pagó por alquiler en España. Más de 9.300 millones de euros. Aunque cada vez hay menos niños y menos hogares con menores, su peso en el total de los pagos por alquiler apenas ha cambiado en la última década. Un factor que se entiende mejor al tener en cuenta la nacionalidad de los inquilinos. Más de la mitad del alquiler en España lo pagan personas nacidas en el extranjero, que son también los que tienen tasas de natalidad más altas. En elDiario.es ya te hemos contado como las personas de origen extranjero se enfrentan a un mercado del alquiler aún más complicado que los nacionales con condiciones abusivas y pisos más deficientes. En el otro lado de la balanza, los ingresos van a parar principalmente a caseros españoles que se quedan con casi 23.000 millones de euros, es decir, más del 80% de la transferencia. Más de la mitad del dinero del alquiler en España lo pagan inquilinos extranjeros Porcentaje que paga y recibe según el país de nacimiento de inquilinos y caseros del total de dinero que se mueve por el alquiler en España. Fuente: ECV, Agencia Tributaria. Importes en millones de euros. GranTransferencia.initSankey("sankey-nacionalidad", "Nacionalidad"); ¿Grandes tenedores o pequeños propietarios? Una de las cuestiones que genera más debate en el mercado de la vivienda es si el dinero va a parar a pequeños propietarios o a grandes tenedores. Si miramos el flujo de dinero según el número de viviendas que los caseros tienen alquiladas como residencia habitual — es decir, si tienen más viviendas en propiedad pero no están alquiladas no se tienen en cuenta—, dos quintos del dinero van a parar a caseros que tienen 2 o más viviendas en alquiler. A pesar de representar el 75% del total de personas físicas con ingresos por alquiler en España, los propietarios con una única vivienda alquilada recibirán el 45% del dinero. Este cálculo se basa en las viviendas que tiene cada persona física, no en los hogares: por ejemplo, si un matrimonio posee una vivienda cada uno, se contabiliza como dos propietarios con una vivienda en alquiler. Los caseros con una sola vivienda en alquiler reciben más de un 40% del dinero Porcentaje del dinero total pagado por alquiler en España que reciben los caseros según el número de viviendas que tienen en alquiler. Fuente: ECV, Agencia Tributaria. Importes en millones de euros. GranTransferencia.initSankey("sankey-multitenedores", "Multitenedores"); Pero estas viviendas además de generar ingresos hoy, forman parte del patrimonio que se transmitirá en un futuro. Y es ahí, según advierte Miguel Artola, donde la vivienda vuelve a actuar como un mecanismo de desigualdad contribuyendo a que el acceso a la propiedad resulte cada vez más difícil para una parte de la población. “Lo que hablamos hoy es el escenario del mañana”, sostiene Artola. “Cada vez habrá más gente que llegará al final de su vida sin haber acumulado patrimonio inmobiliario. A lo mejor tiene una cuenta corriente, a lo mejor tiene otras cosas, pero no tendrá una vivienda”. Esto significa que una parte creciente de la población seguirá destinando dos quintos de sus ingresos a pagar por una vivienda que nunca será suya. Una dinámica que, en palabras de Almudena Martínez, puede consolidar “una división crónica entre una minoría propietaria y una masa creciente de inquilinos que verá afectada la satisfacción de otras necesidad básicas y anulada su capacidad de ahorro”.